Andra Krönikeboken 28:1–27

28  Ahas+ var 20 år när han blev kung, och han regerade 16 år i Jerusalem. Han gjorde inte det som var rätt i Jehovas ögon, som hans förfader David hade gjort.+  I stället följde han i Israels kungars fotspår,+ och han tillverkade till och med baalsgudar i form av metallstatyer.*+  Dessutom sände han upp offerrök i Hinnoms sons dal,* och han brände upp sina söner i eld.+ Han tog efter de avskyvärda sederna hos de folk+ som Jehova hade drivit bort inför israeliterna.  Han offrade och sände upp offerrök på offerhöjderna,+ på kullarna och under varje grönskande träd.+  Så Jehova, hans Gud, gav honom i Arams kungs våld.+ Araméerna besegrade honom och tog många fångar som de förde till Damaskus.+ Gud lät även Israels kung besegra Ahas och tillfoga honom ett stort nederlag.  Peka,+ Remạljas son, dödade 120 000 man från Juda på en och samma dag, allesammans modiga män. Detta skedde eftersom folket hade övergett Jehova, sina förfäders Gud.+  Och Sikri, en krigare från Efraim, dödade kungens son Maasẹja. Han dödade också Ạsrikam, som var ansvarig för palatset, och Elkạna, kungens närmaste man.  Israeliterna tillfångatog också 200 000 kvinnor och barn från Juda. De tog dessutom ett stort krigsbyte och förde det till Samaria.+  Men där i Samaria hade Jehova en profet som hette Oded. Han gick armén till mötes när den återvände och sa: ”Hör på mig! Det var för att Juda gick emot Jehova, era förfäders Gud, och drog på sig hans raseri som han gav dem i ert våld.+ Och nu har ni dödat med ett ursinne som har nått ända upp till himlen. 10  Dessutom tänker ni tvinga folket från Juda och Jerusalem, män och kvinnor, att bli era slavar.+ Men tror ni att ni står utan skuld inför Jehova, er Gud? 11  Så lyssna på mig och skicka tillbaka de fångar som ni har tagit bland era bröder, för ni har dragit på er Jehovas brinnande vrede.” 12  Några av ledarna i Efraim tog upp saken med dem som kom tillbaka från fälttåget. Det var Asarja, Jehohạnans son, Berẹkja, Mesillẹmots son, Jehiskịa, Sallums son, och Amạsa, Hadlajs son. 13  De sa till dem: ”För inte hit fångarna, för då drar ni skuld över oss inför Jehova. Det ni tänker göra förvärrar vår synd och lägger mer till vår skuld, som redan är stor. Israel känner redan av Guds brinnande vrede.” 14  Då lämnade soldaterna över fångarna och krigsbytet+ till furstarna och till dem som var samlade. 15  Och de män som hade fått uppgiften att ta hand om fångarna kom och gjorde det, och de av fångarna som var nakna fick kläder från krigsbytet. De gav dem kläder och sandaler, mat och dryck och även olja att smörja in sig med. Dessutom ordnade de så att de svaga kunde sitta på åsnor när de fördes till sina bröder i Jeriko, Palmstaden. Efter det återvände de till Samaria. 16  Vid den tiden sände kung Ahas ett meddelande till Assyriens kungar och bad om deras hjälp.+ 17  Och än en gång kom edoméerna och anföll Juda och tog fångar. 18  Filistéerna+ gjorde räder mot städerna i Shefẹla+ och Negev som hörde till Juda. De intog Bet-Semes,+ Ạjalon,+ Gẹderot, Soko med underlydande* städer, Timnah+ med underlydande städer och Gimso med underlydande städer, och de bosatte sig där. 19  Jehova förödmjukade Juda på grund av Ahas, Israels* kung. Han hade låtit moralen förfalla i Juda, vilket ledde till ett stort svek mot Jehova. 20  Tịlgat-Pilnẹser,+ kungen i Assyrien, drog sedan ut mot Ahas, och i stället för att ge honom sitt stöd skapade han stora problem+ för honom. 21  Ahas hade tagit allt i Jehovas hus och kungens palats+ och furstarnas hus och gett det som gåva till Assyriens kung, men till ingen nytta. 22  Under den här svåra tiden handlade kung Ahas ännu mer svekfullt mot Jehova. 23  Eftersom han hade blivit besegrad av dem som tillbad Damaskus gudar började han offra åt deras gudar,+ för han tänkte: ”Arams kungar får hjälp av sina gudar, så om jag offrar åt dem kommer de att hjälpa mig+ också.” Men de fick honom och hela Israel att snava och falla. 24  Dessutom samlade Ahas ihop redskapen från den sanne Gudens hus och högg sönder dem.+ Han stängde också dörrarna till Jehovas hus+ och gjorde altaren åt sig i varje gathörn i Jerusalem. 25  I alla Judas städer gjorde han offerhöjder för att sända upp offerrök åt andra gudar,+ och han kränkte Jehova, sina förfäders Gud. 26  Hans historia i övrigt och allt han gjorde, från början till slut, har nedtecknats i ”Krönikan om Judas och Israels kungar”.+ 27  Ahas gick till vila hos sina förfäder och blev begravd i staden, i Jerusalem. Men de lade honom inte på Israels kungars gravplats.+ Och hans son Hiskia efterträdde honom som kung.

Fotnoter

Eller ”gjutna statyer”.
Se Ordförklaringar under ”Gehenna”.
Eller ”omgivande”.
Flera gånger i 2 Krönikeboken används det generella uttrycket ”Israel” i stället för det mer specifika uttrycket ”Juda”.

Studienoter

Media