Psalm 32:1–11

Av David. Maskịl.* 32  Lycklig är den vars överträdelse* är förlåten, vars synd är övertäckt.+   Lycklig är den människa* som Jehova inte tillräknar missgärning+och i vars ande inte är något svek.+   När jag teg nöttes benen i min kropp ut vid mitt stönande* hela dagen.+   Ty dag och natt var din hand tung över mig.+Min livssaft försvann som i sommarens torra hetta.+ Sẹlah.   Min synd bekände jag till slut för dig, och min missgärning övertäckte jag inte.+Jag sade: ”Jag vill bekänna mina överträdelser för Jehova.”+Och du förlät min synd och min missgärning.+ Sẹlah.   Därför skall var och en som är lojal be till dig+vid en tid då du ännu står att finna.+Översvämningen av många vatten – honom skall de inte nå.+   Du är ett gömställe för mig, mot nöden skyddar du mig.+Med fröjderop över räddningen omger du mig.+ Sẹlah.   ”Jag ger dig insikt och undervisar dig om den väg du skall gå.+Jag skall ge dig råd, med mitt öga riktat på dig.*+   Var inte som en häst eller mula utan förstånd,+med töm och betsel måste deras livlighet tyglas+innan de kommer fram* till dig.”+ 10  Många smärtor har den ondskefulle,+men kärleksfull omtanke* omger den som förtröstar på Jehova.*+ 11  Gläd er i Jehova* och fröjda er, ni rättfärdiga,+ja, ropa högt av fröjd, alla ni som är rättrådiga i hjärtat.+

Fotnoter

”Maskil”. Hebr.: maskịl, betecknar möjligen ”en dikt som manar till eftertanke”, ”en insiktsfull betraktelse”. Somliga menar att en ledtråd till ordets innebörd finns i 2Kr 30:22, där ordet hammaskilịm ingår i det uttryck som återgetts ”som visade ... insikt”. LXX: ”Med snabb fattningsförmåga”. Se not till 53:2, ”som har insikt”.
El.: ”uppror”.
El.: ”den jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm.
Ordagr.: ”rytande”.
”Jag vill (skall) fästa mitt öga på dig”, genom en texträttelse.
El.: ”för att de inte skall komma fram”. Ordagr.: ”[det är] inget närmande”. Verbformen i hebr. är en infinitivus constructus.
El.: ”men lojal kärlek”.
Se Tillägg 1C, § 10.
Se Tillägg 1C, § 10.