Andra Korinthierbrevet 4:1–18

4  Därför, eftersom vi genom Guds barmhärtighet har denna tjänst,+ ger vi inte upp.  Vi har tagit avstånd från allt skamligt som man gör i smyg. Vi tar inte till några knep och förfalskar inte Guds ord.+ Nej, vi lägger öppet fram sanningen, och på det sättet är vi goda exempel* för alla människor och vädjar till deras samveten inför Gud.+  Om det är så att de goda nyheter vi förkunnar är dolda,* så är de dolda för dem som är på väg att gå under.  För den här världens gud+ har förblindat sinnet hos dem som inte tror,+ så att ljuset från de härliga goda nyheterna om Kristus, som är Guds avbild,+ inte ska kunna tränga igenom.+  Vi förkunnar nämligen inte om oss själva, utan vi förkunnar att Jesus Kristus är Herre och att vi är era slavar för Jesus skull.  Det var ju Gud som sa: ”Låt ljuset lysa fram ur mörkret”,+ och han har lyst på våra hjärtan för att upplysa dem+ med den härliga kunskapen om Gud genom Kristus ansikte.+  Men vi har denna skatt+ i lerkärl,+ och på det sättet blir det tydligt att den kraft som är över det normala kommer från Gud och inte från oss själva.+  Vi är pressade på alla sätt,+ men inte så hårt att vi inte kan röra oss. Vi är rådvilla, men inte helt utan utväg.*+  Vi är förföljda, men inte övergivna.+ Vi är slagna till marken, men inte tillintetgjorda.+ 10  Precis som Jesus liv alltid var i fara så får vi med våra kroppar utstå samma behandling som Jesus,+ för att Jesus liv ska bli uppenbart i vår kropp. 11  Ja, vi som lever konfronteras ständigt med döden+ för Jesus skull, för att Jesus liv också ska göras uppenbart i våra dödliga kroppar. 12  Döden är alltså verksam i oss, men livet i er.* 13  Vi har samma anda av tro om vilken det står skrivet: ”Jag hade tro, därför talade jag.”+ Eftersom vi har tro talar också vi, 14  och vi vet att han som uppväckte Jesus ska uppväcka oss också för att vi ska vara tillsammans med Jesus, och han ska föra fram oss inför Jesus tillsammans med er.+ 15  Allt detta sker nämligen för er skull, för att den generösa omtanken ska överflöda ännu mer i takt med att allt fler tackar Gud till hans ära.+ 16  Därför ger vi inte upp. För även om vår yttre människa tynar bort, så förnyas+ ju vår inre människa+ dag för dag. 17  Våra prövningar är ju tillfälliga och väger lätt jämfört med den oöverträffade* och eviga härlighet som de leder till.+ 18  Vi håller inte blicken fäst vid det synliga, utan vid det osynliga.+ För det synliga är tillfälligt, men det osynliga är evigt.

Fotnoter

Eller ”rekommenderar vi oss själva”.
Eller ”beslöjade”.
Eller möjligen ”inte helt förtvivlade”.
Eller ”men det leder till liv för er”.
Ordagrant ”allt tyngre”.

Studienoter

tjänare: Bibeln använder ofta det grekiska ordet diạkonos om någon som troget och ödmjukt betjänar andra. (Se studienot till Mt 20:26.) Här talar Paulus om sig själv och Timoteus och alla smorda kristna som ”tjänare åt ett nytt förbund”. (2Kor 1:1) Det är de bland annat genom att de predikar de goda nyheterna och undervisar andra för att hjälpa dem att komma in i det nya förbundet eller att få nytta av det förbundet. (Se studienot till Rom 11:13.)

denna tjänst: Dvs. den tjänst som utförs av dem som nämns i 2Kor 3:6, nämligen de som är ”tjänare åt ett nytt förbund”. (Se studienot.) Det är genom denna tjänst, som Paulus kallar en ”skatt”, som sanningen görs känd. (2Kor 4:2, 7)

ger vi inte upp: Eller ”tappar vi inte modet”. I det här sammanhanget visar uttrycket att Paulus och hans medarbetare inte tillät sig att tröttna och förlora entusiasmen i sin tjänst.

