Första Korinthierbrevet 7:1–40

7  När det gäller det ni skrev om, så är det bäst för en man att inte röra en kvinna.  Men på grund av att den sexuella omoralen är så utbredd ska varje man leva med sin egen hustru+ och varje kvinna med sin egen man.+  Mannen ska ge sin hustru det hon har rätt till, och hustrun ska göra detsamma mot sin man.+  Hustrun bestämmer inte över sin egen kropp, utan det gör hennes man. På samma sätt bestämmer inte mannen över sin kropp, utan det gör hans hustru.  Ta inte ifrån varandra detta, om ni inte har kommit överens om det och det gäller en begränsad period för att få tid till bön och sedan kunna vara tillsammans igen. Annars kommer Satan att utnyttja er brist på självbehärskning och fortsätta fresta er.  Det jag har sagt är en möjlighet, inte en befallning.  Jag skulle önska att alla människor var som jag. Men var och en har sin egen gåva+ från Gud, den ene på ett sätt, den andre på ett annat.  Till dem som är ogifta och till dem som är änkor säger jag att det bästa för dem är att de fortsätter vara som jag.+  Men om de saknar självbehärskning kan de gifta sig, för det är bättre att gifta sig än att brinna av begär.+ 10  Till dem som är gifta ger jag följande vägledning, men egentligen inte jag, utan Herren: En hustru ska inte lämna sin man.+ 11  Om hon ändå skulle lämna honom ska hon fortsätta vara ensam eller också försonas med sin man. Och en man ska inte lämna sin hustru.+ 12  Men till de andra säger jag – ja, jag, inte Herren:+ Om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom, så ska han inte lämna henne. 13  Och om en kvinna har en man som inte är troende och han är villig att leva tillsammans med henne, så ska hon inte lämna honom. 14  Mannen som inte är troende helgas nämligen i förbindelse med sin hustru, och hustrun som inte är troende helgas i förbindelse med sin man. Annars skulle ju deras barn vara orena, men nu är de heliga. 15  Men om den som inte är troende väljer att gå ifrån sin partner, så låt honom göra det. En broder eller en syster är inte bunden under sådana omständigheter. Gud har ju kallat er till att leva i frid.+ 16  För vem vet, kanske du som hustru kan rädda din man?+ Och du som man kanske kan rädda din hustru? 17  Men i övrigt ska var och en leva enligt de omständigheter som Jehova har gett honom och som han hade när Gud kallade honom.+ Denna vägledning ger jag alla församlingar. 18  Var någon omskuren när han blev kallad?+ Då ska han inte försöka ändra på det. Och var någon oomskuren när han blev kallad? Då ska han inte låta omskära sig.+ 19  Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren,+ utan det som betyder något är att man håller Guds bud.+ 20  Var och en ska förbli vad han var när han blev kallad.+ 21  Var du slav när du blev kallad? I så fall ska du inte låta det bekymra dig.+ Men om du kan bli fri, så ta tillfället. 22  För en lärjunge till Herren som blev kallad medan han var slav är Herrens frigivne.+ Och den som blev kallad när han var fri är Kristus slav.+ 23  Ni har blivit köpta och priset är betalt,+ så var inte längre människors slavar.+ 24  Bröder, var och en ska förbli vad han var inför Gud när han blev kallad. 25  När det gäller dem som aldrig varit gifta har jag ingen befallning att ge från Herren. Men jag framför min åsikt+ i egenskap av en som Herren har visat barmhärtighet och som därför är trovärdig. 26  Det är min mening att det är bäst för en man att fortsätta leva som han gör med tanke på den svåra tiden som är nu. 27  Är du bunden till en hustru? Sluta försöka bli fri.+ Är du inte bunden? Sluta leta efter en hustru. 28  Men om du ändå gifter dig syndar du inte. Och om en ogift kvinna gifter sig syndar hon inte. Men de som gifter sig kommer att uppleva svårigheter i livet, och detta vill jag gärna bespara er. 29  Dessutom säger jag detta, bröder: Tiden som återstår är kort.+ Från och med nu ska de som har en hustru vara som om de inte hade någon. 30  De som gråter ska vara som om de inte gråter, de som är glada ska vara som om de inte är glada, de som köper ska vara som om de inte äger något, 31  de som utnyttjar världen ska vara som om de inte utnyttjar den fullt ut.+ För världsscenen förändras, 32  och jag vill verkligen att ni ska slippa bekymmer. Den ogifte mannen är upptagen av det som har med Herren att göra, hur han ska vara Herren till lags. 33  Men den gifte mannen är upptagen av det som har med världen att göra,+ hur han ska vara sin hustru till lags, 34  och han är delad. En kvinna som är ogift eller oskuld är upptagen av det som har med Herren att göra,+ att vara helig till både kropp och själ.* Men den gifta kvinnan är upptagen av det som har med världen att göra, hur hon ska vara sin man till lags. 35  Jag säger detta för ert eget bästa och inte för att begränsa er frihet. I stället vill jag motivera er att göra det som är rätt och att ständigt tjäna Herren helhjärtat utan att vara distraherade. 36  Men om någon tycker att han gör fel om han fortsätter att vara ogift och han inte är för ung, så finns det inga invändningar. Låt honom gifta sig,+ om det är det han vill. Han syndar inte.+ 37  Men om någon är fast besluten och inte känner något tvingande behov, utan kan styra* sin egen vilja och har bestämt sig för att vara ogift, så har han gjort ett bra val.+ 38  Alltså: Den som gifter sig gör ett bra val, men den som inte gifter sig gör ett bättre val.+ 39  En hustru är bunden till sin man så länge han lever.+ Men om mannen skulle somna in i döden är hon fri att gifta sig med vem hon vill, bara det är med någon som tjänar Herren.+ 40  Men enligt mig är hon lyckligare om hon inte gifter om sig, och jag är övertygad om att jag har Guds ande.

