Psalm 71:1–24
71 Till dig, Jehova, tar jag min tillflykt.+Låt mig aldrig få skämmas.+
2 Må du i din rättfärdighet befria mig och föra mig i säkerhet.+Böj ditt öra till mig och rädda mig.+
3 Var för mig en klippfästning som jag ständigt kan gå in i.+Du skall ge befallning om att rädda mig,+ty du är min branta klippa och mitt fäste.+
4 Min Gud, för mig i säkerhet undan den ondskefulles hand,+undan den orättfärdiges och förtryckarens hand.+
5 Ty du är mitt hopp,+ suveräne Herre Jehova, min tillförsikt ända från min ungdom.+
6 Du har varit mitt stöd ända från moderlivet,+du var den som avskilde mig från min mors inre.+Dig gäller ständigt min lovprisning.+
7 Jag har blivit som ett under för många,+men du är min starka tillflykt.+
8 Min mun är uppfylld av din lovprisning,+hela dagen av din skönhet.+
9 Kasta inte bort mig i ålderdomens tid,+överge mig inte när min kraft sviktar.+
10 Ty mina fiender säger om mig,+ja, de som vaktar på min själ rådslår med varandra+
11 och säger: ”Gud har övergett honom.+Förfölj och grip honom, för det finns ingen befriare.”+
12 Gud, håll dig inte långt borta från mig.+Min Gud, skynda till min hjälp.+
13 Låt dem som motstår min själ skämmas, låt dem få sitt slut.+Låt dem som söker min olycka hölja sig med smälek och förödmjukelse.+
14 Men jag skall ständigt vänta,+och jag skall foga mer till all din lovprisning.
15 Min mun skall förkunna om din rättfärdighet,+hela dagen om den räddning du ger,+ty jag känner inte dina gärningars antal.+
16 Jag skall komma och berätta om din väldiga kraft,+ suveräne+ Herre Jehova,jag skall tala om din rättfärdighet, endast din.+
17 Gud, du har undervisat mig ända från min ungdom,+och intill nu berättar jag om dina underbara gärningar.+
18 Överge mig inte, Gud, inte ens när jag blir gammal och gråhårig,+till dess jag har berättat om din arm för nästa generation,+om din styrka för alla som skall komma.+
19 Din rättfärdighet, Gud, når ända upp till höjden.+Du som gör så stora ting,+Gud, vem är som du?+
20 Eftersom du har låtit mig* se så mycket av lidande och olycka,+må du göra mig levande igen,+ja, må du föra mig upp igen ur jordens djup.*+
21 Må du föröka min storhet,+och må du omge mig och trösta mig.+
22 Och jag skall prisa dig på harpa+för din sannfärdighet, min Gud.+Till din ära vill jag spela på lyra, du Israels Helige.+
23 Mina läppar ropar högt av fröjd när jag spelar och sjunger till din ära,+ja, min själ som du har friköpt.+
24 Också min tunga skall hela dagen tala med låg röst om din rättfärdighet,+ty de som söker min olycka har fått skämmas, ja, de har fått blygas.+
Fotnoter
^ ”mig”, MmarginalLXXSyVg; M: ”oss”.
