Markusevangeliet 2:1–28

2  Men efter några dagar gick Jesus in i Kapernaum igen, och det spred sig att han var hemma.+  Det kom så många att det inte fanns plats för fler, inte ens utanför dörren, och han förkunnade Guds ord för dem.+  Då kom det fyra män som bar på en förlamad man.+  Men eftersom det var så mycket folk att de inte kunde komma fram till Jesus bröt de upp taket över honom, och när de hade gjort* en öppning firade de ner båren med den förlamade mannen.  När Jesus såg deras tro+ sa han till mannen: ”Mitt barn, dina synder är förlåtna.”+  Några av de skriftlärda var där, och de satt och tänkte:+  ”Hur kan han säga så? Han hädar!+ För vem kan förlåta synder? Ingen annan än Gud!”+  Men Jesus förstod genast vad som rörde sig i deras sinnen och sa: ”Varför har ni sådana tankar inom er?+  Vad är lättast, att säga till den förlamade: ’Dina synder är förlåtna’, eller: ’Res dig upp och ta din bår och gå’? 10  Men för att ni ska förstå att Människosonen+ har myndighet att förlåta synder på jorden+ .⁠.⁠.” Och så sa han till den förlamade mannen: 11  ”Jag säger dig: Res dig upp, ta din bår och gå hem.” 12  Och då, inför allas ögon, reste han sig och lyfte genast upp sin bår och gick i väg. Alla blev helt överväldigade och började ära Gud och säga: ”Vi har aldrig sett något liknande!”+ 13  Jesus gick längs sjön ännu en gång, och alla strömmade dit, och han undervisade dem. 14  Och när han gick vidare såg han Levi, Alfeus son, sitta utanför skattekontoret, och han sa till honom: ”Bli min efterföljare.” Då reste han sig upp och började följa honom.+ 15  Senare var Jesus hembjuden till Levi, och många skatteindrivare och syndare var där och åt tillsammans med honom och hans lärjungar, för det var många av dem som följde honom.+ 16  Men när de skriftlärda bland fariséerna såg att han åt med syndare och skatteindrivare sa de till hans lärjungar: ”Äter han med skatteindrivare och syndare?” 17  När Jesus hörde det sa han till dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att inbjuda rättfärdiga, utan syndare.”+ 18  Både Johannes lärjungar och fariséerna brukade fasta. Därför kom man och sa till Jesus: ”Både Johannes lärjungar och fariséernas lärjungar brukar fasta, så hur kommer det sig att dina lärjungar inte gör det?”+ 19  Jesus svarade: ”Brudgummens+ vänner behöver väl inte fasta så länge brudgummen är kvar hos dem? Så länge brudgummen är kvar hos dem kan de inte fasta.+ 20  Men det ska komma en tid då brudgummen tas ifrån dem,+ och då ska de fasta. 21  Ingen tar en lapp av ett nytt tyg för att laga ett gammalt plagg. Om man gör det kommer ju tyglappen att krympa, och då blir revan värre.+ 22  Och ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar. Om man gör det kommer vinet att spränga säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya vinsäckar.” 23  En sabbat tog han vägen genom några sädesfält, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick.+ 24  Då sa fariséerna till honom: ”Titta! Varför gör de sådant som är förbjudet på sabbaten?” 25  Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade någon mat?+ 26  Enligt berättelsen om Ẹbjatar,+ den främste prästen, gick David in i Guds hus och åt upp skådebröden. Han lät också männen som var med honom äta av dem. Det var något som bara prästerna fick göra.”+ 27  Sedan sa han: ”Sabbaten kom till för människans skull+ och inte människan för sabbatens skull. 28  Människosonen är alltså herre också över sabbaten.”+

Fotnoter

Eller ”grävt”.

Studienoter

Kapernaum: Av ett hebreiskt namn som betyder ”Nahums by” eller ”tröstens by”. (Nah 1:1, fotnot) Staden låg vid nordvästra sidan av Galileiska sjön. Den hade stor betydelse under Jesus jordiska tjänst och omnämns som ”staden där han bodde” i Mt 9:1.

staden där han bodde: Dvs. Kapernaum, där Jesus ofta bodde under sin tjänst i Galileen. (Mt 4:13; Mk 2:1) Staden låg inte långt från Nasaret (där Jesus växte upp), Kana (där han förvandlade vatten till vin), Nain (där han uppväckte en änkas son) och Betsaidas trakter (där han genom ett underverk mättade omkring 5 000 män och gav en blind man synen tillbaka).

Kapernaum: Se studienot till Mt 4:13.

hemma: Jesus uppehöll sig mestadels i och omkring Galileen, där Kapernaum låg, under de första tre åren av sin tjänst. Han kan ha bott hemma hos Petrus och Andreas. (Mk 1:29; se studienot till Mt 9:1.)

tog bort teglet: Både Matteus (9:1–8), Markus (2:1–12) och Lukas berättar om hur Jesus botar en förlamad man. De tre skildringarna kompletterar varandra. Matteus nämner inget om att man firade ner mannen genom taket, medan Markus förklarar att mannens vänner gjorde en öppning i taket och firade ner honom på en bår. Lukas säger att mannens vänner ”tog bort teglet”. (Se studienot till Mk 2:4.) Det grekiska ord som har återgetts med ”tegel” (kẹramos) kan avse lera, alltså materialet som teglet var tillverkat av. Men här står det grekiska ordet i plural och verkar därför avse taktegel. Det finns belägg för att man använde taktegel i Israel på den här tiden. Utifrån skildringarna i Markus och Lukas går det inte att slå fast exakt hur taket såg ut. Teglet kan antingen ha lagts ovanpå lertaket eller på något sätt murats in i leran. I vilket fall som helst visar skildringarna tydligt att vännerna till den förlamade mannen gjorde stora ansträngningar för att han skulle få träffa Jesus. Detta visar vilken stark tro de hade, och alla tre skildringar nämner att ”Jesus såg deras tro”. (Lu 5:20)

bröt de upp taket ... gjort en öppning: Många hus i Israel på den tiden hade platta tak som kunde nås via en trappa eller en utvändig stege. I Markus skildring får vi inte veta exakt vilket slags tak det här huset hade. Men taken byggdes ofta av träbjälkar som täcktes med grenar, sly och ett lager jord som sedan överdrogs med puts. Vissa hus hade tegelpannor. I Lukas skildring sägs det att man ”tog bort teglet” och firade ner mannen. (Se studienot till Lu 5:19.) Det var alltså inte alltför svårt för vännerna till den här förlamade mannen att göra en tillräckligt stor öppning i taket för att sänka ner båren till rummet nedanför.

såg deras tro: Här används ett pronomen i plural, och det visar att Jesus lade märke till tron hos hela gruppen, inte bara hos den förlamade mannen.

mitt barn: Jesus använde detta som ett varmt tilltalsord. (2Ti 1:2; Tit 1:4; Flm 10)

såg deras tro: Se studienot till Mt 9:2.

Mitt barn: Se studienot till Mt 9:2.

skriftlärda: Uttrycket syftade ursprungligen på avskrivare som skrev av de heliga skrifterna, men på Jesus tid syftade det på dem som var kunniga i lagen och lärde ut den.

skriftlärda: Se studienot till Mt 2:4 och Ordförklaringar under ”Skriftlärd”.

förstod: Ordagrant ”visste genom sin ande”. Här syftar det grekiska ordet pneuma tydligtvis på Jesus uppfattningsförmåga. I Jes 11:2, 3 sägs det om Messias: ”Jehovas ande ska vila över honom”, och vidare att ”han dömer inte bara efter det han ser”. Därför kunde Jesus förstå vad andra tänkte, hur de resonerade och vilka motiv de hade. (Joh 2:24, 25)

Vad är lättast: Det skulle vara lättare för någon att bara säga att han kunde förlåta synder, eftersom det inte skulle kräva några synliga bevis för att han verkligen kunde göra det. Men att säga Res dig upp och ... gå krävde ett underverk som skulle göra klart för alla att Jesus hade myndighet att förlåta synder. Den här skildringen och Jes 33:24 visar att det finns en koppling mellan sjukdom och vårt syndfulla tillstånd.

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

förlåta synder på jorden ...: De tre punkterna markerar att Jesus stannade upp mitt i meningen, och på ett mäktigt sätt bevisade han sedan det han just hade sagt och botade mannen offentligt.

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

förlåta synder på jorden: Se studienot till Mt 9:6.

Galileiska sjön: En insjö i norra Israel. Den kallas också Kinneretsjön (4Mo 34:11), Gennesaretsjön (Lu 5:1) och Tiberiassjön (Joh 6:1). Sjön ligger ungefär 210 m under havsytan, och den är 21 km lång från norr till söder och 12 km bred. Dess största djup är 48 m. (Se Tillägg A7, Karta 3B, ”Händelser vid Galileiska sjön”.)

sjön: Dvs. Galileiska sjön. (Mk 1:16; se studienot till Mt 4:18.)

Jakob, som var son till Alfeus: Tydligtvis identisk med den lärjunge som kallas ”Jakob den lille” i Mk 15:40. Man menar att Alfeus är samme person som Klopas. (Joh 19:25) Om det stämmer var han gift med ”den andra Maria”. (Mt 27:56; 28:1; Mk 15:40; 16:1; Lu 24:10) Den Alfeus som nämns här är tydligtvis inte samma person som den Alfeus som nämns i Mk 2:14 och som var Levis far.

Jakob, som var son till Alfeus: Tydligtvis identisk med den lärjunge som kallas ”Jakob den lille” i Mk 15:40. Man menar att Alfeus är samme person som Klopas. (Joh 19:25) Om det stämmer var han gift med ”den andra Maria”. (Mt 27:56; 28:1; Mk 15:40; 16:1; Lu 24:10) Den Alfeus som nämns här är tydligtvis inte samma person som den Alfeus som nämns i Mk 2:14 och som var Levis far.

Levi: I parallellskildringen i Mt 9:9 kallas den här lärjungen Matteus. När Markus och Lukas omnämner honom som en före detta skatteindrivare använder de namnet Levi (Lu 5:27, 29), men när de hänvisar till honom i egenskap av apostel använder de namnet Matteus (Mk 3:18; Lu 6:15; Apg 1:13). Bibeln svarar inte på om Levi hade namnet Matteus redan innan han blev en av Jesus lärjungar. Markus är den ende av evangelieskribenterna som nämner att Matteus var Alfeus son. (Se studienot till Mk 3:18.)

Alfeus: Tydligtvis inte samme Alfeus som nämns i Mk 3:18 (se studienot till Mk 3:18) och som var far till Jakob, den nionde i ordningen när apostlarna räknas upp. (Mt 10:3; Lu 6:15)

skattekontoret: Eller ”tullhuset”. Detta skulle ha kunnat vara en liten byggnad eller en bod där skatteindrivare satt och tog upp skatt på varor som skulle exporteras, importeras eller fraktas genom landet av köpmän. Levi, som också kallades Matteus, arbetade på ett skattekontor som låg i eller i närheten av Kapernaum.

Bli min efterföljare: Det grekiska verbet i den här uppmaningen har den grundläggande betydelsen ”följa bakom”, ”komma efter”, men här har det innebörden ”följa någon som lärjunge”.

skatteindrivarna: Många judar drev in skatt åt de romerska myndigheterna. Dessa judar föraktades av sina landsmän, inte bara för att de samarbetade med en avskydd främmande makt, utan också för att de krävde mer skatt än vad lagen föreskrev. Judar i allmänhet undvek skatteindrivare och ansåg att de inte var bättre än syndare och prostituerade. (Mt 11:19; 21:32.)

syndare: Bibeln visar att alla människor är syndare. (Rom 3:23; 5:12) Uttrycket används därför här på ett mer specifikt sätt och avser uppenbarligen dem som hade ett rykte om sig att synda, kanske i fråga om sexualmoral eller landets lagar. (Lu 7:37–39; 19:7, 8) Samma uttryck användes också om icke-judar och av fariséerna om judar som inte följde de rabbinska traditionerna. (Joh 9:16, 24, 25)

skatteindrivare: Se studienot till Mt 5:46.

syndare: Se studienot till Mt 9:10.

åt: Eller ”låg till bords”. Att ligga till bords med någon var ett tecken på nära vänskap. Judar på den tiden skulle därför i vanliga fall aldrig ha lagt sig till bords med icke-judar.

skatteindrivarna: Många judar drev in skatt åt de romerska myndigheterna. Dessa judar föraktades av sina landsmän, inte bara för att de samarbetade med en avskydd främmande makt, utan också för att de krävde mer skatt än vad lagen föreskrev. Judar i allmänhet undvek skatteindrivare och ansåg att de inte var bättre än syndare och prostituerade. (Mt 11:19; 21:32.)

skatteindrivare: Se studienot till Mt 5:46.

fastar: Att fasta innebär att avstå från mat under en begränsad tid. (Se Ordförklaringar.) Jesus varken befallde eller förbjöd sina lärjungar att fasta. Under Moses lag kunde judar visa sin uppriktiga ånger genom att fasta och ödmjuka sig inför Gud. (1Sa 7:6; 2Kr 20:3)

brukar fasta: Se studienot till Mt 6:16.

Brudgummens vänner: Ordagrant ”Bröllopssalens söner”, ett idiom som syftar på bröllopsgästerna i allmänhet men brudgummens vänner i synnerhet.