Fotnoter

Ordagrant ”ande”.
Eller ”har myndighet över”.

Studienoter

Guds församling i Korinth: Paulus bildade församlingen i Korinth omkring år 50 v.t. (Apg 18:1–11) När han var i Efesos skrev han det här första inspirerade brevet till korinthierna omkring år 55. (Jämför 1Kor 5:9.) Bröderna i Korinth hade nyligen skrivit till Paulus och ställt frågor om äktenskap och om mat som varit offrad åt avgudar. (1Kor 7:1; 8:1) Men Paulus kände till problem som var ännu viktigare att ta upp. Församlingen tolererade grov omoral. (1Kor 5:1–8) Dessutom fanns det oenighet i församlingen. (1Kor 1:11–13; 11:18; 15:12–14, 33, 34) Det kan även ha funnits en viss osäkerhet kring hur Herrens kvällsmåltid skulle firas. (1Kor 11:20–29) Paulus gav inspirerad vägledning i de här frågorna, och han betonade särskilt hur viktigt det är att visa kristen kärlek. (1Kor 13:1–13)

När det gäller mat som varit offrad åt avgudar: Under det första århundradet v.t. frambar grekerna och romarna djuroffer till avgudar. Delar av djuret lades på altaret. En del gick till prästerna och en del till dem som offrade, så att de kunde använda köttet till en måltid eller fest. Men det som blev över av köttet såldes ofta ”på torget”. (1Kor 10:25) De kristna i Korinth hade skrivit till Paulus och frågat honom om man kunde äta sådant kött eller inte. (1Kor 7:1a) Paulus, som var inspirerad av helig ande, hjälpte dem att förstå att ”en avgud inte är någonting” för en mogen kristen. (1Kor 8:4) Men han avrådde dem ändå från att gå till ett avgudatempel för att äta kött. Om de åt i ett hedniskt tempel skulle det kunna misstolkas. Om någon som var andligt svag såg det skulle han kunna dra slutsatsen att den som åt där tillbad avguden. Det skulle kunna bli en stötesten för kristna som var andligt svaga och till och med kunna påverka dem så mycket att de började äta kött vid religiösa ceremonier tillägnade avgudar. (1Kor 5:9, 10; 8:9, 10) Det skulle vara i direkt strid med anvisningarna från den styrande kretsen i Apg 15:28, 29. (Se studienoter till 1Kor 8:4; 10:25.)

har rätt till: Det grekiska ord som används betyder ordagrant ”skuld”, ”förpliktelse”. Det som båda parterna ”har rätt till” syftar här på det sexuella umgänge som är en naturlig del av äktenskapet, som är en gåva från Gud. Gifta par ska inte neka varandra detta, om de inte har kommit överens om det. (1Kor 7:5) Jesus nämner ett annat undantag, nämligen om den ena parten är otrogen. Under sådana omständigheter kan den andra parten välja att ta ut skilsmässa. (Mt 5:32; 19:9)

När det gäller det ni skrev om: Det som står här och i 1Kor 8:1 visar att bröderna i Korinth hade skrivit till Paulus och ställt frågor om äktenskap och om mat som varit offrad åt avgudar. (Se studienoter till 1Kor 1:2; 8:1.)

inte röra en kvinna: Dvs. inte ha en sexuell relation med en kvinna. Den förståelsen av ordet ”röra” stämmer överens med andra bibelverser där ordet syftar på sexuellt umgänge. (1Mo 20:6, 7; Ord 6:29) Det är inte sex inom äktenskapet som Paulus avråder från, eftersom han rekommenderar gifta män och kvinnor att ge varandra det som de har rätt till. (1Kor 7:3–5; se studienot till 1Kor 7:3.) Paulus säger att det är ”bäst för en man att inte röra en kvinna” i samma sammanhang som han rekommenderar ogifta kristna att inte gifta sig. (1Kor 7:6–9; jämför Mt 19:10–12.)

omoraliska människor: Det här uttrycket är en återgivning av det grekiska substantivet pọrnos, som är besläktat med substantivet porneia (sexuell omoral, 1Kor 5:1) och verbet porneuō (ägna sig åt sexuell omoral, 1Kor 6:18). (Se Ordförklaringar under ”Sexuell omoral”.) Korinth var sedan gammalt känt som en stad där man hade låg moral och tillbad gudinnan Afrodite. Den formen av tillbedjan vädjade till människans fysiska begär och främjade omoral. (Jämför studienot till 1Kor 7:2.) Paulus säger att en del av de kristna i Korinth tidigare hade levt ett omoraliskt liv, men att de nu hade ändrat livsstil och var goda kristna. (1Kor 6:11)

den sexuella omoralen är så utbredd: Det här uttrycket återger pluralformen av det grekiska ordet porneia. Paulus beskrivning stämmer väl in på förhållandena i det forntida Korinth. (Se studienot till 1Kor 5:9.)

har rätt till: Det grekiska ord som används betyder ordagrant ”skuld”, ”förpliktelse”. Det som båda parterna ”har rätt till” syftar här på det sexuella umgänge som är en naturlig del av äktenskapet, som är en gåva från Gud. Gifta par ska inte neka varandra detta, om de inte har kommit överens om det. (1Kor 7:5) Jesus nämner ett annat undantag, nämligen om den ena parten är otrogen. Under sådana omständigheter kan den andra parten välja att ta ut skilsmässa. (Mt 5:32; 19:9)

en möjlighet: Syftar tydligen på det råd som Paulus gav i 1Kor 7:2.

som jag: Paulus var ogift när han reste som missionär. Bibeln säger inte uttryckligen om han tidigare hade varit gift eller inte. En del av hans kommentarer verkar ge utrymme för möjligheten att han var änkeman. (1Kor 7:8; 9:5)

försonade med Gud: Det grekiska verbet katallạssō förekommer två gånger i den här versen och två gånger i 2Kor 5:18, 19. Det har grundbetydelsen ”byta ut”, ”utväxla”. Det kom med tiden att få betydelsen att ”förändra från fiendskap till vänskap”. När det används om en människas förhållande till Gud betyder det att återställa det till ett harmoniskt och vänskapligt förhållande. Paulus använde detta verb när han talade om att en hustru som har lämnat sin man ska ”försonas med sin man”. (1Kor 7:11) Det besläktade verbet diallạssomai förekommer i Mt 5:24. Jesus säger där att man skulle ”försonas” med sin broder innan man frambar ett offer på altaret. (Se studienot till Mt 5:24.) Mänskligheten behöver försonas med Gud eftersom den första människan, Adam, syndade och alla hans avkomlingar har fått ärva synd och ofullkomlighet. Det har lett till att mänskligheten är skild från Gud; de är fiender till Gud, vars normer inte tillåter att han ser genom fingrarna med ett orätt handlingssätt. (Rom 5:12; 8:7, 8)

försonas: Paulus använder här det sammansatta verbet katallạssō, som har grundbetydelsen ”byta ut”, ”utväxla”. I de kristna grekiska skrifterna används det här verbet i betydelsen ”byta ut fiendskap mot vänskap” eller ”återställa harmoni”. Paulus kan ha använt det här verbet i samband med äktenskapet för att visa att ansträngda relationer i äktenskapet kan bytas ut mot harmoniska, precis som man kan byta ut ett fientligt förhållande till Gud mot ett fridsamt. (Se studienot till Rom 5:10.)

