Markusevangeliet 5:1–43

5  De kom fram till andra sidan sjön, till gerasenernas område.+  Och direkt när Jesus steg ur båten kom en demonbesatt man emot honom från gravarna.  Han brukade hålla till där, och fram till dess hade ingen lyckats hålla honom bunden, inte ens med en kedja.  Man hade ofta bundit honom med fotbojor och kedjor, men han slet av sig kedjorna och bröt upp fotbojorna, och ingen var stark nog att övermanna honom.  Hela tiden, både dag och natt, höll han till bland gravarna och i bergen och skrek och skar sig själv med stenar.  När han fick syn på Jesus på avstånd sprang han fram och kastade sig ner inför honom+  och skrek: ”Vad vill du mig, Jesus, den högste Gudens son? Lova mig vid Gud att inte plåga mig!”+  Jesus hade nämligen sagt till anden: ”Far ut ur mannen, du orena ande!”+  Men Jesus frågade honom: ”Vad heter du?” ”Legion”, svarade han, ”för vi är många.” 10  Och han bönade och bad Jesus att inte sända i väg andarna från trakten.+ 11  Samtidigt gick en stor svinhjord+ där och betade på berget.+ 12  Så andarna bad honom: ”Sänd oss in i svinen, så att vi kan tränga in i dem.” 13  Och han lät dem göra det. Då for de orena andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden med omkring 2 000 svin rusade i väg ut över stupet* och ner i sjön och drunknade. 14  Men de som vaktade svinen flydde och berättade om det både i staden och ute på landet, och folk strömmade till för att se vad som hade hänt.+ 15  De kom alltså till Jesus och såg den demonbesatte mannen sitta där, han som hade haft legionen i sig, och han var påklädd och fullt normal. Då blev de rädda. 16  Och alla som var ögonvittnen till det som hade hänt med den demonbesatte och med svinen berättade om det. 17  Då vädjade de till Jesus att ge sig i väg från deras område.+ 18  När Jesus höll på att stiga i båten bad mannen som hade varit demonbesatt att få följa med honom.+ 19  Men han lät honom inte göra det utan sa: ”Gå hem till dina släktingar och berätta om allt som Jehova har gjort för dig och hur han har visat dig barmhärtighet.” 20  Då gick mannen i väg och berättade i Dekạpolis vad Jesus hade gjort för honom, och alla blev förundrade. 21  Jesus for över med båten till motsatta stranden igen, och medan han var där vid sjön samlades en stor folkskara omkring honom.+ 22  Då kom Jairos, en av föreståndarna för synagogan, och när han fick se Jesus föll han ner vid hans fötter.+ 23  Han vädjade enträget: ”Min lilla dotter är allvarligt sjuk. Snälla, kom och lägg händerna på henne,+ så att hon blir frisk och inte dör!” 24  Då gav de sig av tillsammans, och många människor följde med och trängde sig inpå Jesus. 25  I folkskaran fanns en kvinna som hade haft blödningar+ i 12 år.+ 26  Hon hade genomgått smärtsamma behandlingar hos många läkare och förbrukat alla sina tillgångar, men hon hade inte blivit bättre, utan snarare sämre. 27  Hon hade hört talas om Jesus, och i myllret närmade hon sig bakifrån och rörde vid hans mantel,+ 28  för hon tänkte: ”Om jag bara får röra vid hans mantel blir jag frisk.”*+ 29  Och på en gång upphörde hennes blödningar, och hon kände i kroppen att hon hade blivit botad från sin plågsamma sjukdom. 30  Jesus märkte direkt att kraft+ hade gått ut från honom, så han vände sig om bland alla människor och sa: ”Vem var det som rörde vid min mantel?”+ 31  Men lärjungarna sa till honom: ”Du ser ju hur alla tränger sig inpå dig, och så säger du: ’Vem rörde vid mig?’” 32  Men han tittade sig omkring för att få se vem som hade gjort detta. 33  Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom då darrande av rädsla och föll ner inför Jesus och sa precis som det var. 34  Då sa han till henne: ”Min dotter, din tro har gjort dig frisk.* Gå i frid,+ du är botad från din plågsamma sjukdom.”+ 35  Innan Jesus hade talat färdigt kom några av Jairos* män och sa till Jairos: ”Din dotter är död, så du behöver inte besvära läraren mer.”+ 36  Men Jesus hörde det och sa till honom: ”Var inte rädd, ha bara tro.”+ 37  Och han lät bara Petrus, Jakob och Johannes, Jakobs bror, följa med.+ 38  När de kom till Jairos hus såg Jesus alla upprörda människor som grät och jämrade sig högt.+ 39  Han gick in och sa till dem: ”Varför gråter ni? Varför är ni så upprivna? Flickan har inte dött, hon sover bara.”+ 40  Då började de hånskratta åt honom. Men han körde ut allesammans och tog med sig barnets föräldrar och dem som var med honom och gick in till flickan. 41  Sedan tog han hennes hand och sa: ”Talitạ koumi”, som kan översättas: ”Flicka lilla, jag säger dig: Stig upp!”+ 42  Hon reste sig genast upp och började gå omkring. (Hon var 12 år.) Alla blev överlyckliga. 43  Men han sa mycket bestämt* till dem att inte berätta om detta för någon,+ och han sa att de skulle ge henne något att äta.

