Första Korinthierbrevet 12:1–31

12  När det gäller de andliga gåvorna,*+ bröder, vill jag inte att ni ska sakna kunskap.  Ni vet ju att när ni levde som folk i världen lät ni er påverkas och blev vilseledda. Ni började dyrka stumma avgudar+ och följde dem vart som helst.  Nu vill jag göra klart för er att ingen som talar under Guds andes ledning säger: ”Jesus är under förbannelse!” Och ingen kan säga: ”Jesus är Herre!” utan att vara ledd av helig ande.+  Det finns olika gåvor, men anden är densamma.+  Det finns olika former av tjänst,+ men Herren är densamme.  Det finns olika former av verksamhet, men det är samme Gud som får människor att utföra dem alla.+  Anden verkar hos var och en på ett sätt som bygger upp.+  Genom anden får den ene förmåga att tala med vishet,+ och genom samma ande får en annan förmåga att tala med kunskap.  Och genom samma ande får någon tro,+ och någon annan får förmåga att bota+ genom denna ande. 10  En får förmåga att utföra underverk,+ en annan att profetera+ och ytterligare en annan att bedöma inspirerade uttalanden.+ En får förmåga att tala främmande språk+ och en annan att översätta.+ 11  Men det är samma ande som ligger bakom allt detta, och var och en får gåvorna av anden enligt dess vilja. 12  För precis som det är med kroppen, så är det också med Kristus. Trots att kroppen består av många delar utgör alla delar en och samma kropp.+ 13  Genom en enda ande blev vi ju alla döpta till att utgöra en enda kropp, oavsett om vi är judar eller greker, slavar eller fria, och vi har alla fått samma ande att dricka. 14  Kroppen består ju inte av bara en enda kroppsdel, utan av många.+ 15  Om foten skulle säga: ”Jag är ingen hand, så jag är ingen del av kroppen”, skulle den ändå vara en del av kroppen. 16  Och om örat skulle säga: ”Jag är inget öga, så jag är ingen del av kroppen”, skulle det ändå vara en del av kroppen. 17  Om hela kroppen var ett öga, hur skulle vi då kunna höra? Och om hela kroppen var ett öra, hur skulle vi då kunna känna dofter? 18  Men nu har Gud alltså satt varje del på den plats i kroppen där han ville att den skulle vara. 19  Om alla vore samma kroppsdel, hur skulle det då bli med kroppen? 20  Men nu finns det många delar, fast bara en kropp. 21  Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver inte dig.” Och huvudet kan inte säga till fötterna: ”Jag behöver inte er.” 22  Tvärtom, de kroppsdelar som verkar svagare är nödvändiga, 23  och de kroppsdelar vi tycker är värda mindre respekt behandlar vi med större respekt.+ Ja, vi tar bättre hand om de kroppsdelar som vi inte är så stolta över, 24  medan våra mer tilltalande kroppsdelar inte behöver sådan omsorg. Gud har alltså sammanfogat* kroppen så att den del som har en brist behandlas med större respekt. 25  På det sättet blir det ingen splittring i kroppen, utan alla kroppsdelar har omsorg om varandra.+ 26  Om en kroppsdel lider, lider alla de andra kroppsdelarna med den,+ och om en kroppsdel blir uppmärksammad och upphöjd, gläder sig alla de andra kroppsdelarna med den.+ 27  Nu utgör ni tillsammans Kristus kropp,+ och varje individ är en kroppsdel.+ 28  Och Gud har gett dem deras respektive uppgifter i församlingen: För det första har han utsett apostlar,+ för det andra profeter,+ för det tredje lärare.+ Dessutom har några gåvan att utföra underverk,+ några har gåvan att bota,+ några kan ge hjälp, några kan ta ledningen+ och några har gåvan att tala främmande språk.+ 29  Alla är väl inte apostlar? Alla är väl inte profeter? Alla är väl inte lärare? Alla utför väl inte underverk? 30  Alla har väl inte gåvan att bota? Alla talar väl inte främmande språk?+ Alla kan väl inte tolka?+ 31  Så ansträng er för att få de större gåvorna.+ Dessutom ska jag visa er en överlägset bättre väg.+

Fotnoter

Ordagrant ”de andliga (tingen)”.
Ordagrant ”blandat samman”.