för vi är inte försäljare av Guds ord: Eller ”för vi är inte sådana som tjänar pengar på Guds budskap”. I kontrast till falska lärare hade Paulus, apostlarna och deras medarbetare goda motiv när de förkunnade det rena budskapet från Gud. Det grekiska verb som kan återges med ”vara en försäljare” (kapēleuō) användes till en början om någon som arbetade inom detaljhandeln eller om en värdshusvärd, men med tiden började det också användas om att vara bedräglig eller ha giriga motiv. Ett grekiskt ord som är besläktat med det som används här förekommer i Jes 1:22 i Septuaginta i uttrycket ”dina vinhandlare [”värdshusvärdar”] blandar vinet med vatten”. I den grekisk-romerska världen späddes vinet vanligtvis ut med vatten innan man drack det. Vissa ökade mängden vatten som man spädde ut vinet med för att tjäna mer pengar. En del forskare menar därför att Paulus anspelade på sådana oärliga vinhandlare. Samma metafor användes i grekisk litteratur för att beskriva kringresande filosofer som undervisade mot betalning. När Paulus sa att många var ”försäljare” av Guds ord syftade han tydligtvis på falska förkunnare som blandade in mänskliga filosofier, traditioner och falska religiösa läror i Jehovas ord. På det sättet vattnade de bildligt talat ur Guds ord. De förstörde budskapets doft och smak och försvagade dess kraft att ge glädje. (Ps 104:15; se studienot till 2Kor 4:2.)

förfalskar ... Guds ord: Det här är enda gången det grekiska verb som har återgetts med ”förfalskar” förekommer i de kristna grekiska skrifterna. Men ett besläktat substantiv har återgetts med ”svek” i Rom 1:29 och 1Th 2:3 och ”lurat” i 2Kor 12:16. Innebörden i uttrycket ”förfalskar ... Guds ord” är att fördärva, förvrida och förvränga Guds budskap. Det kan också innehålla tanken på att blanda Guds budskap med något främmande eller sämre, till exempel mänskliga filosofier och personliga uppfattningar. Paulus förfalskade inte budskapet genom att blanda sanningen i Guds ord med de trosuppfattningar som fanns bland de judar och greker som han förkunnade för, bara för att göra det mer tilltalande för dem. Han vägrade att vattna ur sanningen för att göra den lättare att acceptera för en värld vars vishet är dårskap för Gud. (1Kor 1:21; se studienot till 2Kor 2:17.)

vad han är ute efter: Det grekiska ordet nọēma, som används här, kan härledas från ordet nous, som betyder ”sinne”. Här syftar det på Satans onda eller sluga planer. Satan använder all sin list för att få kristna att sluta tjäna Gud. Men evangelieskildringarna avslöjar Satans strategier, och det gör även tidigare bibliska skildringar, till exempel Jobs bok. (Job 1:7–12; Mt 4:3–10; Lu 22:31; Joh 8:44) Längre fram i 2 Korinthierna skriver Paulus att ”Eva överlistades av ormen” och att ”Satan själv utger sig för att vara en ljusets ängel”. (2Kor 11:3, 14) Paulus kunde därför skriva: Vi vet ju vad han är ute efter. Några menar att Paulus använder en ordlek, som skulle kunna återges med ”våra sinnen är inte omedvetna om hans sinne”, dvs. hans onda sätt att tänka.

den här världens gud: Den gud som åsyftas här är Satan. Det förstår man av att versen fortsätter med att säga att han har ”förblindat sinnet hos dem som inte tror”. Jesus kallade Satan för ”den här världens härskare” och sa att han skulle ”kastas ut”. (Joh 12:31) Det Jesus sa och det faktum att Satan kallas ”den här världens [eller ”tidsålderns”] gud” visar att hans styre bara är tillfälligt. (Jämför Upp 12:12.)

den här världens: Eller ”den här världsordningens”. Det grekiska ordet aiọ̄n har grundbetydelsen ”tidsålder”. Det kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. (Se Ordförklaringar under ”Världsordning”.) Som den här världens härskare har Satan format den och gett den särskilda drag och en utmärkande anda. (Ef 2:1, 2)

sinnet: Eller ”förståndet”. Det grekiska ordet nọēma återges med ”sinnen” i 2Kor 3:14, ”tanke” i 2Kor 10:5, ”tänkesätt” i 2Kor 11:3 och ”sinnen [eller ”tankar”]” i Flp 4:7. (Se studienot till 2Kor 2:11.)

de härliga goda nyheterna om Kristus: De goda nyheterna kan verkligen kallas ”härliga” med tanke på vad de innehåller. De beskriver den fantastiska utvecklingen av Guds heliga hemlighet i förbindelse med Kristus (Kol 1:27), den uppgift hans medregenter i Guds rike har (1Th 2:12; Upp 1:6) och den underbara framtid som Gud har lovat mänskligheten (Upp 21:3, 4). Det är också möjligt att återge det här grekiska uttrycket med ”de goda nyheterna om Kristus härlighet”.

