Första Korinthierbrevet 14:1–40

14  Jaga efter kärleken. Men ansträng er också för att få de andliga gåvorna, framför allt gåvan att profetera.+  För den som har gåvan att tala ett annat språk talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår det han säger,+ och han talar heliga hemligheter+ genom anden.  Men den som profeterar bygger upp och uppmuntrar och tröstar andra med det han säger.  Den som talar andra språk bygger upp sig själv, men den som profeterar bygger upp en hel församling.  Jag önskar att ni alla hade gåvan att tala andra språk,+ men jag föredrar att ni profeterar.+ Ja, den som profeterar är faktiskt större än den som talar andra språk, såvida det han säger inte blir tolkat så att församlingen kan byggas upp.  Bröder, om jag kom till er nu och talade främmande språk, vad skulle ni få ut av det? Om det ska bli till nytta för er måste jag ju dela med mig av en uppenbarelse+ eller en profetia eller ge er kunskap+ och undervisning.  Det är på samma sätt med ett livlöst instrument, till exempel en flöjt eller en harpa. Om det inte hörs tydlig skillnad mellan tonerna, hur ska man då kunna veta vad som spelas på flöjten eller harpan?  Och om trumpeten ger en otydlig signal, vem gör sig då redo till strid?  Så är det med er också: Om ni inte använder tungan till att säga något som går att förstå, hur ska man då begripa något? Ni talar ju bara i tomma luften. 10  Det finns många olika språk i världen, och inget av dem saknar innebörd. 11  Om jag inte förstår språket kommer jag att vara en främling för den som talar, och den som talar kommer att vara en främling för mig. 12  Det är likadant med er. När ni nu anstränger er för att få andens gåvor, försök då få ett överflöd av gåvor som kan bygga upp församlingen.+ 13  Därför ska den som fått gåvan att tala ett annat språk också be om gåvan att kunna tolka det han själv säger.+ 14  För om jag ber på ett annat språk är det andens gåva som ber, det är inte ett resultat av mitt förstånd.+ 15  Så vad är slutsatsen? Jag ska be med andens gåva, men också med förståndet. Jag ska sjunga lovsånger med andens gåva, men också med förståndet.+ 16  Hur skulle annars en vanlig människa kunna säga ”amen” när du har tackat och lovprisat Gud med en andens gåva? Han förstår ju inte vad du säger. 17  Du tackar naturligtvis på ett utmärkt sätt, men den andre blir inte uppbyggd. 18  Jag är tacksam mot Gud för att jag får tala fler språk än någon av er. 19  Men i en församling skulle jag hellre säga fem ord med mitt förstånd, så att jag också kan undervisa andra, än tio tusen ord på ett främmande språk.+ 20  Bröder, var inte barn i fråga om förståndet.+ Var barn i fråga om ondska,+ men bli fullvuxna i fråga om förståndet.+ 21  I lagen står det: ”’Med främlingars språk och främmande ord ska jag tala till detta folk, men de kommer ändå att vägra lyssna på mig’, säger Jehova.”+ 22  Gåvan att tala andra språk är alltså inte ett tecken för de troende, utan för dem som inte tror.+ Gåvan att profetera är däremot för de troende, inte för dem som saknar tro. 23  Tänk er att hela församlingen har samlats och alla talar andra språk. Om helt vanligt folk eller några som inte tror kommer dit, skulle de då inte tro att ni har tappat förståndet? 24  Men om ni alla profeterar och någon som inte tror eller en helt vanlig människa kommer in, så kommer han att känna sig tillrättavisad och granskad genom det som sägs. 25  Det går upp för honom vad som finns i hans hjärta,+ och han kommer att falla ner med ansiktet mot marken och tillbe Gud och säga: ”Gud är verkligen bland er.”+ 26  Så vad är slutsatsen, bröder? När ni samlas bidrar den ene med en lovsång, den andre med något till undervisning och någon annan med en uppenbarelse. En har gåvan att tala ett annat språk, och en annan kan tolka det som sägs.+ Se till att allt är uppbyggande.+ 27  Och om några talar andra språk, så låt två eller högst tre personer göra det, en i taget, och någon måste tolka.+ 28  Men om det inte finns någon tolk får de inte tala högt under mötena* utan bara tyst till sig själva och till Gud. 29  Låt två eller tre profeter+ tala, och låt de andra uttyda det. 30  Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse ska den som talar lämna över ordet. 31  För ni kan alla profetera, men en i taget, så att alla får lära sig något och alla blir uppmuntrade.+ 32  Och profeterna ska ha kontroll över de gåvor de fått av anden.* 33  För Gud är inte oordningens Gud, utan fridens.+ Precis som det är i alla de heligas församlingar 34  ska kvinnorna vara tysta under mötena, för det är inte tillåtet för dem att tala.+ De ska underordna sig,+ som lagen också säger. 35  Om det är något de undrar över ska de fråga sina män hemma, för det är till skam för en kvinna att tala under mötena.* 36  Är det från er som Guds ord kommer, eller är det bara till er det har nått ut? 37  Om någon menar att han är profet eller att han har fått anden som gåva, måste han också erkänna att det jag skriver till er är Herrens bud. 38  Men om någon inte vill erkänna det blir han inte heller själv erkänd.* 39  Mina bröder, ansträng er alltså för att profetera,+ men förbjud ändå inte någon att tala andra språk.+ 40  Låt allt ske värdigt och med ordning.+

