undervisade ... predikade: Det är skillnad på att undervisa och att predika. Den som undervisar förmedlar kunskap, förklarar, använder övertygande argument och tillhandahåller bevis. (Se studienoter till Mt 3:1; 28:20.)

undervisa och predika: Se studienot till Mt 4:23.

städerna runt omkring: Syftar tydligtvis på de judiska städerna i detta område, dvs. Galileen.

Messias: Ordagrant ”Kristus”. I den grekiska texten föregås Christọs av bestämd artikel, vilket tydligtvis var ett sätt att betona Jesus roll som Messias.

Kristus: I den grekiska texten används här bestämd artikel tillsammans med titeln Kristus, som betyder ”den smorde”. På det sättet betonas Jesus roll som Kristus, den utlovade Messias, alltså den som har blivit smord, förordnad, i ett alldeles särskilt avseende. (Se studienoter till Mt 1:1; 2:4.)

Kristus: Denna titel härleds från det grekiska ordet Christọs och motsvarar titeln ”Messias” (från det hebreiska mashịach), och båda dessa titlar betyder ”den smorde”. Styresmän på Bibelns tid förordnades genom att bli smorda med olja.

den som ska komma: Dvs. Messias. (Ps 118:26; Mt 3:11; 21:9; 23:39)

spetälska: Se studienot till Mt 8:2 och Ordförklaringar under ”Spetälska”.

spetälska: Den form av spetälska som drabbade människor var en allvarlig hudsjukdom. När Bibeln talar om spetälska är det inte begränsat till den sjukdom som kallas så i dag. Alla som hade fått diagnosen spetälska var utstötta ur samhället så länge de var sjuka. (3Mo 13:2, fotnot, 45, 46; se Ordförklaringar under ”Spetälska”.)

Se: Det grekiska ordet idou som har återgetts med ”Se” används ofta för att rikta uppmärksamheten på det som följer och hjälpa läsaren att göra sig en bild av berättelsen eller notera en detalj. Det används också för att framhäva eller introducera något nytt eller överraskande. I de kristna grekiska skrifterna används ordet flest gånger i Matteus och Lukas samt i Uppenbarelseboken. Ett liknande uttryck förekommer även ofta i de hebreiska skrifterna.

säger er: Eller ”försäkrar er”, ”säger er i sanning”. ”I sanning” är en återgivning av det grekiska ordet amẹ̄n, en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Jesus använde ofta detta uttryck för att introducera ett uttalande, ett löfte eller en profetia, och på så sätt betonade han att det han sa var fullständigt sant. Jesus bruk av ”i sanning”, eller amen, sägs vara unikt i den religiösa litteraturen. I Johannesevangeliet upprepas alltid det grekiska ordet (amẹ̄n amẹ̄n). (Se studienot till Joh 1:51.)

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. Användes tydligen som ett slags tillnamn, vilket visar att dop genom nedsänkning i vatten var utmärkande för Johannes. Den judiske historikern Flavius Josefus skrev om ”Johannes med tillnamnet döparen”.

säger er: Se studienot till Mt 5:18.

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. (Se studienot till Mt 3:1.)

det mål som människor kämpar för att nå ... de som kämpar: Här används två besläktade grekiska ord, ett verb och ett substantiv, för att förmedla tanken på att göra något med kraft eller med stor intensitet. Vissa bibelöversättare menar att orden har en negativ innebörd, närmare bestämt att använda sig av eller utsättas för våld. Men av sammanhanget och av orden i Lu 16:16, den enda ytterligare förekomsten i Bibeln av samma verb, är det rimligt att dra slutsatsen att orden ska uppfattas positivt, i betydelsen att ”ivrigt försöka få tag i något”, ”leta energiskt”. Så de här orden beskriver tydligtvis vilka kraftansträngningar de människor gjorde som tog till sig Johannes döparens budskap, vilket gav dem möjlighet att i framtiden få ingå i Guds rike.

profeterna och lagen: Det här är enda gången som orden i uttrycket ”lagen och profeterna” står i omvänd ordning. (Mt 5:17; 7:12; 22:40; Lu 16:16) Innebörden är tydligtvis fortfarande densamma (se studienot till Mt 5:17), men i den här versen tycks den profetiska aspekten av skrifterna stå i fokus. Det sägs till och med att lagen profeterade, vilket betonar dess profetiska karaktär.

lagen och profeterna: ”Lagen” syftar på de fem Moseböckerna. ”Profeterna” syftar på de profetiska böckerna i de hebreiska skrifterna. Men när de här uttrycken används tillsammans kan det beteckna alla böcker i de hebreiska skrifterna. (Mt 7:12; 22:40; Lu 16:16)

Elia: Ett hebreiskt namn som betyder ”min Gud är Jehova”.

ni sörjde inte: Eller ”ni slog inte er själva av sorg”. Man brukade slå händerna mot bröstet (Jes 32:12; Nah 2:7; Lu 23:48) upprepade gånger för att uttrycka sin djupa sorg eller för att visa att man kände skuld och ångrade sig.

varken åt eller drack: Detta syftar tydligtvis på Johannes självuppoffrande levnadssätt, som innebar att han fastade och följde kravet för nasirer att avhålla sig från alkohol. (4Mo 6:2–4; Mt 9:14, 15; Lu 1:15; 7:33)

