Sakarja 6:1–15

 Sedan lyfte jag åter upp mina ögon och såg; och se, fyra vagnar kom fram mellan två berg, och bergen var berg av koppar.  Framför den första vagnen var det röda hästar+ och framför den andra vagnen svarta hästar.+  Och framför den tredje vagnen var det vita hästar+ och framför den fjärde vagnen spräckliga, skäckiga hästar.+  Jag tog nu till orda och sade till ängeln* som talade med mig: ”Vad betyder dessa, min herre?”*+  Då svarade ängeln och sade till mig: ”De är himlens fyra andar*+ som drar ut+ efter att ha intagit sin plats inför hela jordens Herre.*+  Den* med de svarta hästarna drar ut till landet i norr;+ och de vita skall dra ut till landet bortom havet;* och de spräckliga skall dra ut till landet i söder.*+  Och de skäckiga+ skall dra ut och ständigt söka vart de skall gå, så att de kan dra omkring på jorden.”+ Sedan sade han: ”Gå, dra omkring på jorden.” Och de* drog omkring på jorden.  Han ropade sedan högt till mig och talade till mig och sade: ”Se, de som drar ut till landet i norr är de som har låtit Jehovas ande*+ vila i landet i norr.”+  Och Jehovas ord fortsatte att komma till mig, och det löd: 10  ”Ta emot något från de landsflyktiga,+ ja från Heldaj och från Tobịja och från Jedạja; och du skall själv komma på den dagen, och du skall gå in i Josịas, Sefanjas sons,+ hus tillsammans med dessa som har kommit från Babylon.* 11  Och du skall ta silver och guld och göra en storslagen krona*+ och sätta den på översteprästen Josuas,*+ Jehosạdaks sons, huvud. 12  Och du skall säga till honom: ’Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Här är den man*+ vars namn är Telningen.+ Och från sin plats skall han skjuta upp,* och han skall bygga Jehovas tempel.*+ 13  Och det är han som skall bygga Jehovas tempel, och det är han som skall bära värdigheten;+ och han skall sitta som härskare på sin tron, och han skall bli en präst på sin tron,+ och det skall vara fredliga rådslag+ mellan dem båda. 14  Och den storslagna kronan* skall tillhöra Helem* och Tobịja och Jedạja+ och Hen,* Sefanjas son, till en åminnelse+ i Jehovas tempel. 15  Och de som är långt borta skall komma och bygga på Jehovas tempel.”+ Och ni skall inse att det är härarnas Jehova som har sänt mig till er.+ Och det skall ske – om ni verkligen lyssnar till Jehovas, er Guds, röst.’”+

Fotnoter

El.: ”budbäraren”.
”min herre”. Hebr.: ’adhonị; grek.: kỵrie; lat.: dọmine mi.
”andar”. Hebr.: ruchọ̄th; LXXVg: ”vindar”. Se not till 1Mo 1:2, ”verksamma kraft”.
”Herre”. Hebr.: ’Adhọ̄n; grek.: tōi kyrịōi; lat.: Dominatọre.
”söder”, M(hebr.: hattēmạn)TLXXSyVg.
”till landet bortom havet”, genom en texträttelse; MLXXVg: ”efter dem”; inte i samma riktning som ”de svarta”, utan västerut, mot Stora havet, Medelhavet.
”Den”, fem. i hebr.; syftar på vagnen, som är fem. i hebr.
”de”, fem. i hebr.; syftar möjligen på de nämnda ”andarna”.
”Jehovas ande”, enl. fotnoter i BHK och BHS; MSyVg: ”min ande”; LXX: ”min vrede”; T: ”[gör] min vilja”. Se Tillägg 1A.
”Babylon”, LXXVg; MTSy: ”Babel”.
”en storslagen (praktfull) krona”, T; LXXhssSy: ”en krona”; MLXXVg: ”kronor”. Jfr not till v. 14, ”den storslagna kronan”.
Se not till Sak 3:1, ”Josua”.
”Här är (Se) den man”. Hebr.: hinneh-’ịsh; grek.: Idou anẹ̄r; lat.: ẹcce vir. Se Joh 19:5.
Det hebr. ordet för ”skjuta upp” är besläktat med det hebr. ordet för ”telning”.
”tempel”. Hebr.: hēkhạl; lat.: tẹmplum. Se not till Mt 23:16.
”den storslagna (praktfulla) kronan”. Ordagr.: ”kronorna”, majestätsplural; det tillhörande verbet är sing.
”Helem”, MTVg; Sy: ”Heldaj”.
”Hen”, MTVg; Vgc: ”Hem”; Sy: ”Josia”.