Uppenbarelseboken 18:1–24
18 Efter detta såg jag en annan ängel komma ner från himlen; han hade stor myndighet;+ och jorden lystes upp av hans härlighet.+
2 Och han ropade med stark röst+ och sade: ”Hon har fallit! Det stora Babylon* har fallit,+ och hon har blivit en boningsort för demoner och ett gömställe för varje oren utdunstning*+ och ett gömställe för varje oren och hatad fågel!+
3 Ty på grund av hennes otukts förbittrings vin* har alla nationer fallit som offer,+ och jordens kungar har begått otukt+ med henne, och jordens resande köpmän+ har blivit rika till följd av hennes makt och skamlösa lyx.”+
4 Och jag hörde en annan röst från himlen säga: ”Gå ut från henne, mitt folk,+ för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder+ och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.
5 Ty hennes synder har hopat sig ända upp till himlen,+ och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar.+
6 Betala henne så som också hon själv har betalat,+ och gör dubbelt så mycket mot henne, ja dubbelt av vad hon har gjort;+ i den bägare+ där hon hällde en blandning skall ni hälla dubbelt+ av blandningen åt henne.+
7 I den omfattning som hon har förhärligat sig själv och levt i skamlös lyx, i denna omfattning skall ni ge henne plåga och sorg.+ Ty i sitt hjärta säger hon: ’Jag sitter som drottning,+ och jag är ingen änka,+ och sorg skall jag aldrig se.’+
8 Det är därför hennes hemsökelser+ skall komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld,+ ty stark är Jehova* Gud, som har dömt henne.+
9 Och jordens kungar,+ som har begått otukt med henne och levt i skamlös lyx, skall gråta och slå sig själva av sorg över henne,+ när de ser på röken+ från den eld som bränner upp henne,
10 medan de står på avstånd på grund av sin fruktan för hennes plåga och säger:+ ’Ve, ve, du stora stad,+ Babylon, du starka stad, ty på en enda timme har din dom kommit!’+
11 Också jordens resande köpmän+ gråter och sörjer över henne,+ därför att det inte längre finns någon som köper deras fulla lager,
12 ett fullt lager+ av guld och silver och dyrbara stenar och pärlor och fint linne och purpur och siden och scharlakan; och allt i doftande trä* och varje slags föremål av elfenben och varje slags föremål av dyrbaraste trä och av koppar och av järn och av marmor;+
13 också kanel och indisk krydda* och rökelse och välluktande olja och vịrak och vin och olivolja och fint vetemjöl och vete och nötboskap och får, och hästar och vagnar och slavar* och människosjälar.*+
14 Ja, den läckra frukt som din själ längtade efter*+ har försvunnit från dig, och allt utsökt och praktfullt har gått förlorat för dig, och aldrig mer skall man finna det.+
15 Köpmännen+ som reser med sådana varor och som har blivit rika genom henne skall stå på avstånd på grund av sin fruktan för hennes plåga, och de skall gråta och sörja,+
16 medan de säger: ’Ve, ve – den stora staden,+ klädd i fint linne och purpur och scharlakan och rikt smyckad med ornamentering av guld och dyrbara stenar och pärlor,+
17 ty på en enda timme har så stor rikedom blivit ödelagd!’+
Och varje sjökapten och var och en som kommer seglande någonstans ifrån+ och sjömän och alla som tjänar sitt levebröd på havet stod på avstånd+
18 och ropade, medan de såg på röken från den eld som brände upp henne, och sade: ’Vilken stad är lik den stora staden?’+
19 Och de kastade stoft på sina huvuden+ och ropade, gråtande och sörjande,+ och sade: ’Ve, ve – den stora staden, där alla som hade fartyg på havet+ blev rika+ till följd av hennes överflöd, ty på en enda timme har hon blivit ödelagd!’+
20 Gläd dig över henne, du himmel,+ och gläd er, ni heliga+ och ni apostlar+ och ni profeter, därför att Gud har utkrävt det rättsliga straffet av henne för er skull!”+
21 Och en stark ängel lyfte upp en sten lik en stor kvarnsten+ och slungade den i havet+ och sade: ”Så skall Babylon, den stora staden, med ett snabbt kast slungas ner, och hon skall aldrig mer bli funnen.+
22 Och ljudet av sångare som ackompanjerar sig själva på harpa och av musiker och av flöjtblåsare och av trumpetare skall aldrig mer höras i dig,+ och ingen hantverkare av vilket yrke det vara må* skall någonsin mer bli funnen i dig, och inget ljud av en kvarnsten skall någonsin mer höras i dig,
23 och aldrig mer skall ljuset från en lampa lysa i dig, och aldrig mer skall rösten av brudgum och brud höras i dig;+ ty dina resande köpmän+ var jordens stormän,+ och genom ditt utövande av spiritism*+ blev alla nationer vilseledda.
24 Ja, i henne fanns blodet+ från profeter+ och från heliga+ och från alla dem som har slaktats på jorden.”+
Fotnoter
^ Grek.: Babylọ̄n; J17,18,22(hebr.): Bavẹl.
^ El.: ”ande”.
^ El.: ”hennes otukts vin som väcker lidelse”. I A saknas ordet för ”vin”, vilket ger läsarten: ”hennes otukts förbittring [el.: lidelse]”.
^ ”Jehova”, J7,8,13,14,16-18,22-24,28; אcCSyh(grek.): Kỵrios; saknas i AVg. Se Tillägg 1D.
^ ”doftande trä”. El.: ”tujaträ”.
^ El.: ”amomum”. Grek.: ạmōmon, en indisk kryddväxt.
^ Ordagr.: ”kroppar”.
^ El.: ”slavar, ja människosjälar”.
^ Ordagr.: ”Och din själs begärs läckra frukt”.
^ ”av vilket yrke det vara må”, CVgSyh; saknas i אA.
^ ”utövande av spiritism”. El.: ”[din] trolldom”. Ordagr.: ”bruk (tillhandahållande) av läkemedel (droger, narkotika, trolldryck, gift)”. Grek.: tēi farmakịai, dativ sing.