Fotnoter

Eller ”nedför den branta sluttningen”.
Eller ”räddad”.
Eller ”har räddat dig”.
Eller ”synagogföreståndarens”.
Eller ”sa gång på gång”.

Studienoter

gadarenernas område: Ett område på andra (östra) sidan av Galileiska sjön. Staden Gadara låg 10 km från Galileiska sjön. På mynt från Gadara är ofta ett skepp avbildat, och det tyder på att detta område sträckte sig ända till Galileiska sjön. Markus och Lukas kallar den här trakten för ”gerasenernas område”. (Se studienot till Mk 5:1.) De olika områdena kan ha överlappat varandra. (Se Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”, och Tillägg B10.)

gerasenernas område: Ett område på andra sidan (östra sidan) Galileiska sjön. Områdets exakta gränser är inte kända i dag, och dess läge är också osäkert. En del förbinder ”gerasenernas land” med området kring Kursi, inte långt från de branta sluttningarna vid Galileiska sjöns östra strand. Andra menar att det kan syfta på det vidsträckta området kring staden Gerasa (Jerash), som låg 55 km sydsydöst om Galileiska sjön. I Mt 8:28 kallas området ”gadarenernas område”. (Se studienot till gerasenernas i den här versen och studienot till Mt 8:28.) Även om olika namn används syftar de i stort sett på samma område på östra sidan om Galileiska sjön, och områdena kan ha överlappat varandra. Skildringarna står i alla fall inte i strid med varandra. (Se också Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”, och Tillägg B10.)

gerasenernas: I parallellskildringarna (Mt 8:28–34; Mk 5:1–20; Lu 8:26–39) används olika namn på den plats där detta hände. I gamla handskrifter varierar även namnen i respektive skildring. Enligt de bästa handskrifterna använde Matteus ursprungligen ”gadarenernas” medan Markus och Lukas använde ”gerasenernas”. Men som det kommer fram i studienoten till gerasenernas område i den här versen avser båda dessa uttryck i stort sett samma område.

gravarna: Eller ”minnesgravarna”. (Se Ordförklaringar under ”Minnesgrav”.) Sådana gravar var tydligen grottor eller gravkamrar som höggs ut ur berget, och de låg vanligtvis utanför städerna. För att inte riskera att bli ceremoniellt orena undvek judarna sådana gravplatser, och det gjorde dem till idealiska tillhåll för psykiskt sjuka och demonbesatta människor.

en demonbesatt man: Evangelieskribenten Matteus (8:28) nämner två män, men Markus och Lukas (8:27) nämner bara en. Markus och Lukas vill tydligen rikta uppmärksamheten på bara en demonbesatt man, eftersom det var honom som Jesus talade med och eftersom han utmärkte sig. Det är möjligt att denne man var mer våldsam eller hade varit demonbesatt längre än den andre. Eller så var det bara den ene mannen som ville följa Jesus efter att han hade blivit botad. (Mk 5:18–20)

gravarna: Se studienot till Mt 8:28.

