Markusevangeliet 4:1–41
Fotnoter
Studienoter
på stranden: Vid Galileiska sjön nära Kapernaum finns det en bukt som påminner om en amfiteater. Akustiken där är så god att en stor folkskara skulle ha kunnat höra vad Jesus sa när han satt i båten.
en bit ut på vattnet: Se studienot till Mt 13:2.
liknelser: Eller ”bildspråk”. Det grekiska ordet parabolẹ̄ (ordagrant ”jämförelse”) kan innefatta talesätt, ordspråk och liknelser. Jesus brukade förklara saker genom att göra jämförelser. (Mk 4:30) Hans liknelser var ofta i form av korta, uppdiktade berättelser som lyfte fram en sanning eller moralisk lärdom.
liknelser: Se studienot till Mt 13:3.
stenarna: Här avses inte stenar som låg utspridda i jorden, utan en berggrund eller klipphylla med ett tunt lager jord. I parallellskildringen i Lu 8:6 sägs det att kornen hamnade ”på klippan”. På ett sådant underlag kan inte rötterna tränga ner och ta upp tillräckligt med vatten.
bland stenarna: Se studienot till Mt 13:5.
bland tistlar: Jesus syftar uppenbarligen på ogräs som inte har rensats bort från den plöjda jorden. De växer snabbt och hindrar nysådda frön från att gro.
bland tistlar: Se studienot till Mt 13:7.
Lyssna, du som har öron att höra med: Innan Jesus berättade liknelsen om jordbrukaren sa han: ”Lyssna!” (Mk 4:3) Han avslutar liknelsen med uppmaningen i vers 9 och framhåller därigenom hur viktigt det är att hans efterföljare lyssnar till hans vägledning. Liknande uppmaningar finns i Mt 11:15; 13:9, 43; Mk 4:23; Lu 8:8; 14:35; Upp 2:7, 11, 17, 29; 3:6, 13, 22; 13:9.
världens: Det grekiska ordet aiọ̄n, som har grundbetydelsen ”tidsålder”, kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. Här är uttrycket förknippat med de bekymmer och problem som kännetecknar livet i den här nuvarande världsordningen. (Se Ordförklaringar under ”Världsordning”.)
världens: Se studienot till Mt 13:22.
en oljelampa: En vanlig lampa i hemmen utgjordes av ett litet lerkärl som fylldes med olivolja.
en korg: Användes för att mäta upp torra varor, t.ex. säd. Den typ av korg (grekiska: mọdios) som avses här rymde ca 9 l.
en oljelampa: Se studienot till Mt 5:15.
en korg: Se studienot till Mt 5:15.
Samma mått som ni mäter med: Sammanhanget, vers 23–25, visar att om lärjungarna bara ”mäter upp”, eller avsätter, en liten del av sitt intresse och engagemang, så kan de inte förvänta sig att få ut så mycket av Jesus undervisning. Men om de ger honom full uppmärksamhet kommer han att belöna dem genom att ge dem mer upplysningar och insikt än de kan föreställa sig. De blir alltså välsignade och får bättre förutsättningar att även hjälpa andra att få insikt. Jesus är generös och ger inte bara det man förväntar sig, utan ännu mer.
Guds rike är som en man som sprider ut säd: Markus är den ende evangelieskribenten som tar med liknelsen i vers 26–29.
senapskorn: Det finns flera senapsarter som växer vilt i Israel. Den art som vanligtvis odlas är svartsenap (Brassica nigra). Fröna är små, 1–1,6 mm i diameter, och väger 1 mg, men de växer upp till trädliknande växter. En del senapsarter blir uppemot 4,5 m höga.
det minsta av alla frön: I gamla judiska skrifter används senapsfröet som ett bildligt uttryck för det minsta man kunde tänka sig. Även om man känner till mindre frön i vår tid, var det tydligtvis det minsta av alla frön som jordbrukarna i Galileen på Jesus tid samlade in och sådde.
senapskorn: Se studienot till Mt 13:31.
det minsta av jordens alla frön: Se studienot till Mt 13:32.
hörde ljudet av en röst: I Apg 22:6–11 beskriver Paulus själv vad han upplevde på vägen till Damaskus. När man jämför den skildringen med det som står här får man en tydlig bild av vad som hände. I båda skildringarna används samma grekiska ord, men grammatiken skiljer sig åt. Det grekiska ordet fōnẹ̄ kan översättas med både ”ljud” och ”röst”. Här står ordet i genitiv och återges därför med ”ljudet av en röst”. (I Apg 22:9 står samma grekiska ord i ackusativ och återges med ”rösten”.) Männen som följde med Paulus hörde ljudet av en röst men kunde tydligtvis inte höra och förstå. De hörde alltså inte rösten på samma sätt som Paulus gjorde. (Apg 26:14; se studienot till Apg 22:9.)
hörde inte rösten: Eller ”förstod inte rösten”. I Apg 9:3–9 beskriver Lukas vad Paulus upplevde på vägen till Damaskus. När man jämför den skildringen med det som står här får man en tydlig bild av vad som hände. Som det förklaras i studienoten till Apg 9:7 hörde männen som följde med Paulus ”ljudet av en röst” men kunde tydligtvis inte förstå vad som sades. De hörde alltså inte rösten på samma sätt som Paulus gjorde. Detta stämmer med hur det grekiska ordet för ”höra” används i Apg 22:7, där Paulus förklarar att han ”hörde en röst”, dvs. han hörde och förstod vad som sades. Männen som följde med Paulus kunde däremot inte förstå budskapet som förmedlades till Paulus, kanske för att rösten var dämpad eller förvanskad på något sätt. Det var tydligtvis i den bemärkelsen som de inte hörde rösten. (Jämför Mk 4:33; 1Kor 14:2, där samma grekiska ord för ”höra” har återgetts med ”förstå”.)
förstå: Ordagrant ”höra”, ”lyssna”. Det grekiska ordet kan förmedla tanken på att ”ägna uppmärksamhet genom att lyssna” och ”förstå”. (Jämför studienoter till Apg 9:7; 22:9.)
andra sidan sjön: Dvs. Galileiska sjöns östra sida.
andra sidan sjön: Se studienot till Mt 8:18.
storm: Stormar är vanliga på Galileiska sjön. Vattenytan ligger ungefär 210 m under havsnivån, och lufttemperaturen är högre vid ytan än på de omgivande högslätterna och bergen. Dessa faktorer kan resultera i starka vindar som snabbt piskar upp vågor.
en mycket våldsam storm: Det här uttrycket är en återgivning av tre grekiska ord som ordagrant kan översättas ”en kraftig stormvind”. (Se studienot till Mt 8:24.) Markus var inte med när detta hände, så hans levande beskrivning av stormen och andra detaljer som nämns i hans skildring kan tyda på att han fick upplysningarna från Petrus. (För mer information om Petrus betydelse för Markusevangeliet, se ”Introduktion till Markus”.)
dyna: Eller ”kudde”. Detta är det enda ställe i de kristna grekiska skrifterna där det här ordet förekommer. På grekiska står ordet tillsammans med bestämd artikel, och det kan tyda på att dynan ingick i båtens utrustning. Det kan ha varit en sandsäck som man hade som barlast under akterdäck, ett skinnbeklätt säte för rorsmannen eller en fäll eller dyna som en roddare kunde sitta på.
Media

