Andra Korinthierbrevet 12:1–21
Studienoter
en människa: Paulus nämner inte namnet på den person som fick den här övernaturliga synen, men sammanhanget talar starkt för att han avser sig själv. Han bemöter kritiken från sådana motståndare som Korinths ”superapostlar” genom att lägga fram bevis för att han verkligen är en apostel. (2Kor 11:5, 23) Som försvar hänvisar Paulus till att han hade fått ”övernaturliga syner och uppenbarelser från Herren”. (2Kor 12:1) Eftersom Bibeln inte nämner någon annan som fick uppleva något sådant verkar det logiskt att Paulus avser sig själv.
tredje himlen: I Bibeln kan ordet ”himmel” avse den fysiska himlen eller den andliga himlen, där Jehova och änglarna bor. (1Mo 11:4; Jes 63:15) Men ordet kan också avse ett styre som utövas av antingen människor eller Gud. (Jes 14:12; Dan 4:25, 26) Här beskriver Paulus tydligtvis något som hörde framtiden till, något som hade uppenbarats för honom genom en syn. (2Kor 12:1) Ibland upprepas något i Bibeln tre gånger för att uttrycka intensitet eller kraft. (Jes 6:3; Hes 21:27; Upp 4:8) Så det verkar som att Paulus med uttrycket ”tredje himlen” avser det allra bästa styret, Guds messianska rike, en himmelsk regering som utgörs av Jesus Kristus och hans 144 000 medregenter. (Jes 65:17; 66:22; 2Pe 3:13; Upp 14:1–5)
paradiset: Ordet ”paradis” kommer från det grekiska ordet parạdeisos, och det finns liknande ord på både hebreiska (pardẹs, i Neh 2:8; Pre 2:5; HV 4:13) och persiska (pairidaeza). Alla tre orden förmedlar tanken på en vacker park eller parkliknande trädgård. Översättarna av Septuaginta använde det grekiska ordet parạdeisos som en återgivning av det hebreiska ordet för ”trädgård” (gan) i uttrycket ”en trädgård ... i Eden” i 1Mo 2:8. En del översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J17, 18, 22 i Tillägg C) återger Lu 23:43 med: ”Du ska vara med mig i Edens trädgård.” Löftet till brottslingen som hängde bredvid Jesus var inte ett löfte om att vara med i ”Guds paradis”, som nämns i Upp 2:7. Det löftet ges till ”den som segrar”, dvs. de som ska regera tillsammans med Kristus i det himmelska riket. (Lu 22:28–30) Den här brottslingen hade inte segrat över världen, som Jesus hade gjort, och han hade inte heller fötts av ”vatten och ande”. (Joh 3:5; 16:33) Han kommer tydligtvis att vara en av de ”orättfärdiga” som uppväcks till liv här på jorden. När Kristus härskar över den paradisiska jorden i tusen år kommer han av allt att döma att vara en undersåte till riket. (Apg 24:15; Upp 20:4, 6)
paradiset: Det grekiska ordet parạdeisos förekommer tre gånger i de kristna grekiska skrifterna. (Lu 23:43, se studienot; 2Kor 12:4; Upp 2:7) Liknande ord finns på både hebreiska (pardẹs, i Neh 2:8; Pre 2:5; HV 4:13) och persiska (pairidaeza). Alla tre ord förmedlar tanken på en vacker park eller parkliknande trädgård. Ordet ”paradis” kan betyda flera olika saker i det här sammanhanget. (Se studienot till 2Kor 12:2.) Paulus kan ha syftat på 1) det framtida bokstavliga paradiset på jorden, 2) den andliga miljö som Guds folk kommer att uppleva i den nya världen och 3) förhållandena i himlen. Det var inte tillåtet att tala om sådana saker på Paulus tid, eftersom Guds rätta tid inte hade kommit för att uppenbara detaljerna kring hur Guds avsikt skulle förverkligas.
