Romarna 15:1–33
15 Men vi som är starka är skyldiga att bära deras svagheter som inte är starka+ och att inte vara oss själva till behag.+
2 Var och en av oss skall behaga sin nästa i det som är gott och till hans uppbyggelse.+
3 Inte heller Kristus behagade ju sig själv,+ utan alldeles som det står skrivet: ”Smädelserna från dem som smädade dig har fallit över mig.”+
4 Ty allt som skrivits förr, det har skrivits+ till vår undervisning,+ för att vi genom vår uthållighet+ och genom trösten+ från Skrifterna skall ha hopp.*+
5 Må nu den Gud som ger uthållighet och tröst hjälpa er att bland er själva ha samma sinnesinställning+ som Kristus Jesus hade,
6 så att ni endräktigt+ med en mun förhärligar vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader.
7 Välkomna* därför varandra,+ alldeles som Kristus också har välkomnat oss,+ till ära för Gud.
8 Jag säger nämligen att Kristus verkligen har blivit en tjänare+ för de omskurna+ för Guds sannfärdighets+ skull, för att bekräfta de löften+ Han gav deras förfäder
9 och för att nationerna+ skulle ge ära åt Gud för hans barmhärtighet.+ Alldeles som det står skrivet: ”Därför skall jag öppet erkänna dig bland nationerna,* och till ditt namns ära skall jag spela och sjunga.”+
10 Och åter säger han: ”Gläd er, ni nationer, tillsammans med hans folk.”+
11 Och åter: ”Lovprisa Jehova,* alla ni nationer, och må alla folk lovprisa honom.”+
12 Och åter som Jesaja säger: ”Ịsais rot+ skall vara där, ja, den som reser sig för att styra nationerna;+ till honom skall nationerna sätta sitt hopp.”+
13 Må den Gud som inger hopp uppfylla er med all glädje och frid genom att ni har tro, för att ni må överflöda i hoppet med helig andes kraft.+
14 Med avseende på er, mina bröder, är nu jag själv också övertygad om att ni själva också är fyllda av godhet, då ni har blivit uppfyllda med all kunskap,+ och att ni också kan allvarligt förmana varandra.+
15 Men jag skriver till er mera rättframt i några stycken, såsom för att åter påminna+ er, på grund av den oförtjänta omtanke som är mig given av Gud,+
16 att jag skall vara en Kristi Jesu offentlige tjänare* till nationerna,+ som tar del i det heliga arbetet med Guds goda nyheter,+ för att offret,+ nämligen dessa nationer, skall visa sig vara välbehagligt,+ helgat som det är genom helig ande.+
17 Därför har jag orsak att jubla i Kristus Jesus,+ när det gäller ting som har med Gud att göra.+
18 Jag vågar nämligen inte tala om något annat än det som Kristus har utfört genom mig+ för att nationerna skulle föras till lydnad,+ genom mitt ord+ och min gärning,
19 genom kraften i tecken och under,+ genom helig andes* kraft, så att jag från Jerusalem och på en rundfärd+ ända till Illyrien grundligt har predikat de goda nyheterna om Kristus.+
20 På detta sätt har jag verkligen satt som mitt mål att inte förkunna de goda nyheterna där Kristus redan hade blivit nämnd, för att jag inte skulle bygga på en grund som någon annan hade lagt,+
21 utan alldeles som det står skrivet: ”De som inte har fått budskapet om honom skall se, och de som inte har hört skall förstå.”+
22 Därför har jag också många gånger blivit förhindrad att komma till er.+
23 Men nu då jag inte längre har orört område i dessa trakter, och eftersom jag i flera år har haft en längtan att komma till er+
24 när jag beger mig till Spanien,+ hoppas jag framför allt få se er på genomresan och bli ledsagad+ en bit på vägen dit av er, sedan jag först i någon mån har fått njuta ert sällskap.
25 Men nu står jag i begrepp att fara till Jerusalem för att betjäna de heliga.+
26 De som bor i Makedonien och Akạja*+ har nämligen beslutat att dela med sig av sina ägodelar som ett bidrag+ till de fattiga bland de heliga i Jerusalem.
27 Ja, de har beslutat att göra så, och de står ju också i skuld till dem; ty om nationerna har fått del av deras andliga goda,+ är de i sin tur skyldiga att offentligt betjäna dem med något gott i materiellt avseende.*+
28 När jag alltså är färdig med detta och har fått fram denna frukt+ säkert till dem, skall jag bege mig av till Spanien och besöka er på vägen.+
29 Och jag vet att när jag kommer till er, skall jag komma med ett fullt mått av välsignelse från Kristus.+
30 Nu förmanar jag er, bröder,* genom vår Herre Jesus Kristus och genom andens kärlek+ att ni anstränger er tillsammans med mig i böner till Gud för mig+
31 och ber att jag blir befriad+ från de icke troende i Judeen och att min tjänst som är avsedd för Jerusalem+ visar sig vara välbehaglig för de heliga,+
32 så att jag, när jag genom Guds vilja med glädje kommer till er, kan bli styrkt+ tillsammans med er.
33 Må den Gud som ger frid vara med er alla.+ Amen.
Fotnoter
^ ”hopp”, אAVgSyp; B: ”tröstens hopp”, ”det trösterika hoppet”.
^ El.: ”Godta”, ”Ta ... emot”.
^ ”nationerna”, ABSyp; אcVgc: ”nationerna, o Herre”.
^ Se Tillägg 1D.
^ ”offentlige tjänare”. Grek.: leitourgọn.
^ ”helig andes”, AD*Vg; P46אSyh,p: ”Guds andes”; B: ”andes”.
^ Romersk provins som omfattade södra Grekland och hade Korinth som huvudstad.
^ El.: ”med något för kroppen (köttet)”. Ordagr.: ”i de köttsliga [tingen]”.
^ ”bröder”, אADVgSyp; saknas i P46B.