säger jag – ja, jag, inte Herren: Flera gånger i det här kapitlet gör Paulus skillnad mellan sina egna tankar och uppfattningar och det som Kristus hade sagt. (Se också vers 25, 40.) Det verkar som att Paulus ödmjukt påminde sina läsare om att han i vissa frågor inte kunde citera direkt från något som Jesus Kristus hade lärt ut. Men som en Kristus apostel som var uppfylld av helig ande gav han uttryck åt sin egen mening. Precis som Jesus hade lovat skulle den heliga anden vägleda hans lärjungar så att de förstod ”hela sanningen”. (Joh 16:13) Paulus råd var därför inspirerat av Gud och gav, i likhet med resten av Skriften, tillförlitlig och nyttig vägledning för alla kristna. (2Ti 3:16)

en hustru som inte är troende: I det här sammanhanget syftar uttrycket ”inte ... troende” på en hustru som inte tror på Jesus och inte har överlämnat sig åt Jehova. Det syftar alltså inte bara på någon som helt saknar religiös tro, utan kan även ha syftat på en judinna eller någon som tillbad hedniska gudar.

inte ... troende: I det här sammanhanget använder Paulus uttrycket ”inte ... troende” om dem som inte tror på Jesus Kristus lösenoffer. Sådana personer har inte avskilt sig från den orena världen och har inte befriats från slaveriet under synd. Även om de är ärliga och lever ett moraliskt rent liv är de inte i sig själva heliga, eller rena, i Guds ögon. (Joh 8:34–36; 2Kor 6:17; Jak 4:4; se studienot till helgas ... i förbindelse med i den här versen.)

helgas ... i förbindelse med: Det grekiska verbet hagiạzō, som här återgetts med ”helgas”, och det motsvarande adjektivet hạgios, som betyder ”helig”, betecknar att bli eller vara avskild åt Gud. Det som var helgat skulle vara heligt, rent och avskilt för Guds tjänst. (Mk 6:20; 2Kor 7:1; 1Pe 1:15, 16; se Ordförklaringar under ”Helig; Helighet”.) Denna rena ställning inför Gud får man genom att tro på det som Gud gjort genom sin son. (Se studienot till inte ... troende i den här versen.)

heliga: Paulus menar inte att en äktenskapspartner som inte är troende blir ”helig” bara genom att vara gift med en som tror. Den icke-troende kanske gör sådant som är fel och lever ett liv som inte är rent. Paulus säger i stället att den icke-troende helgas ”i förbindelse med” den troende. Gud räknar alltså deras äktenskap som rent och ärbart. På grund av den troende betraktas parets små barn som heliga, och de har Guds omsorg och beskydd. De har ett bättre utgångsläge än barn som inte har någon troende förälder.

gå ifrån sin partner: Eller ”separera”. Det grekiska ord som används för ”gå ifrån”, chōrịzō, återges i 1Kor 7:10, 11 med ”lämna”.

enligt de omständigheter som Jehova har gett honom: Detta syftar på de omständigheter som Jehova tillåter att den kristne lever under – hans eller hennes lott i livet. Paulus uppmuntrar de kristna att fortsätta leva sina liv utan att gå helt upp i att försöka ändra sin lott i livet. I den grekiska texten använder han ett ord som kan återges med ”var och en” två gånger i den här versen, kanske för att betona den omsorg Gud har om den enskilde kristne. De flesta tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herren” (grekiska: ho Kỵrios) här, men det finns goda skäl att använda Guds namn i huvudtexten. (Se Tillägg C3 introduktion; 1Kor 7:17.)

Gud: I tidiga grekiska handskrifter står det ”Gud” här, men en del senare handskrifter använder ”Herren”. Vissa översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska (benämns J7, 8, 10 i Tillägg C4) använder ”Jehova” i denna del av versen.

omskuren ... inte försöka ändra på det: Paulus kan ha anspelat på något som en del judiska idrottsmän gjorde som gärna ville delta i grekiska idrottstävlingar, där löparna var nakna. För att slippa att bli hånade genomgick de en operation som rekonstruerade en förhud. Diskussioner om omskärelsen orsakade tydligen splittring i församlingen i Korinth, och därför uppmanade Paulus de kristna att inte försöka ändra på det tillstånd de var i då de blev kallade, oavsett om de var omskurna eller oomskurna. (1Kor 7:17–20; Heb 13:17)