Studienoter

Bröder: I vissa sammanhang kallas en troende kristen man för ”broder” och en kvinna för ”syster”. (1Kor 7:14, 15) Men här och i andra sammanhang i Bibeln syftar det grekiska ordet för ”bröder” på både män och kvinnor. Det var vanligt att man använde ordet ”bröder” när man riktade sig till en grupp som bestod av både män och kvinnor. (Apg 1:15; 1Th 1:4) Det är så uttrycket används i de flesta breven i de kristna grekiska skrifterna. I sitt brev till romarna använder Paulus ordet ”bröder” flera gånger när han riktar sig till medkristna i allmänhet. (Rom 7:1, 4; 8:12; 10:1; 11:25; 12:1; 15:14, 30; 16:17)

levde som folk i världen: Dvs. inte var troende.

gåva: Eller ”generösa gåva”, ”oförtjänta gåva”, ”nådegåva”. Det grekiska ordet chạrisma syftar i grund och botten på en fri och generös gåva, något man får utan att man har förtjänat det. Det är besläktat med ordet chạris, som ofta återges med ”generös omtanke”. (Se Ordförklaringar under ”Generös omtanke”.) Den omtanke Jehova visade när han gav sin son som ett lösenoffer är en ovärderlig gåva, och de som visar tro på Jesus offer kan få gåvan evigt liv. (Joh 3:16; se Rom 5:15, 16, där det grekiska ordet chạrisma har återgetts med ”gåva” två gånger.)

gåvor: Paulus talar här om de andegåvor som Gud gav den kristna församlingen under det första århundradet v.t. (1Kor 12:1) Varje gåva som nämns i 1Kor 12:8–10 (se studienoter till dessa verser) var en mirakulös förmåga. För att ge någon en sådan gåva använde Gud den heliga anden, dvs. sin verksamma kraft. Guds ande kan verka på olika sätt på olika tjänare till Gud i ett visst syfte. Så alla fick inte samma gåva, eller mirakulösa förmåga. Det grekiska ord som används här, chạrisma (ordagrant ”nådegåva”), förekommer 17 gånger i de kristna grekiska skrifterna och är besläktat med ordet chạris, som ofta återges med ”generös omtanke”. (Se studienot till Rom 6:23.)

förmåga att tala med vishet: Eller ”ett vishetens budskap”. Det här uttrycket syftar på något mer än den vishet en kristen normalt kan få genom att studera Guds ord och leva efter dess principer. Paulus avser här en övernaturlig förmåga att tillämpa kunskap. Denna vishet kom säkert till användning när man behövde lösa svåra problem som uppstod i den unga kristna församlingen. Paulus kan ha fått den här gåvan, och han kan ha använt den när han skrev de brev som blev en del av Guds inspirerade ord. (2Pe 3:15, 16) Jesus hade lovat att de kristna skulle få särskild vishet när de försvarade sin tro. (Lu 21:15; Apg 6:9, 10)

förmåga att tala med kunskap: Ordagrant ”ett kunskapsord”. Här avser Paulus inte den kunskap om Gud som alla kristna behöver skaffa sig för att bli lärjungar. (Joh 17:3; Rom 10:14) Denna kunskap var i stället mirakulös, något utöver den kunskap som var tillgänglig för alla kristna. Det kan ha varit så att aposteln Petrus använde denna ”förmåga att tala med kunskap” när han hanterade situationen med Ananias. Den heliga anden uppenbarade sådant som Petrus annars inte hade kunnat veta, nämligen att Ananias ljög för församlingen när det gällde en ekonomisk angelägenhet. (Apg 5:1–5)

tro: Tro är ett grundläggande krav för alla kristna (Rom 10:10; Heb 11:6), men här skriver Paulus om en särskild slags tro. Det var tydligtvis en tro som gjorde att vissa kristna mirakulöst kunde övervinna berglika hinder som hade kunnat göra det svårt för dem att lojalt utföra sin tjänst för Gud. (1Kor 13:2)

förmåga att bota: Det här var en mirakulös förmåga att bota vilken som helst fysisk åkomma. De som led av någon sjukdom behövde inte uttrycka sin tro för att kunna bli botade. (Joh 5:5–9, 13) Det viktigaste var i stället att den som utförde botandet hade stark tro. (Mt 17:14–16, 18–20) Den här gåvan var ett kraftfullt bevis på att den unga kristna församlingen hade Guds godkännande. (Apg 5:15, 16; 9:33, 34; 28:8, 9)

profetera: Det grekiska ordet profēteuō betyder ordagrant ”tala fram”. I Bibeln används det ofta om att tillkännage ett budskap från Gud. Det innefattar ofta förutsägelser om framtiden, men grundbetydelsen av ordet har inget med det att göra. Det grekiska ordet kan också syfta på att förstå något med hjälp av en uppenbarelse från Gud. (Se studienoter till Mt 26:68; Mk 14:65; Lu 22:64.) I det här sammanhanget var det helig ande som fick några att profetera. De berättade om allt det storslagna som Jehova hade gjort och skulle göra, och därigenom agerade de som Guds språkrör. (Apg 2:11) Det hebreiska ordet för ”profetera” har en liknande innebörd. I till exempel 2Mo 7:1 kallas Aron för Moses ”profet”. Detta innebar inte att han skulle förutsäga framtiden, utan att han skulle vara Moses språkrör.