lär känna dig: Eller ”skaffar sig kunskap om dig”, ”fortsätter att inhämta kunskap om dig”. Det grekiska verbet ginọ̄skō betyder i grund och botten ”känna”. Här används detta verb i presens, något som anger en pågående process. Det kan användas om att ”inhämta kunskap om någon”, ”lära känna någon”, ”lära känna någon bättre”. Det kan också innefatta tanken på att man går in för att lära sig mer om någon som man redan känner. I det här sammanhanget syftar det på att man stärker sitt personliga förhållande till Gud genom att man lär sig mer om Gud och Kristus och får större tillit till dem. Självklart innebär detta mer än att bara känna till en person eller veta vad han heter. Det inbegriper även att man vet vad den personen gillar och ogillar och vilka normer och värderingar han står för. (1Jo 2:3; 4:8)

Låt ljuset lysa: Eller ”Ljuset ska lysa”. Paulus anspelar här på 1Mo 1:3. Jehova Gud är källan till både bokstavligt och andligt ljus.

den härliga kunskapen om Gud: I Bibeln syftar de hebreiska och grekiska verben för ”känna” och de besläktade substantiven för ”kunskap” ofta på mer än att bara känna till fakta eller ha information. De kan också förmedla tanken på att känna någon personligen, erkänna hans ställning och lyda honom. (Se studienot till Joh 17:3.) Här i 2Kor 4:6 förbinds ”kunskapen om Gud” med det andliga ljuset, som Gud ger sina tjänare med hjälp av Kristus. Kunskapen kan kallas ”härlig” eftersom den handlar om Guds härliga personlighet och egenskaper. Det grekiska uttryck som har återgetts med ”den härliga kunskapen om Gud” kan också återges med ”kunskapen om Guds härlighet”, vilket framhåller att den här kunskapen kretsar kring Guds härlighet. Ett liknande uttryck finns i Hab 2:14, där det står: ”Kunskapen om Jehovas härlighet ska uppfylla hela jorden.”

genom Kristus ansikte: Eller ”som reflekteras i Kristus ansikte”. Paulus användning av ”ansikte” här knyter an till tanken i 2Kor 3:7, 12, 13 om härligheten som reflekterades i Moses ansikte.

fantastiska: Paulus använder det grekiska ordet hyperbolẹ̄ för att beskriva de ”fantastiska” uppenbarelser han fick, uppenbarelser som verkligen var något utöver det normala. (Se studienot till 2Kor 12:2.) Detta grekiska ord förekommer åtta gånger i de kristna grekiska skrifterna, och alla gångerna är i Paulus brev. Det översätts på flera olika sätt beroende på sammanhanget. I 2Kor 4:7 används ordet för att beskriva ”den kraft som är över det normala”, och i 2Kor 1:8 används det om en ”extrem press” som Paulus och hans medarbetare upplevde. (Se Ordförklaringar under ”Hyperbol”.)

skatt i lerkärl: Eller ”skatt i lerkrukor”. I Bibeln liknas människor ofta vid lerkärl. (Job 10:9; Ps 31:12) På Paulus tid fanns det högar av lerskärvor vid hamnar eller torg. De här kärlen hade använts för att frakta mat eller flytande varor – vin, säd och olja – och även silver- och guldmynt. Ofta gick lerkärlen sönder eller kasserades när det värdefulla innehållet hade levererats. Lerkärlen var billiga, men de var ändå användbara när man skulle frakta värdefulla varor. Man brukade också använda sådana kärl för att bevara viktiga föremål. (Jer 32:13–15) Ett exempel på det är dödahavsrullarna, som låg skyddade i lerkrukor i området kring Qumran. Den ”skatt” som Paulus syftar på i sin illustration är det uppdrag eller den tjänst som Gud har gett, nämligen att predika det livgivande budskapet om Guds rike. (Mt 13:44; 2Kor 4:1, 2, 5) Lerkärlen är en bild av bräckliga människor som har fått denna skatt av Jehova. Även om de är helt vanliga människor och har ofullkomliga kroppar med begränsningar, så använder Gud dem för att frakta denna ”skatt” till dess destination.

den kraft som är över det normala: Paulus använder här det grekiska ordet hyperbolẹ̄ för att beskriva kraften som är ”över det normala”, den överväldigande kraft som bara Gud kan ge. (Se studienot till 2Kor 12:7.)

samma behandling som Jesus: Eller ”den dödsbringande behandling som Jesus fick”, ”dödandet av Jesus”. Paulus säger här att han och hans medarbetare levde med det överhängande hotet att dödas och få utstå samma slags lidande som Jesus.

konfronteras ständigt med döden: Eller ”ställs alltid ansikte mot ansikte med döden”, ”överlämnas (utlämnas) ständigt åt döden”. I det här sammanhanget betyder uttrycket att deras liv alltid var i fara. Det grekiska verb som förekommer i det här uttrycket och som ofta återgetts med ”överlämna” används flera gånger för att beskriva hur Jesus blev ”överlämnad” åt de judiska myndigheterna. (Mt 20:18; 26:2; Mk 10:33; Lu 18:32)

Jag hade tro: I Tillägg A3 finns en bild på ett blad ur en handskrift som visar ett avsnitt som börjar med det här uttrycket i 2Kor 4:13 och slutar med 2Kor 5:1. (Hela bladet innehåller 2Kor 4:13–5:4.) Den här papyrushandskriften benämns P46 och dateras ofta till omkring 200 v.t. Det är den äldsta kända samlingen av Paulus brev. Den innehåller nio av hans brev, bland annat nästan hela 1 och 2 Korinthierna. Om den här tidiga dateringen av kodexen stämmer innebär det att den framställdes bara omkring 150 år efter att Paulus skrev sina brev.