Herrens frigivne ... fri: En slav som blivit fri kallades frigiven (grekiska: apeleutheros). Det här är enda gången i Bibeln detta grekiska ord används. Men i Korinth var detta ett välkänt begrepp, eftersom många frigivna hade bosatt sig i Korinth när romarna återuppbyggde staden. En del av dem blev kristna. Andra kristna hade aldrig varit slavar. Paulus omtalar den som tillhör den senare gruppen som ”fri” (grekiska: eleutheros), vilket betyder att han var född fri. Men kristna från båda grupperna hade ”blivit köpta”, och ”priset”, Jesus dyrbara blod, var betalt. Så oavsett om en kristen var frigiven eller fri från födelsen var han eller hon slav åt Gud och åt Jesus Kristus och förpliktad att hålla deras bud. I den kristna församlingen var det ingen skillnad mellan slavar, frigivna och fria. (1Kor 7:23; Gal 3:28; Heb 2:14, 15; 1Pe 1:18, 19; 2:16; se Ordförklaringar under ”Fri, frigiven”.)

ogifta döttrar: Ordagrant ”döttrar, jungfrur”. I Bibeln syftar det grekiska ordet parthẹnos, som ofta har återgetts med ”jungfru”, på någon som aldrig har haft sexuellt umgänge och kan användas om både män och kvinnor som är ogifta. (Mt 25:1–12; Lu 1:27; 1Kor 7:25, 36–38) I det här sammanhanget betonar det grekiska ordet att Filippus fyra döttrar aldrig hade varit gifta.

säger jag – ja, jag, inte Herren: Flera gånger i det här kapitlet gör Paulus skillnad mellan sina egna tankar och uppfattningar och det som Kristus hade sagt. (Se också vers 25, 40.) Det verkar som att Paulus ödmjukt påminde sina läsare om att han i vissa frågor inte kunde citera direkt från något som Jesus Kristus hade lärt ut. Men som en Kristus apostel som var uppfylld av helig ande gav han uttryck åt sin egen mening. Precis som Jesus hade lovat skulle den heliga anden vägleda hans lärjungar så att de förstod ”hela sanningen”. (Joh 16:13) Paulus råd var därför inspirerat av Gud och gav, i likhet med resten av Skriften, tillförlitlig och nyttig vägledning för alla kristna. (2Ti 3:16)

dem som aldrig varit gifta: Ordagrant ”dem som är jungfrur”. Det grekiska ordet parthẹnos, som ofta har återgetts med ”jungfru”, betyder ordagrant ”en som aldrig har haft sexuellt umgänge”, och det kan i bokstavlig och bildlig bemärkelse användas om både män och kvinnor. (Mt 25:1–12; Lu 1:27; Upp 14:4; se studienot till Apg 21:9.) Men de verser som följer (1Kor 7:32–35) riktar sig inte bara till dem som aldrig varit gifta utan även till dem som tidigare hade varit gifta.

jag framför min åsikt: Här uttrycker Paulus sin personliga uppfattning i frågan om att gifta sig eller inte. Han varken fördömer eller förbjuder äktenskap, men under inspiration betonar han fördelarna med att vara ogift när man tjänar Herren. (Se studienot till 1Kor 7:12.)

dem som aldrig varit gifta: Ordagrant ”dem som är jungfrur”. Det grekiska ordet parthẹnos, som ofta har återgetts med ”jungfru”, betyder ordagrant ”en som aldrig har haft sexuellt umgänge”, och det kan i bokstavlig och bildlig bemärkelse användas om både män och kvinnor. (Mt 25:1–12; Lu 1:27; Upp 14:4; se studienot till Apg 21:9.) Men de verser som följer (1Kor 7:32–35) riktar sig inte bara till dem som aldrig varit gifta utan även till dem som tidigare hade varit gifta.

ingen: Ordagrant ”inget kött”. Det grekiska ordet sarx används här för att beteckna en människa, en varelse av kött och blod. (Se studienoter till Joh 3:6; 17:2.)

prövningar: Eller ”svårigheter”, ”problem”. Det grekiska ordet har grundbetydelsen ”tryck” eller ”press” och används i Bibeln i överförd bemärkelse om betryck, nöd eller lidande som beror på pressande förhållanden. Det används ofta om lidande i samband med förföljelse. (Mt 24:9; Apg 11:19; 20:23; 2Kor 1:8; Heb 10:33; Upp 1:9) Det kan till exempel syfta på att man blir fängslad eller dödad för att man är lojal mot Jehova. (Upp 2:10) Men andra omständigheter, till exempel svält (Apg 7:11), fattigdom och situationer som föräldralösa eller änkor ofta hamnar i (Jak 1:27) samt äktenskap och familjeliv (1Kor 7:28), kan också innebära olika grader av svårigheter och prövningar.

