Psalm 84:1–12

För ledaren, på Gittịt.*+ Av Koras söner. En sång med musikackompanjemang. 84  Ljuvlig är* din storslagna boning,*+härarnas Jehova!+   Min själ längtade, ja, förtärdes av längtan efter Jehovas förgårdar.+Mitt hjärta och mitt kött ropar högt av fröjd till den levande Guden.*+   Också fågeln har funnit ett husoch svalan ett näste åt sig,där hon har lagt sina ungar –ditt storslagna altare,* härarnas Jehova, min Kung och min Gud!*   Lyckliga är de som bor i ditt hus!+Ständigt lovprisar de dig.+ Sẹlah.   Lyckliga är de människor* som har sin styrka i dig,*+som har vallfartsvägarna i sitt hjärta.*+   När de drar fram över Bakabuskarnas lågslätt+gör de den till en källa;ja, i välsignelser höljer sig undervisaren.+   De går från handlingskraft till handlingskraft;+var och en visar sig för Gud på Sion.*+   Jehova, härarnas Gud,* hör min bön,+lyssna, du Jakobs Gud.+ Sẹlah.   Du vår sköld, se, du vår Gud,+ja, betrakta din smordes* ansikte.+ 10  Ty en dag på dina förgårdar är bättre än tusen på annat håll.+Jag står hellre* vid tröskeln i min Guds hus+än jag går omkring i ondskans tält.+ 11  Ty Jehova Gud är sol+ och sköld;+ynnest och härlighet ger han.+Jehova undanhåller inte dem något gott som vandrar oklanderligt.+ 12  Härarnas Jehova, lycklig är den människa* som förtröstar på dig.+

Fotnoter

Se 8:0 med not.
El.: ”Vad jag älskar ...!”
Ordagr.: ”dina boningar”. Jfr not till v. 3, ”ditt storslagna altare”.
El.: ”den levande Gudomen”. Hebr.: ’El-chạj.
”och min Gud”. Hebr.: wE’lohạj.
Ordagr.: ”dina altaren”, plur. i hebr., troligen för att ange majestät, storhet och prakt. Jfr not till v. 1, ”din storslagna boning”.
El.: ”Lycklig är den jordemänniska”. Hebr.: ’ashrẹ̄ ’adhạm.
”dig”, MVg; LXX: ”dig, Jehova”; T: ”ditt Meimra [ord]”.
Ordagr.: ”i vilkas hjärtan landsvägarna är”.
”de får se gudarnas Gud på Sion”, genom en rättelse av M; LXXSyVg(iuxta LXX): ”gudarnas Gud blir sedd på Sion”.
”Gud”. Hebr.: ’Elohịm.
El.: ”din messias”. Hebr.: meshichẹkha; grek.: tou khristou sou; syr.: meshichakh; lat.: chrịsti tụi.
Ordagr.: ”Jag har valt att stå”.
El.: ”den jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm.