Fjärde Moseboken 22:1–41

22  Israeliterna bröt sedan upp och slog läger på Moabs ökenslätter på andra sidan Jordan, mitt emot Jeriko.+  Balak,+ Sippors son, fick veta vad Israel hade gjort med amoréerna,  och moabiterna blev mycket rädda för israeliterna, eftersom de var så många. Ja, moabiterna fylldes av skräck för israeliterna.+  Moabiterna sa till de äldste i Midjan:+ ”Nu kommer det här folket att sluka allt i vår omgivning, precis som en tjur betar av allt gräs på marken.” Balak, Sippors son, var kung i Moab på den tiden.  Han sände budbärare till Bịleam, Beors son, i Petor,+ som ligger vid Floden* i hans hemland. Han bad honom komma och sa: ”Det har dragit ut ett folk ur Egypten. De täcker hela jordens* yta,*+ och de har slagit sig ner precis framför mig.  Kom och förbanna det här folket åt mig,+ för de är mäktigare än jag. Då kanske jag kan besegra dem och driva ut dem ur landet. För jag vet att den som du välsignar blir välsignad, och den som du förbannar blir förbannad.”  De äldste i Moab och de äldste i Midjan gav sig av och hade med sig lönen för en förbannelse,* och de kom till Bịleam+ och meddelade vad Balak hade sagt.  Han svarade: ”Stanna här i natt, så återkommer jag med besked om vad Jehova säger till mig.” Så Moabs furstar stannade hos Bịleam.  Sedan kom* Gud till Bịleam och sa:+ ”Vad är det för män som är hos dig?” 10  Bịleam svarade den sanne Guden: ”Balak, Sippors son, Moabs kung, har sänt bud till mig och sagt: 11  ’Folket som har dragit ut ur Egypten täcker hela jordens* yta.* Kom och förbanna dem åt mig.+ Då kanske jag kan besegra dem och driva ut dem.’” 12  Men Gud sa till Bịleam: ”Du ska inte följa med dem. Du ska inte förbanna folket, för de är välsignade.”+ 13  När Bịleam steg upp nästa morgon sa han till Balaks furstar: ”Återvänd till ert land, för Jehova tillåter inte att jag följer med er.” 14  Moabs furstar gav sig då av och återvände till Balak och sa: ”Bịleam vägrade följa med oss.” 15  Men Balak sände nya budbärare, fler och mer framstående än de tidigare furstarna. 16  De kom till Bịleam och sa till honom: ”Så här säger Balak, Sippors son: ’Jag ber dig, låt inget hindra dig från att komma till mig. 17  Jag ska visa dig stor ära, och jag ska göra vad du än ber mig om. Så kom och uttala en förbannelse över det här folket åt mig.’” 18  Men Bịleam svarade Balaks tjänare: ”Även om Balak skulle ge mig sitt hus fyllt med silver och guld kan jag inte trotsa Jehovas, min Guds, befallning, varken i stort eller smått.+ 19  Men ni kan väl också stanna kvar över natten. Jag vill veta om Jehova har något mer att säga till mig.”+ 20  På natten kom* Gud till Bịleam och sa: ”Om männen har kommit för att hämta dig, så följ med dem. Men du får inte säga något annat än det jag säger till dig.”+ 21  Så på morgonen steg Bịleam upp, sadlade sin åsna* och följde med Moabs furstar.+ 22  Men Guds vrede flammade upp för att han gick i väg, och Jehovas ängel ställde sig på vägen för att hindra honom. Bịleam kom ridande på sin åsna, och två av hans tjänare var med honom. 23  När åsnan såg att Jehovas ängel stod på vägen med draget svärd vek den av och gick ut på åkern. Då började Bịleam slå åsnan för att få upp den på vägen igen. 24  Jehovas ängel ställde sig då på en smal stig mellan två vingårdar, med stenmurar på båda sidor. 25  När åsnan såg Jehovas ängel tryckte den sig mot muren så att Bịleams fot klämdes mot muren, och han slog åsnan igen. 26  Då gick Jehovas ängel i förväg och ställde sig på en plats där det var så trångt att man inte kunde komma förbi, varken på höger eller på vänster sida. 27  När åsnan fick syn på Jehovas ängel lade den sig ner. Bịleam blev rasande och slog åsnan med sin stav. 28  Då såg Jehova till att åsnan började prata,*+ och den sa till Bịleam: ”Vad har jag gjort dig? Du har slagit mig tre gånger nu!”+ 29  Bịleam svarade: ”Du får mig att verka löjlig! Om jag bara hade haft ett svärd skulle jag ha dödat dig!” 30  Åsnan sa till Bịleam: ”Jag är ju din åsna som du har ridit på hela ditt liv, ända tills i dag. Brukar jag göra så här mot dig?” ”Nej”, svarade han. 31  Då öppnade Jehova Bịleams ögon,+ så att han såg Jehovas ängel stå på vägen med draget svärd. Genast föll han ner på knä och böjde sig med ansiktet mot marken. 32  Jehovas ängel sa till honom: ”Varför har du slagit din åsna tre gånger? Jag försökte hindra dig, eftersom du går emot min vilja.+ 33  Åsnan såg mig, och alla tre gångerna försökte den vika undan för mig.+ Tänk om den inte hade gjort det! Då skulle jag ju ha dödat dig men skonat åsnan.” 34  Bịleam sa till Jehovas ängel: ”Jag har syndat. Jag visste inte att det var du som stod framför mig på vägen. Men om du tycker att det här är fel så återvänder jag.” 35  Men Jehovas ängel sa till Bịleam: ”Följ med männen, men du får inte säga något annat än det jag säger till dig.” Så Bịleam fortsatte tillsammans med Balaks furstar. 36  När Balak fick veta att Bịleam hade kommit gick han genast ut för att möta honom vid Moabs stad, som ligger vid Arnons strand i gränsområdet. 37  Balak sa till Bịleam: ”Sände jag inte bud efter dig? Varför kom du inte? Trodde du inte att jag skulle kunna belöna dig?”+ 38  Bịleam svarade: ”Jag är ju här nu. Men vad kan jag säga? Jag kan bara säga de ord som Gud lägger i min mun.”+ 39  Så Bịleam följde med Balak, och de kom till Kirjat-Husot. 40  Och Balak offrade tjurar och får, och han gav en del av det till Bịleam och de furstar som var med honom. 41  Nästa morgon tog Balak med sig Bịleam upp till Bamot-Baal. Därifrån kunde han se hela folket.+

Fotnoter

Tydligen Eufrat.
Eller ”landets”.
Ordagrant ”öga”.
Eller ”spådom”.
Möjligen genom en ängel eller i en syn.
Eller ”landets”.
Ordagrant ”öga”.
Möjligen genom en ängel eller i en syn.
Ordagrant ”sitt åsnesto”.
Ordagrant ”öppnade Jehova munnen på åsnestoet”.

Studienoter

Media