profeterade: Profeten Joel förutsade att både män och kvinnor skulle profetera. (Joel 2:28, 29) De ord på Bibelns grundspråk som blir översatta med ”profetera” har grundbetydelsen att tillkännage budskap från Gud och behöver inte nödvändigtvis syfta på förutsägelser om framtiden. (Se studienot till Apg 2:17.) Alla i den kristna församlingen kan berätta om uppfyllelsen av de profetior som är nedtecknade i Guds ord. Men den förmåga att ”profetera” som omtalas i 1Kor 12:4, 10 var en av de mirakulösa andegåvor som gavs till några i den nybildade kristna församlingen. En del av dem som hade fått gåvan att profetera, till exempel Agabos, kunde förutsäga framtida händelser. (Apg 11:27, 28) De kvinnor som Jehova valde att ge denna gåva visade utan tvivel djup respekt för honom genom att fortsätta att underordna sig männen i församlingen. (1Kor 11:3–5)

språk: Eller ”tungomål”. Ordagrant ”tungor”. I Bibeln kan det grekiska ordet glọ̄ssa syfta på tungan. (Mk 7:33; Lu 1:64; 16:24) Men det kan också användas bildligt och syfta på ett språk eller ett folk som talar ett visst språk. (Upp 5:9; 7:9; 13:7) Det här grekiska ordet förekommer i Apg 2:3, där det står att lärjungarna såg något som liknade ”eldslågor” (”tungor av eld”, fotnot). Dessa synliga ”tungor av eld” samt lärjungarnas förmåga att tala andra språk, eller tungomål, var två tydliga bevis på att den heliga anden hade utgjutits över dem.

förmåga att utföra underverk: Ordagrant ”krafters verkningar”. Paulus verkar syfta på en förmåga att utföra många olika typer av övernaturliga kraftgärningar, som kan ha inbegripit att uppväcka döda, driva ut demoner och slå motståndare med blindhet. Sådana underverk gjorde ett djupt intryck på dem som såg på och fick många att sluta sig till den kristna församlingen. (Apg 9:40, 42; 13:8–12; 19:11, 12, 20)

profetera: På sätt och vis profeterade alla kristna när de talade om uppfyllelsen av profetior i Guds ord. (Apg 2:17, 18; se studienoter till Apg 2:17; 21:9 och Ordförklaringar under ”Profet”; ”Profetia”.) Men de som hade den mirakulösa förmåga som Paulus talar om här kunde också förutsäga framtida händelser. Agabos blev till exempel inspirerad att förutsäga att det skulle bli en stor svält och att Paulus skulle bli fängslad på grund av förföljelse från judarna. (Apg 11:27, 28; 21:10, 11) Sådant profeterande gjorde mycket för att stärka församlingarna. (1Kor 14:3–5, 24, 25)

bedöma inspirerade uttalanden: Detta uttryck avser den mirakulösa förmågan att kunna bedöma och förstå ”inspirerade uttalanden”, ordagrant ”andar”. Den som hade denna förmåga kunde förmodligen bland annat avgöra om ett uttalande var inspirerat av Gud eller om det kom från någon annan källa. Den här förmågan bidrog säkert till att man kunde skydda församlingen från falska profeter. (2Kor 11:3, 4; 1Jo 4:1) Den måste också ha hjälpt apostlarna och de äldste i Jerusalem att avgöra vilka delar av Moses lag som fortfarande skulle anses ”nödvändiga” att följa för kristna. (Apg 15:19, 20, 28, 29) De kristna behövde också vägledning för att kunna avgöra vilka brev eller skrifter som skulle cirkulera bland församlingarna och om de skulle bli en del av Bibeln. Petrus visade till exempel att vissa av Paulus brev var en del av de inspirerade skrifterna när han skrev att ”de okunniga och svaga förvränger det [dvs. det Paulus skrivit i sina brev], precis som de gör med de övriga Skrifterna”. (2Pe 3:16) Vi kan vara säkra på att Guds ande ledde processen att välja ut vilka böcker som skulle bli en del av Bibelns kanon, och utan tvekan gjordes det genom bröder med den här förmågan. (2Ti 3:16; se Ordförklaringar under ”Ande”; ”Kanon (Bibelns kanon)”.)

förmåga att tala främmande språk: Förmågan att tala främmande språk gav en kristen möjligheten att sprida de goda nyheterna om Guds rike till människor som talade språk som förkunnaren egentligen inte kunde. Tack vare den här gudagivna gåvan kunde de kristna år 33 v.t. ”berätta om Guds storslagna gärningar” för många utländska besökare som hade kommit till Jerusalem för att fira pingsten. (Apg 2:1–12) Paulus påminde senare korinthierna om att använda den här förmågan på ett ordningsamt sätt genom att se till att någon tolkade det som sades och att de som talade andra språk gjorde det ”en i taget”. (1Kor 14:4, 5, 9, 27)

språk: Ordagrant ”tungor”. (Se studienot till Apg 2:4.)

