Psalm 7:1–17

En klagosång* av David, som han sjöng till Jehova med anledning av benjaminiten Kushs* ord.  Jehova, min Gud,+ till dig har jag tagit min tillflykt.+Rädda mig från alla som förföljer mig och befria mig,+   så att ingen som ett lejon sliter sönder min själ,*+rycker bort mig när det inte finns någon befriare.+   Jehova, min Gud, om jag har gjort detta,+om det finns någon orätt i mina händer,+   om jag har lönat min vän* med ont,+eller om jag har plundrat någon som utan framgång hyst fiendskap mot mig,+   må då en fiende förfölja min själ,+och må han hinna ifatt den och trampa mitt liv till jordenoch låta min härlighet bo i stoftet. Sẹlah.   Träd fram, Jehova, i din vrede;+res dig mot mina fienders förgrymmelse,+och vakna upp för min skull,*+ ty om domen har du gett befallning.+   Och låt folkgruppernas* menighet omge dig,och vänd dig mot den i höjden.   Jehova skall fälla dom över folken.+Döm mig, Jehova, efter min rättfärdighet+och efter min ostrafflighet+ i mig.   Jag ber dig, må de gudlösas ondska få ett slut,+och må du befästa den rättfärdige;+och Gud, som är rättfärdig,*+ prövar hjärta+ och njurar.*+ 10  Min sköld är hos Gud,+ som räddar dem som är rättrådiga i hjärtat.+ 11  Gud* är en rättfärdig Domare,+och Gud* slungar ut fördömelser* varje dag. 12  Om någon inte vänder åter,+ vässar Han sitt svärd;+han spänner sin båge* och gör den redo för att skjuta.+ 13  Och han gör i ordning åt sig dödens vapen;+han gör sina pilar flammande.+ 14  Se! Där är en som är havande med ondska,+ja, han har blivit havande med ofärd och skall föda lögn.+ 15  En grop har han grävt, och han gjorde den djup,+men han faller själv i det hål han gjorde.+ 16  Den ofärd han tänkt ut vänder tillbaka över hans eget huvud,+och över hans hjässa far hans våld ner.+ 17  Jag prisar Jehova för hans rättfärdighet,+ja, jag vill spela och sjunga till ära för Jehovas, den Högstes,+ namn.+

Fotnoter

”med anledning av Kushs, Jeminis sons”, LXX.
”En klagosång”. Hebr.: shiggajọ̄n. Innebörden i ordet osäker. Det kan beteckna en mycket känslofylld sång med snabba skiftningar i rytmen. Om shiggajọ̄n är avlett av verbet sha’ạgh, kan det betyda ett rop (rytande) framkallat av glädje el. fruktan. I Hab 3:1 förekommer det i plur. LXXVg(iuxta LXX): ”En psalm”.
”min själ”. Hebr.: nafshị; grek.: tēn psykhẹ̄n mou; lat.: ạnimam mam. Se Tillägg 4A.
”min vän”. El.: ”den som belönade mig”.
”för min skull”, M; LXXVg(iuxta LXX): ”Jehova, min Gud”.
”folkgruppernas”. Hebr.: le’ummịm. Kanske skall man här läsa ’elohịm, så att uttrycket kommer att lyda: ”gudarnas menighet”. Jfr 82:1.
El.: ”och de innersta (djupaste) känslorna”. Hebr.: ukhelajọ̄th.
”Gud, som är rättfärdig”. Hebr.: ’Elohịm tsaddịq. Titeln ’Elohm är plur., och adjektivet tsaddịq är sing.
”Gud”. Hebr.: ’Elohịm, följt av ett predikativ i sing. Se not till v. 9, ”Gud, som är rättfärdig”.
”och Gud”. Hebr.: we’Ẹl.
”Gud slungar ut (uttalar) fördömelser”. El.: ”Gud fördömer”. LXX: ”han ger inte luft åt sin vrede”.
Ordagr.: ”trampar sin båge”. Ofta satte man foten mitt på bågen när man skulle sätta på bågsträngen.