Markusevangeliet 8:1–38

8  Vid den tiden samlades återigen många människor. De hade inget att äta, så Jesus kallade till sig lärjungarna och sa: 2  ”Jag tycker synd om folket,+ för de har varit här tillsammans med mig i tre dagar nu och har inget att äta.+ 3  Om jag skickar i väg dem hungriga* kommer de inte att orka ta sig hem, och några bor ju långt härifrån.” 4  Men hans lärjungar sa: ”Hur ska man få tag i tillräckligt mycket bröd i den här ödsliga trakten så att alla kan äta sig mätta?” 5  Då frågade han: ”Hur många bröd har ni?” ”Sju”, svarade de.+ 6  Och han sa till folket att lägga sig ner på marken. Han tog de sju bröden, tackade Gud och bröt dem i bitar. Sedan gav han dem till lärjungarna som fick dela ut dem till folket.+ 7  De hade även några små fiskar, så han bad en bön* och sa att lärjungarna skulle dela ut dem också. 8  Alla åt och blev mätta, och när man samlade ihop det som blev över fyllde man sju stora korgar.+ 9  Det var omkring 4 000 män där. Sedan skickade han i väg dem. 10  Direkt efter det steg han i båten tillsammans med sina lärjungar och kom till området som kallas Dalmanouta.+ 11  Där kom fariséerna och började diskutera med honom, och för att sätta honom på prov begärde de att han skulle ge dem ett tecken från himlen.+ 12  Då suckade han djupt inom sig* och sa: ”Varför vill den här generationen se ett tecken?+ Jag säger er: Den här generationen ska inte få något tecken.”+ 13  Sedan lämnade han dem, steg i båten och gav sig av till motsatta stranden. 14  Men lärjungarna glömde att ta med sig bröd. De hade bara ett enda bröd med sig i båten.+ 15  Och Jesus gav dem en tydlig varning: ”Håll ögonen öppna och akta er för fariséernas surdeg och Herodes surdeg.”+ 16  Då började de diskutera med varandra om att de inte hade tagit med sig bröd. 17  Han hörde det och sa: ”Varför diskuterar ni om att ni inte har bröd? Har ni ännu inte förstått och fattat innebörden? Är era hjärtan fortfarande inte mottagliga? 18  ’Ser ni inte fast ni har ögon, och hör ni inte fast ni har öron?’ Minns ni inte 19  när jag bröt de fem bröden+ åt de 5 000 männen? Hur många korgar med bröd samlade ni ihop efteråt?” De svarade: ”Tolv.”+ 20  ”Och när jag bröt de sju bröden åt de 4 000 männen, hur många stora korgar med bröd fyllde ni då?” De svarade: ”Sju.”+ 21  Då sa han till dem: ”Förstår ni fortfarande inte vad jag menar?” 22  De lade till vid Betsaida. Människor kom med en blind man och bönföll Jesus att röra vid honom.+ 23  Så han tog den blinde vid handen och ledde ut honom utanför byn. Han spottade på hans ögon,+ lade händerna på honom och frågade: ”Ser du något?” 24  Mannen tittade upp* och sa: ”Jag tror att jag ser människor, för jag ser något som liknar träd som går omkring.” 25  Han lade händerna på hans ögon igen, och nu kunde han se klart. Hans syn var återställd och han såg allting tydligt. 26  Jesus skickade hem honom och uppmanade honom: ”Gå inte in i byn!” 27  Jesus och lärjungarna gav sig nu av därifrån till byarna kring Caesarẹa Filippi, och på vägen frågade han lärjungarna: ”Vem säger folk att jag är?”+ 28  De svarade: ”Johannes döparen,+ men andra säger Elia,+ och några säger att du är en av profeterna.” 29  ”Ni då”, frågade han, ”vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Du är Messias.”+ 30  Då sa han till dem att inte berätta för någon vem han var.+ 31  Han började också förklara för dem att Människosonen måste lida mycket och förkastas av de äldste, de främsta prästerna och de skriftlärda och bli dödad+ och uppväckt tre dagar senare.+ 32  Ja, han sa faktiskt detta rent ut. Men Petrus tog honom åt sidan och försökte tala honom till rätta.+ 33  Då vände Jesus sig om, såg på sina lärjungar och tillrättavisade Petrus: ”Försvinn bakom mig, Satan! Du tänker inte Guds tankar* utan människors.”+ 34  Han kallade till sig folkskaran och sina lärjungar och sa till dem: ”Om någon vill bli min efterföljare ska han säga nej till sig själv och lyfta upp sin tortyrpåle och alltid följa mig.+ 35  För den som försöker rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och de goda nyheternas skull ska rädda det.+ 36  Och vad har man för glädje av att vinna hela världen om man mister sitt liv?+ 37  Ja, vad kan en människa ge i utbyte mot* sitt liv?+ 38  Den som skäms för mig och mina ord bland denna otrogna och syndiga generation, honom ska Människosonen också skämmas för+ när han kommer i sin Fars strålande prakt med de heliga änglarna.”+