Fotnoter

Ordagrant ”i församlingen”.
Ordagrant ”[över] profeternas andar”.
Ordagrant ”i församlingen”.
Eller möjligen ”om någon är okunnig, förblir han okunnig”.

Studienoter

profetera: På sätt och vis profeterade alla kristna när de talade om uppfyllelsen av profetior i Guds ord. (Apg 2:17, 18; se studienoter till Apg 2:17; 21:9 och Ordförklaringar under ”Profet”; ”Profetia”.) Men de som hade den mirakulösa förmåga som Paulus talar om här kunde också förutsäga framtida händelser. Agabos blev till exempel inspirerad att förutsäga att det skulle bli en stor svält och att Paulus skulle bli fängslad på grund av förföljelse från judarna. (Apg 11:27, 28; 21:10, 11) Sådant profeterande gjorde mycket för att stärka församlingarna. (1Kor 14:3–5, 24, 25)

profetera: Se studienot till 1Kor 12:10 och Ordförklaringar under ”Profetia”.

förmåga att tala främmande språk: Förmågan att tala främmande språk gav en kristen möjligheten att sprida de goda nyheterna om Guds rike till människor som talade språk som förkunnaren egentligen inte kunde. Tack vare den här gudagivna gåvan kunde de kristna år 33 v.t. ”berätta om Guds storslagna gärningar” för många utländska besökare som hade kommit till Jerusalem för att fira pingsten. (Apg 2:1–12) Paulus påminde senare korinthierna om att använda den här förmågan på ett ordningsamt sätt genom att se till att någon tolkade det som sades och att de som talade andra språk gjorde det ”en i taget”. (1Kor 14:4, 5, 9, 27)

tala ett annat språk: Ordagrant ”tala i tungor”. (Se studienot till 1Kor 12:10.)

uppmuntrar och tröstar: De grekiska orden parạklēsis (översatt med ”uppmuntrar”) och paramythịa (översatt med ”tröstar”) förmedlar båda tanken på uppmuntran, men ordet paramythịa innehåller en ännu högre grad av ömhet och tröst. Det besläktade verbet paramythẹomai används i Joh 11:19, 31 om de judar som kom för att trösta Marta och Maria när deras bror, Lasarus, hade dött. (Se även 1Th 5:14, där verbet också har återgetts med ”trösta”.)

förklarade: Det grekiska ordet diermēneuō kan användas i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. I den här versen avser ordet att han förklarade innebörden i profetior.