tredje himlen: I Bibeln kan ordet ”himmel” avse den fysiska himlen eller den andliga himlen, där Jehova och änglarna bor. (1Mo 11:4; Jes 63:15) Men ordet kan också avse ett styre som utövas av antingen människor eller Gud. (Jes 14:12; Dan 4:25, 26) Här beskriver Paulus tydligtvis något som hörde framtiden till, något som hade uppenbarats för honom genom en syn. (2Kor 12:1) Ibland upprepas något i Bibeln tre gånger för att uttrycka intensitet eller kraft. (Jes 6:3; Hes 21:27; Upp 4:8) Så det verkar som att Paulus med uttrycket ”tredje himlen” avser det allra bästa styret, Guds messianska rike, en himmelsk regering som utgörs av Jesus Kristus och hans 144 000 medregenter. (Jes 65:17; 66:22; 2Pe 3:13; Upp 14:1–5)
en människa: Paulus nämner inte namnet på den person som fick den här övernaturliga synen, men sammanhanget talar starkt för att han avser sig själv. Han bemöter kritiken från sådana motståndare som Korinths ”superapostlar” genom att lägga fram bevis för att han verkligen är en apostel. (2Kor 11:5, 23) Som försvar hänvisar Paulus till att han hade fått ”övernaturliga syner och uppenbarelser från Herren”. (2Kor 12:1) Eftersom Bibeln inte nämner någon annan som fick uppleva något sådant verkar det logiskt att Paulus avser sig själv.
Den människan: Eller möjligen ”Något sådant”, dvs. en sådan erfarenhet. (Se studienot till 2Kor 12:2.)
en människa: Paulus nämner inte namnet på den person som fick den här övernaturliga synen, men sammanhanget talar starkt för att han avser sig själv. Han bemöter kritiken från sådana motståndare som Korinths ”superapostlar” genom att lägga fram bevis för att han verkligen är en apostel. (2Kor 11:5, 23) Som försvar hänvisar Paulus till att han hade fått ”övernaturliga syner och uppenbarelser från Herren”. (2Kor 12:1) Eftersom Bibeln inte nämner någon annan som fick uppleva något sådant verkar det logiskt att Paulus avser sig själv.
”superapostlar”: Paulus använder här ett uttryck som också kan återges ”till övermått höga apostlar” eller ”väldiga apostlar”. Han använder det här lite sarkastiska uttrycket för att beskriva de arroganta män som tydligen kände sig överlägsna de apostlar Jesus själv hade valt ut. Paulus kallar dem ”falska apostlar” eftersom de faktiskt var Satans tjänare. (2Kor 11:13–15) De lärde ut sin egen version av de goda nyheterna om Kristus. (2Kor 11:3, 4) Dessutom nedvärderade och förtalade de Paulus och ifrågasatte hans gudagivna myndighet som apostel.
fantastiska: Paulus använder det grekiska ordet hyperbolẹ̄ för att beskriva de ”fantastiska” uppenbarelser han fick, uppenbarelser som verkligen var något utöver det normala. (Se studienot till 2Kor 12:2.) Detta grekiska ord förekommer åtta gånger i de kristna grekiska skrifterna, och alla gångerna är i Paulus brev. Det översätts på flera olika sätt beroende på sammanhanget. I 2Kor 4:7 används ordet för att beskriva ”den kraft som är över det normala”, och i 2Kor 1:8 används det om en ”extrem press” som Paulus och hans medarbetare upplevde. (Se Ordförklaringar under ”Hyperbol”.)
en törntagg i köttet: Eller ”en törntagg som sticker mig”. Paulus använder här en metafor för att beskriva en pågående svårighet. En bokstavlig törntagg i kroppen orsakar konstant smärta. (Det grekiska ord som återgetts med ”törntagg” betyder ”något spetsigt”, till exempel en spetsig påle, en sticka eller en törntagg.) Paulus specificerar inte om den smärta som representerades av törntaggen var av fysisk eller känslomässig karaktär. Några uttalanden i Paulus brev tyder på att han hade problem med synen. (Gal 4:15; 6:11; se också Apg 23:1–5.) Det var något som i så fall skulle ha gjort det svårt för honom att resa, skriva brev och utföra sin tjänst. I det här sammanhanget talar Paulus om de ihärdiga angreppen från sina stolta motståndare, så han kan också ha avsett den stress och oro som dessa falska lärare orsakade honom. (Se studienot till 2Kor 11:5.) Men oavsett vad det var som orsakade hans smärta kallade han det en ängel från Satan, vilket antyder att Satan försöker använda svårigheter, både fysiska och känslomässiga, för att slå ner modet på Guds tjänare. Paulus hade en positiv syn på sin prövning och såg törntaggen som något som hjälpte honom att inte ... bli för stolt, dvs. något som hjälpte honom att fortsätta vara ödmjuk och få Guds godkännande. (Mt 23:12)
slår: Det grekiska verb som Paulus använder här kan avse ett bokstavligt slag med handen eller knytnäven. Det är så ordet används i Mt 26:67, där det står att de romerska soldaterna ”slog honom [Jesus] med knytnävarna”. I 1Kor 4:11 används ordet mer generellt om att bli slagen eller misshandlad.
