Psalm 50:1–23

En sång med musikackompanjemang; av Asaf.+ 50  Den Gudomlige,+ Gud, Jehova,*+ har talat,+och han kallar på jorden*+från solens uppgång till dess nedgång.+   Från Sion, fullkomlig i skönhet,+ har Gud strålande trätt fram.+   Vår Gud kommer, och han kan inte tiga.*+Framför honom är det en eld som förtär,+och runt omkring honom är det en kraftig storm.+   Han kallar på himlen där ovan och på jorden+för att verkställa dom över sitt folk:+   ”Samla hos mig mina lojala+som sluter* förbund med mig* över slaktoffer.”+   Himlen berättar om hans rättfärdighet,+ty Gud är domare.*+ Sẹlah.   ”Lyssna, mitt folk, och jag vill tala,+Israel, och jag vill vittna mot dig.*+Jag är Gud, din Gud.+   Det är inte för dina slaktoffer jag tillrättavisar dig,+inte heller för dina helbrännoffer som ständigt är inför mig.+   Jag tar inte en tjur ur ditt hus+eller bockar ur dina fållor. 10  Ty mig tillhör alla skogens vilda djur,+djuren på de tusen bergen.+ 11  Jag känner varje bevingad skapelse på bergen,+och det öppna fältets djurvimmel är hos mig.+ 12  Om jag var hungrig, skulle jag inte säga det till dig,ty mig tillhör det fruktbara landet*+ och det som fyller det.+ 13  Äter jag kött av starka tjurar,+eller dricker jag blod av bockar?+ 14  Frambär tacksägelse som ditt slaktoffer åt Gud+och infria dina löften till den Högste;+ 15  ropa till mig på nödens dag.+Jag skall undsätta dig, och du skall ära+ mig.” 16  Men till den ondskefulle skall Gud säga:+”Vilken rätt har du att räkna upp mina förordningar+och att ta mitt förbund* i din mun?+ 17  Du hatar ju tuktan+och kastar mina ord bakom dig.+ 18  Närhelst du såg en tjuv var du välvilligt stämd mot honom,*+och med äktenskapsbrytare gav du dig i lag.*+ 19  Din mun har du släppt lös med ondska,+din tunga håller du fäst vid svek.+ 20  Du sitter och talar emot din egen bror,+till skada för din mors son röjer du ett fel.+ 21  Detta har du gjort, och jag teg.+Du trodde att jag helt säkert skulle bli som du.+Jag tillrättavisar dig,+ ja, jag skall lägga fram saken inför dina ögon.+ 22  Förstå detta, ni som glömmer Gud,*+så att jag inte sliter er i stycken utan att det finns någon befriare.+ 23  Den som frambär tacksägelse som sitt slaktoffer, han ärar mig,+och den som följer en fastställd väg,honom låter jag se den räddning Gud* ger.”+

Fotnoter

”och jorden fruktar”, genom en ändring av M.
”Den Gudomlige, Gud, Jehova”. El.: ”Gudarnas Gud, Jehova”. Hebr.: ’El ’Elohịm Jehwạh. Se not till Jos 22:22, ”Jehova”.
El.: ”vara döv”, dvs. för bön.
El.: ”mitt förbund”.
Ordagr.: ”skär”.
”ty en domens Gud (en Gud som dömer) är han”, genom att flytta ett ordmellanrum och genom annan vokalisation.
El.: ”jag skall förmana (varna) dig”.
El.: ”den fruktbara jorden”. Hebr.: thevẹl; LXX: ”den bebodda jorden”; Vg(iuxta LXX; lat.): ọrbis tẹrrae, ”jordens rund (krets)”.
”mitt förbund”. El.: ”förbundet med mig”. Jfr v. 5.
El.: ”hade du gemenskap”. Ordagr.: ”hade du din andel”.
”var du välvilligt stämd mot honom”, M; TLXXSyVg(iuxta LXX): ”löpte du (slog du följe) med honom”.
”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
”Gud”. Hebr.: ’Elohịm.