ogift kvinna: Ordagrant ”jungfru”. (Se studienot till 1Kor 7:25.)

svårigheter i livet: Det grekiska ordet för ”svårigheter” har grundbetydelsen ”tryck” eller ”press” och används i överförd bemärkelse om betryck, smärta eller prövningar som beror på pressande förhållanden. Det grekiska ord som återgetts med ”livet” betyder ordagrant ”kött”, och det används ofta för att beteckna en människa. (Se studienot till Rom 3:20.) I det här sammanhanget syftar uttrycket ”svårigheter i livet (”köttet”)” på de problem och prövningar som är vanliga för gifta par, som ju blir ”ett” (ordagrant ”ett kött”) i Guds ögon. (Mt 19:6) De ”svårigheter” som gifta par och familjer drabbas av kan till exempel bero på sjukdomar och ekonomiska problem, och för de kristna kan de även bero på förföljelse. (Se studienot till 2Kor 1:4.)

världen: Det grekiska ordet kọsmos syftar här på människovärlden. I det här sammanhanget verkar det som att uttrycket komma in i världen i första hand avser att Jesus gav sig ut bland människorna efter att han blivit döpt, och inte att han blev född som människa. Efter sitt dop utförde han sitt tjänsteuppdrag som ljusbärare för människovärlden. (Joh 3:17, 19; 6:14; 9:39; 10:36; 11:27; 12:46; 1Jo 4:9)

världen blev till genom honom: Det grekiska ordet kọsmos (”värld”) syftar här på människovärlden, något som framkommer av att det senare i versen står: världen kände honom inte. Detta ord användes ibland i icke-religiösa skrifter om universum och skapelsen i allmänhet, och aposteln Paulus kan ha använt ordet på det sättet när han vid ett tillfälle talade till några greker. (Apg 17:24) Men i de kristna grekiska skrifterna används ordet i första hand om människovärlden eller om en del av den. Det är sant att allt skapades med hjälp av Jesus, däribland himlen och jorden och allt på den. Men i den här versen ligger fokus på den roll han hade när mänskligheten kom till. (1Mo 1:26; Joh 1:3; Kol 1:15–17)

världen: I grekiska icke-religiösa skrifter i allmänhet och i Bibeln i synnerhet är det grekiska ordet kọsmos nära förknippat med mänskligheten. (Se studienot till Joh 1:10.) I det här sammanhanget syftar kọsmos på hela den värld av människor som kan återlösas. Dessa människor beskrivs också i Joh 1:29, och där sägs det att de är behäftade med synd, dvs. den synd som de ärvt från Adam.

hela världen: Grundbetydelsen av det grekiska ordet kọsmos, som oftast återges med ”värld”, är ”ordning” eller ”anordning”. I grekiska icke-religiösa skrifter kan det syfta på människovärlden, och det används ofta på det sättet i de kristna grekiska skrifterna. (Se studienoter till Joh 1:9, 10; 3:16.) Men ordet kọsmos är inte bara en synonym till mänskligheten. I Bibeln behåller det även sin ursprungliga betydelse ”ordning” eller ”anordning”, eftersom det finns en viss struktur i människovärlden i form av olika kulturer, stammar, nationer och ekonomiska system. (Upp 7:9; 14:6) Det är den betydelsen ordet ”värld” har i det här och vissa andra sammanhang. Under århundradenas gång, i takt med att antalet människor har ökat, har det system som omger och påverkar mänskligheten blivit alltmer omfattande och komplext. (Se studienot till Joh 16:21.)

utnyttjar världen: På många ställen i Bibeln syftar det grekiska ord som återgetts med ”världen” (kọsmos) i första hand på människovärlden. (Se studienoter till Joh 1:9, 10; 3:16.) Men i det här sammanhanget syftar ordet i en vidare bemärkelse på det strukturerade system som påverkar det mänskliga livet – den världsordning som människor lever och verkar i. Där inbegrips sådant som hör ihop med världens ekonomiska system, till exempel bostad, mat och kläder. (Se studienot till Lu 9:25.) De kristna ”utnyttjar” den här världen genom att till exempel tillgodose sina egna och sina familjers materiella behov. Men de utnyttjar den inte fullt ut, dvs. de ger den inte högsta prioritet i livet.

världsscenen förändras: Det grekiska ord som motsvarar ”scen” syftar på den form eller gestalt något har. Paulus kan ha anspelat på dåtidens teater och liknat den här världen vid en skådeplats, där scenerna hela tiden växlar och aktörerna byts ut. Uttrycket kan också antyda att världen i dess nuvarande form ”försvinner”. (1Jo 2:17)

Sluta oroa er: Det grekiska verbet står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska ordet ”oroa” kan avse en oro som gör en människa splittrad och distraherad och berövar henne glädjen. Samma ord förekommer i Mt 6:27, 28, 31, 34.