Herren: Paulus använder här det grekiska uttrycket ton Kỵrion (Herren), som ibland syftar på Jehova och andra gånger på Jesus. I det här fallet är det rimligt att dra slutsatsen att Paulus tre gånger bad till Herren Jehova, den ”som hör bön”. (Ps 65:2) Det är till honom man ska be. (Ps 145:18; Flp 4:6) I sitt svar till Paulus talar Jehova om den ”generösa omtanke” och ”kraft” som han ger sina tjänare så rikligt av. (2Kor 12:9; Jes 40:26; Lu 24:49) Vissa har påpekat att Paulus i vers 9 också talar om ”kraften från Kristus”. Men att Paulus nämner det uttrycket innebär inte att han riktade sina tre böner till Kristus. Jesus har visserligen kraft, men den kommer från den gudomliga kraftkällan, Jehova. (Lu 5:17)
oförnuftigt: Se studienot till 2Kor 11:1.
verka lite oförnuftig: Paulus förstod att han skulle verka oförnuftig när han nu börjar ”skryta”. (2Kor 11:16) Men i den senare delen av 2 Korinthierna kände han sig tvungen att göra det för att lägga fram ett försvar för sitt apostlaskap. (I 2Kor 11 och 12 använder Paulus de grekiska orden ạfrōn och afrosỵnē, som bland annat har återgetts med ”oförnuftig” och ”oförnuft”, åtta gånger: 2Kor 11:1, 16, 17, 19, 21; 12:6, 11.) De så kallade superapostlarna orsakade stor skada i församlingen genom att undergräva respekten för Paulus och det han lärde ut. Sådana falska lärare gjorde att Paulus kände sig tvungen att skryta för att visa att han hade fått sin myndighet av Gud. (2Kor 10:10; 11:5, 16; se studienot till 2Kor 11:5.) Under de omständigheterna var det inte alls oförnuftigt att han skröt över sig själv.
underverk: Eller ”förebud”. (Se studienot till Apg 2:19.)
göra underverk: Eller ”ge förebud”. I de kristna grekiska skrifterna används det grekiska ordet tẹras alltid tillsammans med sēmeion (”tecken”), och båda orden står i plural. (Mt 24:24; Joh 4:48; Apg 7:36; 14:3; 15:12; 2Kor 12:12) I sin grundbetydelse syftar ordet tẹras på vad som helst som väcker förundran eller vördnad. När ordet tydligt syftar på något som ska hända i framtiden förekommer den alternativa lydelsen ”förebud” i en studienot.
tredje gången: Paulus avser inte tre faktiska besök i Korinth, utan tre gånger då han var beredd att bege sig dit. Han ville besöka dem men behövde rätt omständigheter. Första gången var när han reste till Korinth, grundade församlingen där och stannade i ett och ett halvt år. (Apg 18:9–11) Andra gången var när Paulus hade tänkt resa dit men det inte blev så. (2Kor 1:15, 16, 23) Det verkar som att det gick kort tid mellan Paulus två inspirerade brev till församlingen i Korinth – inte tillräckligt lång tid för att han skulle ha hunnit resa dit under den perioden. Dessutom omnämns bara ett besök i Apostlagärningarna. (Apg 18:1) Men den tredje gången han var beredd att resa dit – det tillfälle som nämns här och i 2Kor 13:1, 2 – så reste han verkligen dit. Han besökte Korinth omkring år 56 v.t. och skrev Romarbrevet därifrån. (Apg 20:2, 3; Rom 16:1, 23; 1Kor 1:14)
för er skull: Uttrycket ”er skull” är en återgivning av ett grekiskt uttryck som även kan översättas ”era själar”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, syftar här på personerna, och därför används pronomenet ”er”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
skvaller: Eller ”viskande”, ”tissel och tassel”. Det grekiska ordet förmedlar tanken på hemlighetsfullt skvaller, att sprida negativ information eller negativa rykten på ett hemlighetsfullt sätt. Det här är enda gången som detta grekiska ord förekommer i de kristna grekiska skrifterna, men ett besläktat substantiv ingår i uppräkningen av dåliga vanor och egenskaper i Rom 1:29 och har översatts med ”skvallrar” (se studienot). Det motsvarande grekiska verbet för ”skvallra”, eller ”viska”, används på ett negativt sätt i Septuaginta i 2Sa 12:19 och Ps 41:7 (40:8, LXX).
skvallrar: Det grekiska ord som används här syftar tydligtvis på någon som har för vana att sprida skadligt skvaller, kanske i form av elaka rykten. (Se studienot till 2Kor 12:20.)