Varför ska vi bekymra oss om det?: När Maria sa till Jesus: ”De har inget vin” (Joh 2:3), så menade hon egentligen att han borde göra något åt det. Detta är anmärkningsvärt, för Jesus hade ännu inte utfört något underverk. När Jesus svarade sa han ordagrant: ”Vad för mig och för dig?” Detta var ett semitiskt idiom som användes när man invände mot något, och innebörden varierar beroende på sammanhanget. Ibland kunde det uttrycka fientlighet och avståndstagande (Mt 8:29; Mk 1:24; 5:7; Lu 4:34; 8:28), men i det här fallet verkar det vara en försiktig protest. (I de hebreiska skrifterna finns det flera exempel på tillfällen då detta idiom används i den mildare betydelsen, t.ex. i 2Sa 16:9, 10 och 1Ku 17:18, fotnot.) Det Jesus sedan sa antyder varför han tvekade: Min tid har inte kommit än. Men Jesus svar på hennes förslag kan inte ha indikerat att han var emot att hjälpa till med tanke på Marias reaktion i vers 5.

fångvaktarna: Det grekiska ordet basanistẹ̄s, som återges med ”fångvaktare”, har grundbetydelsen ”plågare”, eftersom fångvaktare ofta torterade fångarna svårt. Men ordet kom att beteckna fångvaktare i allmänhet, eftersom en fängelsevistelse, oavsett om tortyr var inbegripet eller inte, var något plågsamt. (Se studienot till Mt 8:29.)

Vad vill du mig ...?: Eller ”Vad har jag med dig att göra?” En ordagrann översättning av den här retoriska frågan skulle lyda: ”Vad för mig och för dig?” Detta semitiska idiom finns i de hebreiska skrifterna (Dom 11:12, fotnot; Jos 22:24; 2Sa 16:10; 19:22; 1Ku 17:18; 2Ku 3:13; 2Kr 35:21; Hos 14:8), och en motsvarande grekisk fras används i de kristna grekiska skrifterna (Mt 8:29; Mk 1:24; 5:7; Lu 4:34; 8:28; Joh 2:4). Den exakta innebörden kan variera beroende på sammanhanget. I det här sammanhanget (Mk 5:7) uttrycker det fientlighet och avståndstagande, och somliga har föreslagit översättningar som: ”Stör mig inte!” eller ”Lämna mig i fred!” I andra sammanhang används det för att visa att man har en avvikande uppfattning eller för att visa att man vägrar bli indragen i en föreslagen handling, men utan att man uttrycker förakt, arrogans eller fiendskap. (Se studienot till Joh 2:4.)

plåga mig: Ett besläktat grekiskt uttryck översätts med ”fångvaktarna” i Mt 18:34 (se studienot). I det här sammanhanget verkar ”plåga” alltså syfta på att förvisa till eller spärra in i den avgrund som nämns i parallellskildringen i Lu 8:31.

legioner: Den viktigaste enheten i den romerska armén. Under det första århundradet bestod en legion av runt 6 000 soldater. Jesus säger i själva verket att om han bara bad om det skulle hans Far sända ett överflöd av änglar för att beskydda honom.

