Romarna 10:1–21
10 Bröder, mitt hjärtas goda vilja och min ödmjuka bön till Gud för dem är att de skall vinna räddning.+
2 Jag ger dem nämligen det vittnesbördet* att de har nitälskan+ för Gud, men inte enligt exakt kunskap;+
3 ty eftersom de inte känner rättfärdigheten från Gud+ utan söker befästa sin egen,+ har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud.+
4 Kristus är nämligen slutet* på lagen,+ så att var och en som utövar tro kan vinna rättfärdighet.+
5 Mose skriver ju att den människa som har handlat efter lagens rättfärdighet skall leva genom den.+
6 Men den rättfärdighet som kommer av tro talar på detta sätt: ”Säg inte i ditt hjärta:+ ’Vem skall stiga upp till himlen?’+ det vill säga för att hämta ner Kristus;+
7 eller: ’Vem skall stiga ner i avgrunden?’+ det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.”+
8 Men vad säger den? ”Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta”;+ det vill säga trons ”ord”,+ det som vi predikar.*+
9 Ty om du offentligt bekänner det ”ordet i din mun”,+ att Jesus är Herre,*+ och i ditt hjärta utövar tro på att Gud uppväckte honom från de döda,+ skall du bli räddad.+
10 Ty med hjärtat+ utövar man tro till rättfärdighet, men med munnen avger man offentlig bekännelse+ till räddning.
11 Skriften säger ju: ”Ingen som tror+ på honom skall bli besviken.”*+
12 Det är nämligen ingen skillnad mellan jude och grek,+ ty över alla är samme Herre, som är rik+ för alla som anropar honom.
13 Ty ”var och en som anropar Jehovas* namn skall bli räddad”.+
14 Men hur skall de anropa honom som de inte har satt tro till?+ Och hur skall de sätta tro till honom som de inte har hört något om? Och hur skall de höra utan att någon predikar?+
15 Och hur skall de predika, om de inte har blivit utsända?+ Alldeles som det står skrivet: ”Vilken vacker syn: till fots kommer de* som förkunnar goda nyheter om goda ting!”+
16 Men det var ändå inte alla som lydde de goda nyheterna.+ Jesaja säger nämligen: ”Jehova,* vem trodde på det de hörde av oss?”+
17 Så kommer då tron av det man hör.+ Det man hör kommer i sin tur genom ordet om Kristus.*+
18 Likväl frågar jag: Hörde de då inte? Jo visst: ”över hela jorden har deras röst nått ut+ och till den bebodda jordens* yttersta ändar* deras uttalanden”.+
19 Likväl frågar jag: Förstod Israel då inte?+ Först säger Mose: ”Jag skall uppegga er till svartsjuka genom det som inte är en nation; jag skall uppegga er till våldsam förbittring genom en oförståndig nation.”+
20 Men Jesaja blir mycket djärv och säger: ”Jag blev funnen av dem som inte sökte mig;+ jag blev uppenbar för dem som inte frågade efter mig.”+
21 Men beträffande Israel säger han: ”Hela dagen har jag brett ut mina händer mot ett folk som är olydigt+ och säger emot.”+
Fotnoter
^ ”Jag ger ... det vittnesbördet”. Grek.: martyrọ̄; lat.: testimọnium ... perhịbeo.
^ El.: ”det fullbordade (definitiva) slutet”. Grek.: tẹlos.
^ El.: ”vi förkunnar (utropar) som en härold”. Grek.: kērỵssomen; lat.: praedicạmus. Jfr not till Dan 5:29, ”och offentligt ropade man ut”.
^ Grek.: Kỵrios; J12-14,16-18,22(hebr.): ha’adhọ̄n, ”Herren”. Inte ”Jehova”.
^ El.: ”skall stå där med skam”.
^ Se Tillägg 1D.
^ Ordagr.: ”Hur vackra (ljuvliga) är inte fötterna på dem”.
^ Se Tillägg 1D.
^ ”ordet om Kristus”, P46א*BCD*Vg; אcASyp: ”Guds ord”; J7,8,10: ”Jehovas ord”.
^ ”den bebodda jordens”. Ordagr.: ”den beboddas”. Grek.: tēs oikoumẹnēs, fem. sing., med hänsyftning på jorden, som är fem. i grek.