Fotnoter

^ Eller ”utan mat”, ”fastande”.
^ Eller ”uttalade en välsignelse över dem”.
^ Ordagrant ”i sin ande”.
^ Eller ”återfick synen”, ”kunde se igen”.
^ Eller ”har inte Guds sinne”.
^ Eller ”betala för att köpa tillbaka”.

Studienoter

kände ... starkt: Det grekiska verbet splagchnịzomai som används här är besläktat med ordet för inälvor (splạgchna) och betecknar en intensiv känsla som kommer djupt inifrån. Det är ett av de starkaste orden för medkänsla på grekiska.

tycker synd om: Eller ”känner starkt för”. (Se studienot till Mt 9:36.)

stora korgar: Eller ”proviantkorgar”. Det verkar som att det grekiska ordet som används här, sfyrịs, betecknar en korg som var större än de som användes vid ett tidigare tillfälle när Jesus mättade omkring 5 000 män. (Se studienot till Mk 6:​43.) Samma grekiska ord används om den korg som Paulus satt i när man firade ner honom genom en öppning i Damaskus stadsmur. (Se studienot till Apg 9:25.)

korgar: Det här kan ha varit små videkorgar med ett handtag av snöre. Man tror att de rymde ca 7,5 l. (Se studienoter till Mk 8:19, 20.)

en korg: Lukas använder här det grekiska ordet sfyrịs, som även används i Matteusevangeliet och i Markusevangeliet om de sju korgar som man fyllde när man samlade in överbliven mat efter att Jesus hade mättat 4 000 män. (Se studienot till Mt 15:37.) Detta ord avser en stor korg. När Paulus berättade för de kristna i Korinth om sin flykt använde han det grekiska ordet sargạnē, som avser en flätad korg av rep eller vide. Båda dessa grekiska ord kan användas om samma typ av korg. (2Kor 11:32, 33)

omkring 4 000 män: Det är bara Matteus (Mt 15:38) som nämner kvinnor och barn i samband med detta underverk. Det är möjligt att det var fler än 12 000 som blev mättade vid detta tillfälle.

Magadan: I vår tid känner man inte till något område som heter Magadan vid Galileiska sjön. En del forskare menar att Magadan är identiskt med Magdala, som man menar motsvarar Khirbat Majdal (Migdal), som ligger omkring 6 km nordnordväst om Tiberias. I parallellskildringen (Mk 8:10) kallas detta område för Dalmanouta. (Se Tillägg B10.)

Dalmanouta: Det här namnet förekommer inte någon annanstans i Bibeln, och inte heller i andra källor, men det finns omnämnt här i Markus evangelium. Det är osäkert var detta område låg, men det kan ha legat i närheten av Galileiska sjöns västra strand, eftersom samma plats omnämns som Magadan i Matteus parallellskildring. (Se studienot till Mt 15:39.) Dalmanouta kan ha varit ett annat namn för Magadan.

suckade han djupt: Markus, som ofta beskrev hur Jesus kände och reagerade (Mk 3:5; 7:34; 9:36; 10:13–16, 21), använder ett verb som endast förekommer i den här versen. Ordet som används här står i en form som anger eftertryck och är besläktat med ett verb som återfinns i Mk 7:34 (se studienot), och det beskriver en stark känslomässig reaktion. Denna djupa suck kan ha återspeglat hans frustration över att fariséerna krävde att få se ett tecken medan de envist ignorerade de tydliga maktdemonstrationer som de redan hade fått se.