översätta: Någon som hade denna mirakulösa förmåga kunde översätta ett budskap från ett språk han eller hon egentligen inte talade. Den här förmågan var väldigt användbar eftersom den som talade främmande språk bara kunde uppmuntra andra om de förstod det som sades. Paulus ville därför att de som kunde tala främmande språk skulle vara tysta om det inte fanns någon där som kunde översätta. Det skulle göra att hela församlingen förstod vad som sades och blev uppmuntrad. (1Kor 14:27, 28)

tolkat: Eller ”översatt”. Det grekiska ordet används här i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30; 14:13, 27) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. (Se studienoter till Lu 24:27; 1Kor 12:10.)

uppenbarandet: Ordagrant ”avtäckandet”, ”avslöjandet”. Det grekiska ordet apokạlypsis används ofta i förbindelse med uppenbarelser av Guds vilja och avsikter eller andra andliga ting, och så används det även här. (Ef 3:3; Upp 1:1) Ytterst är det Gud som är källan till sådana uppenbarelser. (Jämför studienot till Lu 2:32.)

uppenbarelse: Se studienot till Rom 16:25.

ett livlöst instrument: Eller ”de själlösa tingen”. Uttrycket används här för att beskriva musikinstrument.

trumpeten: Enligt Moses lag skulle de israelitiska prästerna blåsa i trumpet för att tillkännage viktiga meddelanden. (4Mo 10:2–10) När man till exempel skulle dra ut i krig blåste man en stridssignal med trumpeterna. (4Mo 10:9) Om en soldat hörde en otydlig signal från trumpeten kanske han inte visste vad han skulle göra. På liknande sätt kan otydlig vägledning eller kommunikation i församlingen orsaka förvirring, oordning och missmod.

tolkat: Eller ”översatt”. Det grekiska ordet används här i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30; 14:13, 27) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. (Se studienoter till Lu 24:27; 1Kor 12:10.)

tolka: Eller ”översätta”. (Se studienot till 1Kor 14:5.)

med förståndet: Eller ”med sinnet”. I den här versen används det grekiska ordet nous (ofta översatt med ”sinne”) två gånger. Det förekommer också i 1Kor 14:14, 19.

Amen: Eller ”Må det bli så”. Det grekiska ordet amẹ̄n är en translitterering av ett hebreiskt ord som kommer från ordroten ’amạn, som betyder ”vara trofast (pålitlig)”. (Se Ordförklaringar.) Man använde ordet ”amen” för att bekräfta en ed eller instämma i en bön eller ett uttalande. De kristna bibelskribenterna använder det ofta för att instämma i någon form av lovprisning till Gud, precis som Paulus gör här. (Rom 16:27; Ef 3:21; 1Pe 4:11) I andra sammanhang använder skribenten det för att ge eftertryck åt sin önskan att mottagaren av brevet ska få Guds välsignelse. (Rom 15:33; Heb 13:20, 21) Det används också för att visa att skribenten verkligen håller med om det som sagts. (Upp 1:7; 22:20)

säga ”amen” när du har tackat: Det grekiska ordet amẹ̄n är en translitterering av det hebreiska ordet ’amẹn, som betyder ”må det bli så” eller ”sannerligen”. Flera bibelverser visar att de som lyssnade på en offentlig bön sa amen i slutet. (1Kr 16:36; Neh 5:13; 8:6) Paulus uttalande här visar att kristna som var församlade tydligtvis följde det här mönstret och sa amen i slutet av böner. Men Paulus säger inte uttryckligen om de sa amen högt eller tyst för sig själva. (Se Ordförklaringar under ”Amen” och studienot till Rom 1:25.)

undervisad: Det grekiska verbet katēchẹō betyder ordagrant ”låta ljuda ner”, och det kan rymma tanken på muntlig undervisning. När någon får höra sanningarna i Guds ord upprepade gånger och de sjunker ner i hans sinne och hjärta, blir han kvalificerad att undervisa andra. (Jämför Gal 6:6, där samma grekiska ord förekommer två gånger.)

med mitt förstånd: Eller ”med mitt sinne”. Det grekiska ord som används här, nous, syftar på förmågan att tänka och förstå. Under inspiration visade Paulus att förmågan att tala främmande språk var en mindre betydelsefull gåva. Han sa att han hellre skulle säga fem ord som han och andra kunde förstå än tio tusen ord på ett språk som ingen förstod. (1Kor 14:11, 13–18)

undervisa andra: Eller ”undervisa andra muntligt”. Det grekiska verbet katēchẹō betyder ordagrant ”låta ljuda ner”, och det kan rymma tanken på muntlig undervisning. (Se studienot till Apg 18:25.)

Var barn: Först uppmanar Paulus korinthierna att inte vara barn, dvs. omogna och barnsliga, när det gäller att förstå andliga saker. Men sedan uppmanar han dem att vara barn, dvs. oerfarna och oskyldiga, ”i fråga om ondska”.

i er lag: Detta syftar på de hebreiska skrifterna som helhet, inte bara på Moses lag. Citatet som följer är hämtat från Ps 82:6. Ordet ”lag” används i samma betydelse i Joh 12:34; 15:25.

är underställda lagen ... enligt lagen: Det här är de två första gångerna som det grekiska ordet för ”lag” (nọmos) förekommer i Paulus brev till romarna. Uttrycken utan att vara underställda lagen och utan lagen i den här versen är återgivningar av det grekiska ordet anọmōs. När ordet ”lag” förekommer i Romarbrevet syftar det oftast på Moses lag, och det gör det även i det här sammanhanget. I de kristna grekiska skrifterna kan ordet ”lag” syfta på 1) en enskild eller särskild lag, 2) den lag som Gud gav genom Mose, 3) alla de inspirerade hebreiska skrifterna eller delar av dem eller 4) en vägledande princip. (Se studienoter till Mt 5:17; Joh 10:34; Rom 8:2.)

I lagen står det: Citatet som följer är hämtat från Jes 28:11, 12, så ordet ”lag” används här i en bred betydelse och syftar på de hebreiska skrifterna som helhet. (Se studienoter till Joh 10:34; Rom 2:12.)

säger Jehova: Paulus citerar här från Jes 28:11, 12 för att visa att Gud skulle tala till folket ”med främlingars språk” men att de skulle vägra lyssna. Även om det i Jesajas profetia sägs: ”ska han [Gud] tala”, så citerar Paulus dessa ord som om Gud sa det i första person: ”ska jag tala”. För att förtydliga vem som sa detta lägger Paulus till en fras som förekommer hundratals gånger i Septuaginta som en översättning av en hebreisk fras som kan återges med ”säger Jehova”. Några exempel finns i Jes 1:11; 22:25; 28:16; 30:1; 31:9; 33:10; 43:10; 48:17; 49:18 (citeras i Rom 14:11); 52:4, 5; Am 1:5; Mik 2:3; Nah 1:12; Mal 1:2. Som det förklaras i Tillägg C talar kopplingen till de hebreiska skrifterna starkt för att Guds namn ursprungligen användes i den här versen och längre fram ersattes med titeln Herren. (Se Tillägg C3 introduktion; 1Kor 14:21.)

profetera: På sätt och vis profeterade alla kristna när de talade om uppfyllelsen av profetior i Guds ord. (Apg 2:17, 18; se studienoter till Apg 2:17; 21:9 och Ordförklaringar under ”Profet”; ”Profetia”.) Men de som hade den mirakulösa förmåga som Paulus talar om här kunde också förutsäga framtida händelser. Agabos blev till exempel inspirerad att förutsäga att det skulle bli en stor svält och att Paulus skulle bli fängslad på grund av förföljelse från judarna. (Apg 11:27, 28; 21:10, 11) Sådant profeterande gjorde mycket för att stärka församlingarna. (1Kor 14:3–5, 24, 25)

helt vanligt folk: Dvs. olärda människor.

någon som inte tror eller en helt vanlig människa: Det var inte bara de som trodde, dvs. de som trodde på Kristus och hade blivit döpta (Apg 8:13; 16:31–34; 18:8), som var välkomna till de kristna mötena, utan även de ”som saknar tro” (1Kor 14:22). ”Någon som inte tror” (grekiska: ạpistos) och ”en helt vanlig människa” (grekiska: idiọ̄tēs) som besökte mötena hade utan tvivel kommit olika långt när det gällde att studera och tillämpa Guds ord. Men de hade nytta av att höra sanningarna som tillrättavisade dem, dvs. gjorde dem medvetna om vad som fanns i deras hjärta. (1Kor 14:23–25; 2Kor 6:14)

en lovsång: Det grekiska ordet psalmọs används här om en helig sång eller komposition, och ordet kan också återges med ”en psalm”.

tolkat: Eller ”översatt”. Det grekiska ordet används här i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30; 14:13, 27) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. (Se studienoter till Lu 24:27; 1Kor 12:10.)

tolka: Eller ”översätta”. (Se studienot till 1Kor 14:5.)

tolkat: Eller ”översatt”. Det grekiska ordet används här i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30; 14:13, 27) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. (Se studienoter till Lu 24:27; 1Kor 12:10.)

tolk: Eller ”översättare”. (Se studienot till 1Kor 14:5.)

