Uppenbarelseboken 7:1–17
7 Efter detta såg jag fyra änglar+ stå vid jordens fyra hörn* och hålla fast jordens fyra vindar,+ för att ingen vind skulle blåsa på jorden eller på havet eller på något träd.+
2 Och jag såg en annan ängel stiga upp från soluppgången,+ och han hade ett sigill från den levande Guden;+ och han ropade med hög röst till de fyra änglarna, till dem som hade fått makt att skada jorden och havet,
3 och han sade: ”Skada inte* jorden eller havet eller träden, förrän vi har försett vår Guds slavar med sigill+ på deras pannor.”+
4 Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill,* etthundrafyrtiofyra tusen,+ försedda med sigill ur varje stam+ av Israels söner:+
5 Ur Judas+ stam tolv tusen försedda med sigill;ur Rubens+ stam tolv tusen;ur Gads*+ stam tolv tusen;
6 ur Asers+ stam tolv tusen;ur Nạftalis+ stam tolv tusen;ur Manasses+ stam tolv tusen;
7 ur Simeons*+ stam tolv tusen;ur Levis+ stam tolv tusen;ur Isạskars+ stam tolv tusen;
8 ur Sẹbulons+ stam tolv tusen;ur Josefs+ stam tolv tusen;ur Benjamins+ stam tolv tusen försedda med sigill.+
9 Efter detta såg jag, och se, en stor skara,+ som ingen kunde räkna, ur alla nationer*+ och stammar och folk+ och språk+ stod inför tronen+ och inför Lammet, klädda i långa vita dräkter;+ och det var palmkvistar+ i deras händer.
10 Och oupphörligt ropar de med hög röst och säger: ”Räddningen* har vi vår Gud att tacka för,+ honom som sitter på tronen,+ och Lammet.”+
11 Och alla änglarna+ stod runt omkring tronen och de äldste*+ och de fyra levande skapelserna,+ och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud,+
12 och de sade: ”Amen! Välsignelsen och härligheten och visheten och tacksägelsen och äran och makten+ och styrkan tillhör vår Gud i evigheters evighet. Amen.”*+
13 Och det fick en av de äldste+ att säga till mig: ”Dessa som är klädda i de långa vita dräkterna,+ vilka är de, och varifrån har de kommit?”
14 Och genast sade jag till honom: ”Min herre, du själv vet det.” Och han sade till mig: ”Dessa är de som kommer ut ur den stora vedermödan,+ och de har tvättat sina långa dräkter och gjort dem vita+ i Lammets blod.+
15 Därför är de inför+ Guds tron; och de ägnar honom helig tjänst*+ dag och natt i hans tempel;* och han som sitter på tronen+ skall spänna ut sitt tält+ över dem.
16 De skall inte hungra mer eller törsta mer, inte heller skall solen gassa ner på dem eller någon som helst glödande hetta,+
17 ty Lammet,+ som är i mitten där tronen är,* skall vara herde+ för dem och vägleda dem till källor med livets vatten.+ Och Gud skall torka varje tår från deras ögon.”+
Fotnoter
^ El.: ”väderstreck”, ”yttersta ändar”, ”vinklar”.
^ Ordagr.: ”Ni får inte behandla ... orättfärdigt”.
^ El.: ”dem som hade blivit beseglade”.
^ ”Gads”. Saknas i א.
^ ”Simeons”. Saknas i א.
^ Grek.: ẹthnous, ”[varje] folkgrupp (etnisk grupp)”; lat.: gẹntibus, ”folkslag”, dvs. icke-judiska folk; J17,18(hebr.): haggōjịm, ”nationerna (gojim)”.
^ ”Räddningen”. Grek.: Hē sōtērịa; lat.: sạlus; J17,18,22(hebr.): hajeshu‛ạh.
^ Grek.: presbytẹrōn.
^ ”Amen”. Saknas i C.
^ ”de ägnar ... helig tjänst”. Grek.: latreuousin; J22(hebr.): we‛ōvedhịm, ”och de tjänar (tillber, dyrkar) ...”. Jfr not till 2Mo 3:12.
^ El.: ”gudomliga boning”. Grek.: tōi naōi, dativ sing.; lat.: tẹmplo; J17,18,22(hebr.): behēkhalọ̄, ”i hans palats (tempel)”.
^ El.: ”mitt för tronen”. Ordagr.: ”i tronens mitt”.