suckade djupt: Markus beskriver ofta Jesus känslor. Det kan ha varit Petrus, som själv var en man med starka känslor, som hade berättat om hur Jesus kände. (Se ”Introduktion till Markus”.) Det här verbet kan beskriva hur man drar en eftertänksam suck, rentav i förbindelse med bön, och det förmedlar Jesus medkänsla med mannen eller rentav hur plågad Jesus kände sig över alla människors lidande. Ett liknande verb i Rom 8:22 beskriver hur hela skapelsen ”suckar”.

surdeg: Eller ”jäst”. I Bibeln representerar surdeg ofta synd och moraliskt förfall, och här syftar ”surdeg” på nedbrytande läror och dåligt inflytande. (Mt 16:6, 11, 12; 1Ko 5:6–8) Upprepningen av ordet i denna vers tyder på att ”fariséernas surdeg” var något annat än Herodes och hans anhängares surdeg. Denna senare grupp hade snarare en politisk än en religiös agenda. Ett exempel på deras nationalistiska ”surdeg” var frågan om man måste betala skatt eller inte. Representanter för båda dessa grupper ställde den frågan till Jesus i ett försök att få honom på fall. (Mk 12:13–15)

Herodes: I vissa gamla handskrifter sägs det ”herodianer”. (Se Ordförklaringar under ”Herodes parti, anhängare av”.)

korgar: När det berättas om de två tillfällen då Jesus mirakulöst mättade stora folkskaror (se studienoter till Mk 6:43; 8:8, 20 och parallellskildringarna i Mt 14:20; 15:37; 16:9, 10) används konsekvent två olika grekiska ord för att beskriva de korgar som resterna samlades upp i. När han mättade 5 000 män används det grekiska ordet kọfinos (återges med ”korg”), och när han mättade 4 000 män används det grekiska ordet sfyrịs (återges med ”stor korg”). Detta tyder på att skribenterna antingen själva var närvarande eller att de fick sina upplysningar från uppmärksamma ögonvittnen.

korgar: Det här kan ha varit små videkorgar med ett handtag av snöre. Man tror att de rymde ca 7,5 l. (Se studienoter till Mk 8:19, 20.)

stora korgar: Eller ”proviantkorgar”. Det verkar som att det grekiska ordet som används här, sfyrịs, betecknar en korg som var större än de som användes vid ett tidigare tillfälle när Jesus mättade omkring 5 000 män. (Se studienot till Mk 6:​43.) Samma grekiska ord används om den korg som Paulus satt i när man firade ner honom genom en öppning i Damaskus stadsmur. (Se studienot till Apg 9:25.)

stora korgar: Eller ”proviantkorgar”. (Se studienoter till Mk 8:8, 19.)

korgar: När det berättas om de två tillfällen då Jesus mirakulöst mättade stora folkskaror (se studienoter till Mk 6:43; 8:8, 20 och parallellskildringarna i Mt 14:20; 15:37; 16:9, 10) används konsekvent två olika grekiska ord för att beskriva de korgar som resterna samlades upp i. När han mättade 5 000 män används det grekiska ordet kọfinos (återges med ”korg”), och när han mättade 4 000 män används det grekiska ordet sfyrịs (återges med ”stor korg”). Detta tyder på att skribenterna antingen själva var närvarande eller att de fick sina upplysningar från uppmärksamma ögonvittnen.

stora korgar: Eller ”proviantkorgar”. (Se studienoter till Mk 8:8, 19.)

stora korgar: Eller ”proviantkorgar”. Det verkar som att det grekiska ordet som används här, sfyrịs, betecknar en korg som var större än de som användes vid ett tidigare tillfälle när Jesus mättade omkring 5 000 män. (Se studienot till Mk 6:​43.) Samma grekiska ord används om den korg som Paulus satt i när man firade ner honom genom en öppning i Damaskus stadsmur. (Se studienot till Apg 9:25.)

en blind man: Markus är den ende evangelieskribenten som berättar om detta underverk. (Mk 8:22–26)

Caesarea Filippi: Se studienot till Mt 16:13.

Caesarea Filippi: En stad som låg vid Jordanflodens källa, ungefär 350 m över havet. Staden låg ca 4 mil norr om Galileiska sjön, inte långt från Hermons sydvästra fot. Det var tetrarken Filippus, son till Herodes den store, som gav staden namnet Caesarea, till ära för den romerske kejsaren. För att inte förväxla den med hamnstaden med samma namn kallade man den för Caesarea Filippi, vilket betyder ”Filippus Caesarea”. (Se Tillägg B10.)

Elia: Ett hebreiskt namn som betyder ”min Gud är Jehova”.

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. Här och i Mk 6:14, 24 används en participform i den grekiska texten, och en alternativ översättning skulle kunna vara ”den döpande”, ”en som döper”. I Mk 6:25; 8:28 och i Matteus och Lukas används ett annat men närbesläktat ord, nämligen substantivet baptistẹ̄s. I Mk 6:24, 25 används både participformen och substantivet. (Se studienot till Mt 3:1.)

döparen: Eller ”nedsänkaren”, ”neddopparen”. Användes tydligen som ett slags tillnamn, vilket visar att dop genom nedsänkning i vatten var utmärkande för Johannes. Den judiske historikern Flavius Josefus skrev om ”Johannes med tillnamnet döparen”.

Johannes: Den grekiska formen av det hebreiska namnet Jehohanan eller Johanan, som betyder ”Jehova har visat ynnest”, ”Jehova har varit nådig”.

Messias: Ordagrant ”Kristus” (grekiska: ho Christọs). Petrus identifierar Jesus som ”Messias” (från det hebreiska mashịach). Både Kristus och Messias är titlar som betyder ”den smorde”. I grekiskan föregås Christọs av bestämd artikel, vilket tydligtvis var ett sätt att betona Jesus roll som Messias. (Se studienoter till Mt 1:1; 2:4.)

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

äldste: Ordagrant ”äldre männen”. I Bibeln används det grekiska ordet presbỵteros först och främst om någon som har myndighet och ansvar i ett samhälle eller en nation. Några gånger syftar detta ord på en människa som kommit upp i åren (t.ex. i Lu 15:25; Apg 2:17), men det används inte uteslutande om äldre människor. Här syftar det på ledarna i den judiska nationen, som ofta nämns tillsammans med de främsta prästerna och de skriftlärda. Sanhedrin bestod av män från dessa tre grupper. (Mt 21:23; 26:3, 47, 57; 27:1, 41; 28:12; se Ordförklaringar under ”Äldste, äldre man”.)

främsta prästerna: Det grekiska uttrycket återges med ”överstepräst” när det står i singular och syftar på den som i första hand representerade folket inför Gud. Men här står det i plural och syftar på de främsta medlemmarna av prästerskapet, däribland tidigare överstepräster och möjligen även överhuvudena för prästernas 24 avdelningar.

skriftlärda: Uttrycket syftade ursprungligen på avskrivare som skrev av de heliga skrifterna, men på Jesus tid syftade det på dem som var kunniga i lagen och lärde ut den.

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

äldste: Ordagrant ”äldre männen”. I Bibeln används det grekiska ordet presbỵteros först och främst om någon som har myndighet och ansvar i ett samhälle eller en nation. Några gånger syftar detta ord på en människa som kommit upp i åren (t.ex. i Lu 15:25; Apg 2:17), men det används inte uteslutande om äldre människor. Här syftar det på ledarna för den judiska nationen, som ofta nämns tillsammans med de främsta prästerna och de skriftlärda. Sanhedrin bestod av män från dessa tre grupper. (Mk 11:27; 14:43, 53; 15:1; se studienot till Mt 16:21 och Ordförklaringar under ”Äldste, äldre man”.)

främsta prästerna: Se studienot till Mt 2:4 och Ordförklaringar under ”Den främste prästen”.

skriftlärda: Se studienot till Mt 2:4 och Ordförklaringar.

ett hinder för tron: Ordagrant ”stenar att snava på”. Man antar att det grekiska ordet skạndalon till en början avsåg en fälla. En del menar att det syftar på den del av fällan där betet satt. Ordet fick en utvidgad betydelse och kom att avse vilket som helst hinder som skulle kunna få någon att snubbla och falla. I bildlig bemärkelse avsåg det en handling eller situation som leder till att någon följer en orätt kurs, snubblar och faller moraliskt sett eller begår en synd. Det besläktade verbet skandalịzō, som i Mt 18:8, 9 återges med ”bli ett hinder för”, kan också återges med ”få ... att snava (synda)”.

Satan: Jesus menade inte att Petrus var Satan djävulen, men han talade om Petrus som en motståndare, vilket är innebörden i det hebreiska ordet satạn. Det Jesus kan ha antytt är att Petrus reaktion vid det här tillfället visade att han hade låtit sig påverkas av Satan.

Försvinn bakom mig: I parallellskildringen i Mt 16:23 tillägger Jesus: ”Du är ett hinder för mig.” (Se studienot till Mt 18:7.) Jesus tillrättavisade Petrus skarpt. Jesus lät inte något komma i vägen och hindra honom från att göra sin Fars vilja. Hans tydliga uppmaning kan också ha påmint Petrus om hans rätta plats, nämligen att följa och stötta sin Herre.

Satan: Se studienot till Mt 16:23.

tortyrpåle: Eller ”avrättningspåle”. På klassisk grekiska betecknar ordet staurọs först och främst en upprättstående stolpe eller påle. Ibland används det också bildligt om den smärta, skam, tortyr och till och med död som man skulle kunna få utstå på grund av att man är en efterföljare till Jesus. (Se Ordförklaringar.)

bli min efterföljare: Eller, enligt vissa forntida handskrifter, ”följa mig”.

säga nej till sig själv: Eller ”förneka sig själv”. Detta betonar att en människa är villig att fullständigt förneka sig själv, att hon överlämnar rätten till själva livet och allt som det innehåller till Gud. Jesus säger alltså att man måste vara villig att avstå från sina önskningar och ambitioner eller sin egen bekvämlighet. (2Kor 5:14, 15) Markus använder samma grekiska verb när han skildrar hur Petrus förnekade Jesus. (Mk 14:30, 31, 72)

tortyrpåle: Se studienot till Mt 16:24.

sitt liv: Eller ”sin själ” (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

sitt liv: Eller ”sin själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

sitt liv: Eller ”sin själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

otrogna: Ordagrant ”äktenskapsbrytande”, dvs. att i andlig bemärkelse vara otrogen mot Gud. När man har ingått ett förbund med Gud men sviker honom, betraktas det som andlig otrohet. Israeliterna svek Gud när de tog del i seder och bruk som hade att göra med falsk religion och som stred mot lagförbundet, och detta gjorde dem till ”äktenskapsbrytare”. (Jer 3:8, 9; 5:7, 8; 9:2; 13:27; 23:10; Hos 7:4) Av liknande skäl fördömde Jesus den generation av judar som levde på hans tid och kallade dem ”onda och svekfulla”. (Mt 12:39; 16:4) Kristna som omfattas av det nya förbundet blir äktenskapsbrytare om de väljer att vara en del av den nuvarande världsordningen. Samma princip gäller alla som har överlämnat sig åt Jehova. (Jak 4:4)

Media

Mynt från Herodes Antipas tid
Mynt från Herodes Antipas tid

Dessa bilder visar båda sidorna av ett kopparmynt, framställt av en kopparlegering och präglat vid tiden för Jesus tjänst. Myntet har tillverkats på uppdrag av Herodes Antipas, som var tetrark, eller landsdelshärskare, över Galileen och Pereen. Jesus var tydligtvis på väg till Jerusalem och passerade Herodes område Pereen när fariséerna berättade att Herodes tänkte döda honom. Jesus replikerade genom att kalla Herodes ”den räven”. (Se studienot till Lu 13:32.) De flesta av Herodes undersåtar var judar, så mynten präglades med t.ex. palmkvistar (1) och kransar (2), eftersom det var bilder som inte skulle väcka anstöt hos judarna.

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV BIBELN (STUDIEBIBELN)
Markus 8
Svenska
Läs Bibeln online.
https://assetsnffrgf-a.akamaihd.net/assets/m/1001070103/univ/art/1001070103_univ_sqr_xl.jpg
nwtsty