Sluta oroa er: Det grekiska verbet merimnạō i denna befallning står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska verbet för ”oroa” kan avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. Lukas använder samma grekiska ord i Lu 12:11, 25, 26, och Paulus använder det i 1Kor 7:32–34 och Flp 4:6. (Se studienot till Mt 6:25.)

det som har med världen att göra: Det grekiska ordet kọsmos, som återgetts med ”världen”, betyder här människornas livssfär, den struktur där människor lever sitt liv. ”Det som har med världen att göra” inbegriper de materiella, eller icke-andliga, sysslor som hör till människors liv, som att skaffa mat, kläder och bostad. I det här sammanhanget syftar Paulus inte på det som har med den orättfärdiga världen att göra och som de kristna försöker undvika, till exempel det som nämns i 1Jo 2:15–17. (Se studienot till 1Kor 7:32.)

är upptagen av: Ordagrant ”bekymrar sig om”. Detta uttryck är en återgivning av det grekiska verbet merimnạō, som har olika betydelser beroende på sammanhanget. I den här versen används det i en positiv betydelse och förmedlar tanken på att brinna för och vara upptagen av andliga intressen för att få Herrens godkännande. I de följande verserna används det om gifta män och kvinnor som är upptagna av varandras känslomässiga, fysiska och materiella behov. (1Kor 7:33, 34) I 1Kor 12:25 används samma grekiska ord om den omsorg de kristna i församlingen visar varandra. I andra sammanhang kan det grekiska verbet avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. (Mt 6:25, 27, 28, 31, 34; Lu 12:11, 22, 25, 26; se studienoter till Mt 6:25; Lu 12:22.)

det som har med Herren att göra: Dvs. allt som främjar Guds sons intressen och hans Fars, Jehovas, intressen. Detta gäller i huvudsak den kristnes liv, tillbedjan och tjänst. (Mt 4:10; Rom 14:8; 2Kor 2:17; 3:5, 6; 4:1; se studienot till 1Kor 7:33.)

det som har med Herren att göra: Dvs. allt som främjar Guds sons intressen och hans Fars, Jehovas, intressen. Detta gäller i huvudsak den kristnes liv, tillbedjan och tjänst. (Mt 4:10; Rom 14:8; 2Kor 2:17; 3:5, 6; 4:1; se studienot till 1Kor 7:33.)

det som har med världen att göra: Det grekiska ordet kọsmos, som återgetts med ”världen”, betyder här människornas livssfär, den struktur där människor lever sitt liv. ”Det som har med världen att göra” inbegriper de materiella, eller icke-andliga, sysslor som hör till människors liv, som att skaffa mat, kläder och bostad. I det här sammanhanget syftar Paulus inte på det som har med den orättfärdiga världen att göra och som de kristna försöker undvika, till exempel det som nämns i 1Jo 2:15–17. (Se studienot till 1Kor 7:32.)

begränsa er frihet: Ordagrant ”kasta en snara över er”. När det här uttrycket används bokstavligt kan det syfta på att lägga en snara eller ett rep runt halsen på ett djur för att fånga in det eller begränsa dess rörelsefrihet. Det användes också om att hålla människor i fångenskap. I det här sammanhanget används uttrycket bildligt för att förmedla tanken på att begränsa andras handlingsfrihet eller kontrollera hur de ska uppföra sig. När Paulus gav vägledning om att gifta sig eller inte (1Kor 7:25–34) ville han inte begränsa friheten för de kristna i Korinth. Han ville i stället hjälpa dem så att de kunde ”tjäna Herren helhjärtat utan att vara distraherade”.

gör fel om han fortsätter att vara ogift: Eller ”handlar opassande mot sin jungfrulighet”. Det grekiska ord som används här, parthẹnos, har ofta återgetts med ”jungfru”. Men i det här sammanhanget syftar det uppenbarligen inte på en person som är jungfru eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. I de föregående verserna uppmuntrade Paulus till att förbli ogift, och det här är en fortsättning på det resonemanget.