Brudgummens vänner: Se studienot till Mt 9:15.

vin i ... vinsäckar: På Bibelns tid var det vanligt att lagra vin i skinnsäckar. (1Sa 16:20) Skinnsäckar tillverkades av hela djurhudar, t.ex. av får eller getter. Gamla vinsäckar torkade efter hand och förlorade sin elasticitet, men nya, töjbara vinsäckar klarade trycket som bildades under jäsningen. (Se Ordförklaringar under ”Vinsäck”.)

vin i ... vinsäckar: Se studienot till Mt 9:17.

genom några sädesfält: Förmodligen på stigar som avgränsade ett fält från ett annat.

sabbat: Se Ordförklaringar.

genom några sädesfält: Se studienot till Mt 12:1.

något som är förbjudet: Jehova hade förbjudit israeliterna att arbeta på sabbaten. (2Mo 20:8–10) Men judiska ledare hade tagit sig rätten att avgöra vad som skulle betraktas som arbete. Enligt dem gjorde Jesus lärjungar sig skyldiga till att skörda (rycka av) och tröska (gnugga sönder) säd. (Lu 6:1, 2) Men i Jehovas lag fanns det inget stöd för en sådan definition.

sådant som är förbjudet: Se studienot till Mt 12:2.

skådebröden: Eller ”framläggningsbröden”. Det hebreiska uttrycket betyder ordagrant ”ansiktets bröd”. Bildligt sett låg brödet inför Jehova som ett ständigt offer till honom. (2Mo 25:30; se Ordförklaringar och Tillägg B5.)

Enligt berättelsen om: Den grekiska prepositionen epị som används här kan syfta på tid, men också på en plats eller ett ställe, till exempel ett visst ställe i Skriften. I denna vers har de flesta översättare uppfattat det som ”När Ebjatar var ... ”. Men som det förklaras i noten till Ebjatar, den främste prästen i den här versen hänvisar Jesus till en händelse som ägt rum tidigare i historien (1Sa 21:1–6), vilket gör det mer troligt att den grekiska prepositionen har med plats att göra, i det här fallet en viss bibelskildring. En liknande struktur i den grekiska texten ser vi i Mk 12:26 och Lu 20:37, där många översättningar använder frasen ”stället (avsnittet) om”.

Ebjatar, den främste prästen: Det grekiska uttryck som används här kan återges med ”överstepräst” eller ”främste präst”. Det senare uttrycket är mest lämpligt att använda när det gäller Ebjatar, eftersom det var hans far, Ahimelek, som var överstepräst vid det här tillfället. (1Sa 21:1–6) Ebjatar nämns första gången efter händelsen då David gick in i Guds hus och åt av skådebröden. Det tycks som Ebjatar, i egenskap av son till översteprästen Ahimelek, redan tjänade som en framträdande präst vid den tiden. Han var den ende av Ahimeleks söner som överlevde angreppet av edomén Doeg. (1Sa 22:18–20) Längre fram blev han överstepräst, tydligtvis när David var kung. Men det skulle inte vara fel att använda uttrycket ”överstepräst” i det här fallet, eftersom det grekiska uttryck som översatts med ”enligt berättelsen om” kan syfta på hela avsnittet i kapitel 21 till 23 i 1 Samuelsboken, där Ebjatar, som senare blev en framträdande överstepräst, nämns flera gånger. Vissa experter på grekiska föredrar att återge detta med ”vid den tid då Ebjatar var överstepräst”, vilket också skulle kunna syfta på hela den övergripande perioden, inklusive den senare tid då Ebjatar blev överstepräst. Oavsett förklaring kan vi vara säkra på att Jesus uttalande överensstämde med historiska fakta.

Guds hus: Här syftar det på tälthelgedomen. Den händelse som Jesus hänvisar till (1Sa 21:1–6) inträffade när tälthelgedomen var placerad i Nob, en stad som tydligtvis låg i Benjamins område i närheten av Jerusalem. (Se Tillägg B7, infälld karta.)

skådebröden: Eller ”framläggningsbröden”. (Se studienot till Mt 12:4 och Ordförklaringar.)

herre ... över sabbaten: Jesus tillämpar det här uttrycket på sig själv (Mt 12:8; Lu 6:5) och visar därigenom att han hade fått myndighet att på sabbaten utföra det arbete som hans himmelske Far hade gett honom. (Jämför Joh 5:19; 10:37, 38.) Jesus utförde några av sina mest framträdande underverk på sabbaten, däribland att bota sjuka. (Lu 13:10–13; Joh 5:5–9; 9:1–14) Detta förebildade tydligtvis den befrielse han kommer att ge människor under sitt styre, vilket kommer att vara som en sabbatsvila. (Heb 10:1)

Media