orenhet: Av de tre uttrycken i den här versen (”orenhet”, ”sexuell omoral” och ”skamlöst uppförande”) är ”orenhet” (grekiska: akatharsịa) det mest vittomfattande. I bokstavlig bemärkelse avser det något som är orent, eller smutsigt. (Mt 23:27) I bildlig bemärkelse omfattar det alla typer av orenhet och kan till exempel gälla det sexuella, tal, handlingar och andliga relationer. (Jämför 1Kor 7:14; 2Kor 6:17; 1Th 2:3.) ”Orenhet” kan avse olika typer av felaktiga handlingssätt och kan variera i allvarlighetsgrad. (Ef 4:19) Det grekiska ordet betonar att det felaktiga handlingssättet eller tillståndet är moraliskt motbjudande. (Se Ordförklaringar under ”Oren” och studienot till Gal 5:19.)
sexuella omoral: Det grekiska ordet porneia är ett övergripande begrepp som omfattar allt sexuellt umgänge som är otillåtet enligt Bibeln. Det innefattar otrohet, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och andra sexuella synder. (Se Ordförklaringar och studienot till Gal 5:19.)
skamlösa uppförande: Det grekiska ordet asẹlgeia avser handlingar som är allvarliga överträdelser av Guds lagar och som återspeglar en fräck och föraktfull inställning. (Se Ordförklaringar och studienot till Gal 5:19.)
skamlöst uppförande: Eller ”tygellöshet”, ”liderlighet”, ”lösaktighet”. I Bibeln avser det grekiska ordet asẹlgeia handlingar som är allvarliga överträdelser av Guds lagar och som återspeglar en fräck, respektlös och föraktfull inställning. Det här ordet förekommer tio gånger i de kristna grekiska skrifterna. (Mk 7:22; Rom 13:13; 2Kor 12:21; Gal 5:19; Ef 4:19; 1Pe 4:3; 2Pe 2:2, 7, 18; Jud 4) Ett lexikon definierar ordet som ”utsvävande uppförande, lösaktighet, liderlighet, dvs. att vara hämningslös i inställning och uppförande på moralens område”. (James Swanson, 1997: A Dictionary of Biblical Languages: Greek) Den judiske historikern Josefus använde det här grekiska ordet när han berättade att den hedniska drottning Isebel uppförde en helgedom åt Baal i Jerusalem. Detta var en chockerande och skandalös handling som på ett skamlöst sätt gick emot folks uppfattning om vad som var passande. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], bok 8, kap. 13, par. 1 (Loeb 8.318); se Ordförklaringar.)
sexuell omoral: I Bibeln används det grekiska ordet porneia som ett övergripande begrepp som omfattar alla sexuella handlingar som är otillåtna enligt Guds normer. Ett lexikon definierar porneia som ”otukt”, ”prostitution”, och tillägger att ordet används om ”varje slag av otillåtet sexuellt umgänge”. (Walter Bauer, 1988: Griechisch-deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der frühchristlichen Literatur) Det som omfattas är inte bara prostitution, äktenskapsbrott och sex mellan ogifta personer utan också homosexuella handlingar och sex med djur, som allt fördöms i Bibeln. (3Mo 18:6, 22, 23; 20:15, 16; 1Kor 6:9; se Ordförklaringar.) Jesus visade att sexuell omoral är orätt genom att nämna det tillsammans med mord, stöld och hädelse. (Mt 15:19, 20; Mk 7:21–23)
orenhet: Eller ”smuts”, ”moraliskt fördärv”, ”oanständighet”. Av de tre första sakerna som räknas upp bland ”köttets gärningar” är ”orenhet” (grekiska: akatharsịa) det mest vittomfattande begreppet. Det här ordet förekommer tio gånger i de kristna grekiska skrifterna. I bokstavlig bemärkelse avser det något som är fysiskt orent, eller smutsigt. (Mt 23:27) I bildlig bemärkelse omfattar det alla typer av orenhet och kan till exempel gälla det sexuella, tal, handlingar och andliga relationer, som tillbedjan av falska gudar. (Rom 1:24; 6:19; 2Kor 6:17; 12:21; Ef 4:19; 5:3; Kol 3:5; 1Th 2:3; 4:7) ”Orenhet” kan därför avse olika typer av felaktiga handlingssätt och kan variera i allvarlighetsgrad. (Se studienot till Ef 4:19.) Det grekiska ordet betonar att det felaktiga handlingssättet eller tillståndet är moraliskt motbjudande. (Se Ordförklaringar under ”Oren”.)