Legion: Detta var troligen inte mannens riktiga namn, men det visar att han var besatt av många demoner. Det kan ha varit den främste av dessa demoner som fick mannen att säga att han hette Legion. Under det första århundradet bestod en romersk legion vanligtvis av omkring 6 000 man, något som tyder på att det kan ha handlat om ett stort antal demoner. (Se studienot till Mt 26:53.)

svinhjord: Svin var orena enligt lagen (3Mo 11:7), men eftersom både greker och romare betraktade griskött som en delikatess fanns det en marknad för sådant kött bland de många icke-judar som levde i Dekapolisområdet. Det sägs inte om ”de som vaktade svinen” var judar som bröt mot lagen. (Mk 5:14)

berätta: Vanligtvis ville Jesus inte att man skulle berätta om hans underverk (Mk 1:44; 3:12; 7:36), men i det här fallet uppmanar han mannen att berätta vad som hade hänt för sina släktingar. Detta kan bero på att Jesus var tvungen att lämna området och själv inte kunde predika för folk där. Det skulle också kunna mildra den kritik som skulle kunna uppstå på grund av förlusten av svin.

allt som Jehova har gjort för dig: När Jesus talar med den botade mannen vill han inte själv ta åt sig äran för underverket, utan att äran ska gå till hans himmelske Far. Något som stöder den slutsatsen är att Lukas använder det grekiska ordet Theọs (Gud) när han beskriver samma händelse. (Lu 8:39) I de flesta grekiska handskrifter står det ”Herren” (ho Kỵrios) här i Mk 5:19, men det finns goda skäl att tro att Guds namn ursprungligen användes i den här versen och längre fram ersattes med titeln Herren. Därför används namnet Jehova i huvudtexten. (Se Tillägg C1 och C3 introduktion; Mk 5:19.)

Dekapolis: Eller ”de tio städernas område”. (Se Ordförklaringar och Tillägg B10.)

en styresman: På grekiska: ạrchōn. I parallellskildringarna i Markus och Lukas nämns den här styresmannen, Jairos, vid namn och omtalas som föreståndare för synagogan. (Mk 5:22; Lu 8:41)

föreståndarna för synagogan: Det grekiska ordet archisynạgōgos betyder ordagrant ”ledare för en synagoga”. (Se studienot till Mt 9:18.)

är allvarligt sjuk: Eller ”ligger för döden”.

blödningar: Troligen kroniska menstruationsblödningar. Enligt Moses lag var den här kvinnan därför ceremoniellt oren. Detta inbegrep att hon inte fick röra andra. (3Mo 15:19–27)

blödningar: Se studienot till Mt 9:20.

din plågsamma sjukdom: Ordagrant ”ditt prygel”. Den bokstavliga betydelsen av detta ord syftar på en form av piskning eller prygel som ofta användes som tortyr. (Apg 22:24; Heb 11:36) Här används det i bildlig bemärkelse för att på ett levande sätt beskriva det lidande som kvinnans sjukdom medförde.

sin plågsamma sjukdom: Ordagrant ”sitt prygel”. (Se studienot till Mk 5:34.)

dotter: Det enda ställe i Bibeln där Jesus tilltalar en kvinna ”dotter”. Han kan ha gjort det på grund av hennes utsatta situation och för att hon kom ”darrande”. (Mk 5:33; Lu 8:47) Det här uttrycket säger ingenting om kvinnans ålder, utan är ett sätt för Jesus att visa värme och känsla.

Gå i frid: Detta idiomatiska uttryck används ofta i både de grekiska och hebreiska skrifterna och betyder ”må det gå dig väl”. (Lu 7:50; 8:48; Jak 2:16; jämför 1Sa 1:17; 20:42; 25:35; 29:7; 2Sa 15:9; 2Ku 5:19.) Det hebreiska ord som återges med ”frid” eller ”fred” (shalọ̄m) har en bred betydelse. Det betecknar ett tillstånd utan krig eller oroligheter (Dom 4:17; 1Sa 7:14; Pre 3:8) men kan också förmedla tanken på hälsa, trygghet, välbefinnande (1Sa 25:6; 2Kr 15:5; Job 5:24; Est 10:3) och vänskap (Ps 41:9). Det grekiska ordet för fred (eirẹ̄nē) hade samma breda betydelse som det hebreiska ordet och kan förutom frånvaro av konflikt uttrycka tanken på välbefinnande, räddning och harmoni.