Gud är inte oordningens Gud, utan fridens: Paulus ställer oordning i kontrast till frid. Han beskriver Jehova som ”fridens Gud” i Flp 4:9, 1Th 5:23 och Heb 13:20 och ”den Gud som ger frid” i Rom 15:33 och 16:20. Frid från Gud är grunden för ordning och enhet i den kristna församlingen. Paulus menade inte att god organisation i sig leder till frid. Men om korinthierna tillbad på ett ordningsamt sätt skulle de kunna njuta av en fridsam atmosfär på mötena, och det skulle göra mötena ”uppbyggande” och leda till att alla blev ”uppmuntrade”. (1Kor 14:26–32) Ordningsamma möten skulle återspegla egenskaperna och personligheten hos fridens Gud och vara till ära för honom.

ska kvinnorna vara tysta under mötena: Paulus hade redan skrivit att de som talade andra språk ”inte [skulle] tala högt under mötena (ordagrant ”i församlingarna”)” om det inte fanns någon tolk och att de som profeterade inte skulle tala samtidigt som någon annan fick en uppenbarelse. I det här sammanhanget gav han anvisningar till kvinnor som talade under mötena utan att ha fått ordet. (1Kor 14:28, 30, 34) Några kvinnor kanske avbröt eller ifrågasatte männen som ledde undervisningen. Paulus uppmanade de kvinnor som hade frågor eller funderingar att ”fråga sina män hemma” i stället för att avbryta mötena. (1Kor 14:35) Paulus inspirerades här att upprepa den skriftenliga vägledningen att Gud har gett män i uppgift att ha ansvar bland hans folk. (1Ti 2:12) Det är ingen tvekan om att Paulus verkligen uppskattade kvinnor som medtjänare och förkunnare av de goda nyheterna. (Rom 16:1, 2; Flp 4:2, 3) Hans inspirerade vägledning innebar inte att kvinnor inte kunde delta i församlingens möten. (1Kor 11:5; Heb 10:23–25)

Är det från er som Guds ord kommer ...?: Paulus ställer här en retorisk fråga för att påminna korinthierna om att deras församling inte var den första som bildats och att ”Guds ord” inte bara hade förkunnats för dem. De ingick i en större sammanslutning av troende. De skulle inte införa nya tillvägagångssätt i församlingen, utan följa apostlarnas vägledning. Det skulle leda till ordning, enhet och andlig tillväxt.

har fått anden som gåva: Alla kristna kan be om helig ande och få hjälp och vägledning av den. (Lu 11:13) De som har fått det himmelska hoppet har dessutom blivit smorda med helig ande. (2Kor 1:21, 22) Men det här uttrycket syftar på någon som hade fått en särskild, mirakulös andegåva. Hela uttrycket är en översättning av det grekiska ordet pneumatikọs, som har grundbetydelsen ”som har med anden att göra”, ”andlig”. I 1Kor 14:1 har det översatts med ”de andliga gåvorna”. Här i 1Kor 14:37, i slutet av sin utläggning om de mirakulösa gåvorna, nämner Paulus förmågan att profetera tillsammans med att ha ”fått anden”, vilket visar att han fortfarande syftar på de mirakulösa andegåvorna, precis som han gjorde i vers 1.

med ordning: Ordagrant ”enligt en ordning”. I det här sammanhanget uppmanar Paulus de kristna att ha ordningsamma möten. (1Kor 14:26–33) Det grekiska ord som används här förekommer även i Lu 1:8, där det beskrivs hur tempeltjänsten var organiserad. I Septuaginta används det i 4Mo 1:52 för att beskriva Israels välorganiserade läger.

Media