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

skatteindrivare: Se studienot till Mt 5:46.

visheten bevisas rättfärdig genom sina gärningar: Eller ”det är resultatet av en människas gärningar som avslöjar om hon är vis”. Här personifieras visheten och beskrivs som om den hade gärningar. I parallellskildringen i Lu 7:35 står det ordagrant att visheten har barn. Vishetens barn, eller gärningar, dvs. resultaten av det som Johannes döparen och Jesus gjorde, bevisade tydligt att anklagelserna mot dem var falska. Jesus sa i själva verket: ”Se på de rättfärdiga gärningarna, så förstår ni att anklagelserna är grundlösa.”

skatteindrivarna: Många judar drev in skatt åt de romerska myndigheterna. Dessa judar föraktades av sina landsmän, inte bara för att de samarbetade med en avskydd främmande makt, utan också för att de krävde mer skatt än vad lagen föreskrev. Judar i allmänhet undvek skatteindrivare och ansåg att de inte var bättre än syndare och prostituerade. (Mt 11:19; 21:32.)

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, fotnot) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.

Kapernaum: Se studienot till Mt 4:13.

himlen: Används här som metafor för en mycket upphöjd position eller ställning.

graven: Eller ”Hades”, dvs. den bildliga plats dit människor kommer när de dör. (Se Ordförklaringar under ”Graven”.) Här används uttrycket som en symbol för det förfall som Kapernaum skulle drabbas av.

kommer det att bli lättare: Jesus använde tydligtvis en slags hyperbol och menade inte nödvändigtvis att hans ord skulle tas bokstavligt. (Jämför andra målande hyperboler som Jesus använde, t.ex. i Mt 5:18; Lu 16:17; 21:33.) När Jesus sa att Sodom skulle få det lindrigare på den dagen, dvs. domedagen (Mt 10:15; 11:22, 24; Lu 10:14), menade han inte att invånarna i Sodom behövde vara närvarande den dagen. (Jämför Jud 7.) Detta kan i stället ha varit ett sätt att understryka hur oemottagliga och klandervärda de flesta människor var i sådana städer som Korasin, Betsaida och Kapernaum. (Lu 10:13–15) Dessutom hade den forntida staden Sodoms öde blivit en känd symbol som ofta nämndes i samband med Guds vrede och domar. (5Mo 29:23; Jes 1:9; Klag 4:6)

det kommer att bli lättare: Se studienot till Lu 10:12.

för dig: Syftar på staden.

för små barn: Eller ”för dem som är som små barn”. Syftar på ödmjuka människor som gärna vill lyssna och lära.

nedtyngda av bördor: I den här versen vädjar Jesus till dem som är ”nedtyngda” av slit och släp, oro och bekymmer. Deras tjänst för Jehova hade blivit betungande, eftersom de fortsatte hålla traditioner som var människors påfund och som hade fogats till Moses lag. (Mt 23:4) Till och med sabbaten, som skulle ge dem mer ork och glädje, hade blivit en börda. (2Mo 23:12; Mk 2:23–28; Lu 6:1–11)

ska jag ge er nya krafter: Det grekiska ord som har översatts med ”ge ... nya krafter” kan syfta på att vila (Mt 26:45; Mk 6:31) eller på att utföra arbete eller tjänst som ger nya krafter (Flm 7). Sammanhanget visar att någon som tar på sig Jesus ”ok” (Mt 11:29) inte skulle vila, utan snarare arbeta eller tjäna. Jesus ord förmedlar tanken på att det är han som ska hjälpa dem som är slitna att få ny energi genom att de tar på sig hans lätta och skonsamma ok.

ödmjuka: Eller ”milda”. Mildhet är en inre egenskap som kännetecknar dem som villigt underordnar sig Guds vilja och vägledning och som inte försöker kontrollera eller styra andra. Det grekiska ordet har inget att göra med feghet eller svaghet. I Septuaginta används ordet som en motsvarighet till ett hebreiskt ord som kan översättas med ”ödmjuk”. Det används om Mose (4Mo 12:3), dem som är läraktiga (Ps 25:9), dem som ska ärva jorden (Ps 37:11) och Messias (Sak 9:9; Mt 21:5). Jesus beskrev sig själv som ”mild”, eller ödmjuk. (Mt 11:29)

Ta på er mitt ok: Här talade Jesus om ett ”ok” i symbolisk mening och syftade på att underordna sig myndighet och ledarskap. Om Jesus tänkte på ett dubbelt ok, ett som Gud lade på honom, så inbjöd han i själva verket sina lärjungar att komma in under oket tillsammans med honom, och han skulle hjälpa dem att bära bördan. Då skulle denna fras kunna lyda: ”Kom in under mitt ok tillsammans med mig.” Och om det var ett ok som Jesus själv lade på andra, så syftar det på att man som lärjunge till Kristus underordnar sig hans myndighet och ledning. (Se Ordförklaringar under ”Ok”.)

mild: Se studienot till Mt 5:5.

ödmjuk: Det grekiska ord som här översatts med ”ödmjuk” förekommer även i Jak 4:6 och 1Pe 5:5. Ödmjukhet kommer till uttryck i någons inställning till Gud och andra människor.

ni få ny styrka: Eller ”ni finna ny styrka för er själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)