Den här illustrationen av ett lampställ (1) är en konstnärs återgivning baserad på fynd från första århundradet som man gjort i staden Efesos och i Italien. Ett lampställ av den här modellen fanns förmodligen i relativt välbeställda hem. I enklare hem hängdes oljelampan från taket, ställdes i en nisch i väggen (2) eller sattes på ett lampställ av lera eller trä.

Den här illustrationen baseras på de lämningar av en fiskebåt som har grävts fram ur leran nära strandkanten vid Galileiska sjön samt en mosaik som hittades i ett hus från första århundradet i kuststaden Migdal. Den här typen av båt riggades med mast och ett eller flera segel, och den kan ha haft en besättning på fem man – fyra roddare och en rorsman, som stod på ett litet däck i aktern. Båten var omkring 8 m lång, och på mitten var den 2,5 m bred och hade ett djup på 1,25 m. Den kunde tydligtvis ha omkring 13 man ombord.

På grund av torkan 1985/1986 sjönk vattennivån kraftigt i Galileiska sjön, och skrovet på en forntida båt blev synligt i leran. Det visade sig vara lämningar av en båt som var 8,2 m lång och 2,3 m bred och hade en höjd på 1,3 m. Arkeologer menar att båten byggdes någon gång under första århundradet f.v.t. och första århundradet v.t. Animationen visar hur båten kan ha sett ut när den var i bruk och seglade på sjön för omkring 2 000 år sedan. Lämningarna av båten finns nu att se på ett museum i Israel.

En våldsam storm får vågorna att slå in över båten, och lärjungarna blir genomblöta när de färdas över Galileiska sjön. De är rädda att de kommer att drunkna, och de ropar på hjälp. Jesus ligger och sover, men han vaknar och befaller sjön: ”Tig! Var tyst!” Vinden lade sig direkt, och ”det blev helt stilla”. (Mk 4:35–41) Det här underverket visar att när Jesus styr över jorden kommer han och hans Far aldrig att tillåta att oväder skadar Guds rikes undersåtar. (Upp 21:4) Markus är inte själv med vid det här tillfället men återger ändå händelsen på ett livligt och dramatiskt sätt, något som är typiskt för hans evangelium. Den levande beskrivningen av stormen och alla detaljer som finns med i skildringen kan tyda på att han fick informationen av någon som var med ombord, möjligen Petrus.