översätta: Någon som hade denna mirakulösa förmåga kunde översätta ett budskap från ett språk han eller hon egentligen inte talade. Den här förmågan var väldigt användbar eftersom den som talade främmande språk bara kunde uppmuntra andra om de förstod det som sades. Paulus ville därför att de som kunde tala främmande språk skulle vara tysta om det inte fanns någon där som kunde översätta. Det skulle göra att hela församlingen förstod vad som sades och blev uppmuntrad. (1Kor 14:27, 28)

är upptagen av: Ordagrant ”bekymrar sig om”. Detta uttryck är en återgivning av det grekiska verbet merimnạō, som har olika betydelser beroende på sammanhanget. I den här versen används det i en positiv betydelse och förmedlar tanken på att brinna för och vara upptagen av andliga intressen för att få Herrens godkännande. I de följande verserna används det om gifta män och kvinnor som är upptagna av varandras känslomässiga, fysiska och materiella behov. (1Kor 7:33, 34) I 1Kor 12:25 används samma grekiska ord om den omsorg de kristna i församlingen visar varandra. I andra sammanhang kan det grekiska verbet avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. (Mt 6:25, 27, 28, 31, 34; Lu 12:11, 22, 25, 26; se studienoter till Mt 6:25; Lu 12:22.)

alla kroppsdelar har omsorg om varandra: Ordagrant ”kroppsdelarna ska bekymra sig om varandra”. Det grekiska verb som används här (merimnạō) används även i 1Kor 7:32, där Paulus talar om att en ogift kristen ”är upptagen av [ordagrant ”bekymrar sig om”] det som har med Herren att göra”. (Se studienot till 1Kor 7:32.) Samma verb används i 1Kor 7:33 för att beskriva hur en man bryr sig om sin hustru. Paulus talar också om ”oron [eller ”bekymren”, grekiska: mẹrimna, besläktat med verbet merimnạō] för alla församlingarna” som han själv kände. (2Kor 11:28) Han brydde sig verkligen om de kristna och ville att de skulle förbli trogna lärjungar till Guds son ända till slutet. Paulus använder även det här begreppet när han skriver om hur uppriktigt Timoteus skulle bry sig om bröderna och systrarna i församlingen i Filippi. (Flp 2:20) Att det här verbet används här i 1Kor 12:25 visar vilken djup omsorg de kristna ska ha om sina medtroendes andliga, fysiska och materiella behov. (1Kor 12:26, 27; Flp 2:4)

förmåga att utföra underverk: Ordagrant ”krafters verkningar”. Paulus verkar syfta på en förmåga att utföra många olika typer av övernaturliga kraftgärningar, som kan ha inbegripit att uppväcka döda, driva ut demoner och slå motståndare med blindhet. Sådana underverk gjorde ett djupt intryck på dem som såg på och fick många att sluta sig till den kristna församlingen. (Apg 9:40, 42; 13:8–12; 19:11, 12, 20)

underverk: Se studienot till 1Kor 12:10.

ta ledningen: Det grekiska ord som används här, kybẹrnēsis, förmedlar tanken på ”ledning”, ”vägledning”, ”styrning”. Det behövdes skicklig ledning för att genomföra Jesus befallning att göra människor från alla nationer till hans lärjungar. (Mt 28:19, 20) Några i den kristna församlingen fick därför myndighet att bilda nya församlingar och att leda verksamheten i alla församlingar. (Apg 15:1, 2, 27–29; 16:4) Detta grekiska uttryck är besläktat med ett verb (kybernạō) som ordagrant betyder ”manövrera ett skepp”. Ett besläktat substantiv (kybernẹ̄tēs) används två gånger i de kristna grekiska skrifterna och återges med ”kapten”. (Apg 27:11; Upp 18:17)

tolkat: Eller ”översatt”. Det grekiska ordet används här i betydelsen ”översätta från ett språk till ett annat”. (Apg 9:36; 1Kor 12:30; 14:13, 27) Men det har också betydelsen ”klargöra innebörden”, ”förklara helt och fullt”. (Se studienoter till Lu 24:27; 1Kor 12:10.)

Alla kan väl inte tolka: Eller ”Alla är väl inte översättare”. (Se studienot till 1Kor 14:5.)

Media