inte är för ung: Eller ”är förbi ungdomsblomstringen”. Ordagrant ”är förbi den högsta punkten”. Det här uttrycket är en återgivning av ett sammansatt grekiskt ord (hypẹrakmos), som kommer från orden hypẹr, som betyder ”bortom”, och akmẹ̄, som betyder ”blomning” eller ”högsta punkt”. Den andra delen av uttrycket användes ofta om växters blomning. Här syftar uttrycket ”blomning” tydligen på den tid då en ung människa utvecklar den fysiska mognad som krävs för att kunna få barn. Men sådana kroppsliga förändringar åtföljs ofta av starka känslor som påverkar omdömet negativt. I det här sammanhanget talar Paulus om fördelarna med att vara ogift. Hans vägledning går ut på att det är bättre för en ung person som är fysiskt mogen men fortfarande håller på att utvecklas känslomässigt och andligt att arbeta på självbehärskning än att rusa in i ett äktenskap.

gör fel om han fortsätter att vara ogift: Eller ”handlar opassande mot sin jungfrulighet”. Det grekiska ord som används här, parthẹnos, har ofta återgetts med ”jungfru”. Men i det här sammanhanget syftar det uppenbarligen inte på en person som är jungfru eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. I de föregående verserna uppmuntrade Paulus till att förbli ogift, och det här är en fortsättning på det resonemanget.

vara ogift: Eller ”bevara sin oskuld (jungfrulighet)”. Som det förklaras i studienoten till 1Kor 7:36 syftar det grekiska ordet parthẹnos i det här sammanhanget inte på en person som är oskuld eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. Den förståelsen passar in i sammanhanget, eftersom Paulus resonerar om fördelarna med att vara ogift. (1Kor 7:32–35)

gör fel om han fortsätter att vara ogift: Eller ”handlar opassande mot sin jungfrulighet”. Det grekiska ord som används här, parthẹnos, har ofta återgetts med ”jungfru”. Men i det här sammanhanget syftar det uppenbarligen inte på en person som är jungfru eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. I de föregående verserna uppmuntrade Paulus till att förbli ogift, och det här är en fortsättning på det resonemanget.

vara ogift: Eller ”bevara sin oskuld (jungfrulighet)”. Som det förklaras i studienoten till 1Kor 7:36 syftar det grekiska ordet parthẹnos i det här sammanhanget inte på en person som är oskuld eller ogift, utan på en persons jungfrulighet, dvs. att han eller hon fortsätter att vara oskuld och ogift. Den förståelsen passar in i sammanhanget, eftersom Paulus resonerar om fördelarna med att vara ogift. (1Kor 7:32–35)

gifter sig: Eller ”ger bort sin oskuld i äktenskap”. (Se studienoter till 1Kor 7:36, 37.)

bara det är med någon som tjänar Herren: Eller ”bara det är med någon som är i gemenskap med Herren”, ”bara det sker i Herren”, dvs. med en medtroende. Den här inspirerade anvisningen gäller alla kristna. Paulus syftar helt klart på en medtroende med tanke på att han i Rom 16:8–11 använder uttrycket ”i Herren” när han talar om medtroende. I Kol 4:7 använder han det tillsammans med sådana uttryck som ”älskade broder”, ”trogne tjänare” och ”medarbetare”. Kristna med judisk bakgrund kände till Guds lag till Israel om att ”inte ingå äktenskapsallianser” med någon från de omkringliggande hedniska nationerna. Jehova sa: ”De [dvs. icke-israeliterna] kommer att få era söner och döttrar att vända sig bort från mig och tillbe andra gudar.” (5Mo 7:3, 4) För de kristna betyder alltså Paulus uppmaning att bara gifta sig ”i Herren” att man bara ska gifta sig med någon som tillber Jehova och är en efterföljare till Kristus.

Herren: I det här sammanhanget kan titeln ”Herre” avse antingen Jehova Gud eller Jesus Kristus.

jag framför min åsikt: Här uttrycker Paulus sin personliga uppfattning i frågan om att gifta sig eller inte. Han varken fördömer eller förbjuder äktenskap, men under inspiration betonar han fördelarna med att vara ogift när man tjänar Herren. (Se studienot till 1Kor 7:12.)

enligt mig: Se studienot till 1Kor 7:25.

Media