din plågsamma sjukdom: Ordagrant ”ditt prygel”. Den bokstavliga betydelsen av detta ord syftar på en form av piskning eller prygel som ofta användes som tortyr. (Apg 22:24; Heb 11:36) Här används det i bildlig bemärkelse för att på ett levande sätt beskriva det lidande som kvinnans sjukdom medförde.

ha bara tro: Eller ”fortsätt bara utöva tro”. På grekiska står verbet i en form som kan ange pågående handling. Jairos visade att han hade tro redan när han närmade sig Jesus (Mk 5:22–24), och nu när hans dotter är död uppmanas han att hålla fast vid sin tro.

har inte dött, hon sover bara: I Bibeln liknas döden ofta vid en sömn. (Ps 13:3; Joh 11:11–14; Apg 7:60; 1Kor 7:39; 15:51; 1Th 4:13) Jesus skulle ge flickan livet tillbaka, så det kan tänkas att han sa detta för att han skulle visa att det är möjligt för människor att uppväckas från döden precis som de kan väckas från en djup sömn. Jesus kraft att uppväcka flickan kom från hans Far, ”som uppväcker de döda och som talar om det som inte finns som om det redan fanns”. (Rom 4:17)

Effata: Även på grekiska är detta en translitterering. Vissa menar att uttrycket kommer från en hebreisk ordrot som återges med ”ska höra” i Jes 35:5. Detta ord kan också översättas med ”öppna”, ”upplåta”. Ordet effata gjorde tydligtvis ett outplånligt intryck på den som var Markus källa, möjligtvis Petrus, och som uppenbarligen har återgett Jesus uttalande oöversatt. Som i fallet med uttrycket ”Talita koumi” (Mk 5:41) är detta en av de få gånger som Jesus blir citerad på det språk han talade.

Talita koumi: Matteus och Lukas berättar också att Jairos dotter blev uppväckt (Mt 9:23–26; Lu 8:49–56), men det är bara Markus som tar med Jesus ord och översätter dem. Detta semitiska uttryck lyder Talita koum i en del grekiska handskrifter. En del forskare menar att detta är arameiska, medan andra menar att det kan vara antingen hebreiska eller arameiska. (Se studienot till Mk 7:34.)

trans: Det grekiska ordet ẹkstasis (från ek, som betyder ”ut ur”, och stạsis, som betyder ”det att stå”) syftar på att en person bringas ur sitt normala sinnestillstånd på grund av häpnad, förvåning eller en syn från Gud. Det grekiska ordet återges med ”överlyckliga” (Mk 5:42), ”förundrade” (Lu 5:26) och ”helt omskakade” (Mk 16:8). I Apostlagärningarna är ordet förknippat med något som Gud står bakom. Det verkar som att den heliga anden ibland inpräntade en syn eller en bild av Guds avsikt i en människas sinne medan hon var i ett tillstånd av djup koncentration som kunde påminna om sömn. Den som är i trans är omedveten om omvärlden och därför mottaglig för en syn. (Se studienot till Apg 22:17.)

blev överlyckliga: Eller ”blev utom sig av häpnad (extas)”. Det grekiska ordet ẹkstasis (från ek, som betyder ”ut ur”, och stạsis, som betyder ”stående”) syftar på att en person bringas ur sitt normala sinnestillstånd på grund av häpnad, förvåning eller en syn från Gud. Det grekiska ordet återges med ”helt omskakade” i Mk 16:8 och ”förundrade” i Lu 5:26. I Apostlagärningarna är ordet förknippat med något som Gud står bakom och återges med ”trans” i Apg 10:10; 11:5; 22:17. (Se studienot till Apg 10:10.)

Media

Klippor öster om Galileiska sjön
Klippor öster om Galileiska sjön

Det var på Galileiska sjöns östra sida som Jesus drev ut demoner ur två män och sände in demonerna i en svinhjord.