Jag hade tro, därför talade jag: Paulus citerar här från Ps 116:10 enligt Septuaginta-översättningen (115:1, LXX).

Vi håller inte blicken fäst vid det synliga, utan vid det osynliga: De kristna i Korinth fick utstå många svårigheter när de utförde sin tjänst. (2Kor 4:8, 9, 16) Så Paulus uppmanar korinthierna att inte låta sådana problem och prövningar, det synliga, överskugga den fantastiska belöning som väntade dem, det osynliga. Uttrycket ”håller ... blicken fäst vid” är en återgivning av ett grekiskt ord (skopẹō) som betyder ”ge noga akt på”, ”fortsätta tänka på”, ”fokusera på”. När de följde Jesus exempel och fortsatte att hålla blicken fäst vid den underbara framtid som deras kristna livskurs skulle leda till, kunde de dag för dag förnya sin beslutsamhet att hålla ut och vara trogna i sin tjänst. (Heb 12:1–3)

vår yttre människa: Paulus syftar här på en kristens fysiska kropp, som tynar bort. Det här fysiska förfallet kan syfta på svaghet som kommer av sjukdomar, funktionsnedsättningar eller hög ålder eller som beror på dålig behandling eller andra påfrestningar.

förnyas ju vår inre människa: Paulus framhåller att även när den yttre människan ”tynar bort” så förnyar Jehova sina tjänare dag för dag, vilket innebär att han hela tiden ger dem ny andlig styrka. (Ps 92:12–14) ”Vår inre människa” syftar på vår inre andliga karaktär och styrka. Det uttrycket har ett nära samband med ”den nya personligheten” som de kristna tar på sig. (Kol 3:9, 10) Paulus uppmanar de kristna att fokusera på ”det osynliga”, Guds storslagna löfte om en framtida belöning. (Se studienot till 2Kor 4:18.)

prövningar: Eller ”svårigheter”, ”problem”. Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”tryck” eller ”press” och används i Bibeln i överförd bemärkelse om betryck, nöd eller lidande som beror på pressande förhållanden. Det används ofta om lidande i samband med förföljelse. (Mt 24:9; Apg 11:19; 20:23; 2Kor 1:8; Heb 10:33; Upp 1:9) Det kan till exempel syfta på att man blir fängslad eller dödad för att man är lojal mot Jehova. (Upp 2:10) Men andra omständigheter, till exempel svält (Apg 7:11), fattigdom och situationer som föräldralösa eller änkor ofta hamnar i (Jak 1:27) samt äktenskap och familjeliv (1Kor 7:28), kan också innebära olika grader av svårigheter och prövningar.

prövningar: Det grekiska ord som används här, thlịpsis, kan i det här sammanhanget också återges med ”svårigheter”, ”lidanden”, ”problem”. (Se studienot till 2Kor 1:4.)

Vi håller inte blicken fäst vid det synliga, utan vid det osynliga: De kristna i Korinth fick utstå många svårigheter när de utförde sin tjänst. (2Kor 4:8, 9, 16) Så Paulus uppmanar korinthierna att inte låta sådana problem och prövningar, det synliga, överskugga den fantastiska belöning som väntade dem, det osynliga. Uttrycket ”håller ... blicken fäst vid” är en återgivning av ett grekiskt ord (skopẹō) som betyder ”ge noga akt på”, ”fortsätta tänka på”, ”fokusera på”. När de följde Jesus exempel och fortsatte att hålla blicken fäst vid den underbara framtid som deras kristna livskurs skulle leda till, kunde de dag för dag förnya sin beslutsamhet att hålla ut och vara trogna i sin tjänst. (Heb 12:1–3)

Media

Lerkärl
Lerkärl

Bilden visar lerkärl från det första århundradet v.t. Sådana lerkärl tillverkades i Korinth. I sitt andra inspirerade brev till församlingen i Korinth liknade Paulus de kristna vid lerkärl. Lärjungarna i Korinth var vana vid att hantera krukor, kannor och lampor av lera i sin vardag. Varje gång de tog i sådana här billiga, bräckliga kärl blev de påminda om att ha rätt syn på sig själva och på de privilegier som Jehova hade gett dem. (2Kor 4:1, 5–11)