Psalm 22:1–31
Till ledaren, på ”Morgonrodnadens hind”.* En sång med musikackompanjemang; av David.
22 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?*+Varför är du långt borta från min räddning,+från de ord jag ropar ut?*+
2 Min Gud,* jag ropar om dagen, men du svarar inte,+och om natten, och jag kan inte vara tyst.+
3 Men du är helig,+du som bor i Israels lovsånger.+
4 På dig förtröstade våra fäder,+de förtröstade på dig, och du förde dem ständigt i säkerhet.+
5 Till dig ropade de högt,+ och de kom tryggt undan,+på dig förtröstade de, och de behövde inte skämmas.+
6 Men jag är en mask+ och inte en man,*till smälek bland människor* och föraktad av folket.+
7 Alla som ser mig hånar mig,+de spärrar upp munnen,* de skakar på huvudet:+
8 ”Han har överlämnat sig* åt Jehova.+ Må han föra honom i säkerhet!+Må han befria honom, eftersom han har funnit behag i honom!”+
9 Ty det var du som drog mig fram ur moderlivet,+du som lät mig vila trygg vid min mors bröst.+
10 På dig har jag varit kastad ända från modersskötet,+alltifrån moderlivet har du varit min Gud.*+
11 Håll dig inte långt borta från mig, ty nöd är nära,+ty det finns ingen annan hjälpare.+
12 Många ungtjurar omger mig,+Basans starka tjurar omringar mig.+
13 De öppnar sitt gap mot mig,+som ett lejon som sliter i stycken och ryter.+
14 Som vatten har jag hällts ut,+och alla benen i min kropp har skilts från varandra.+Mitt hjärta har blivit som vax,+det har smält djupt i mitt inre.+
15 Min kraft* är uttorkad som en lerskärva,+min tunga klibbar vid gommen,*+och i dödens stoft lägger du mig.+
16 Ty hundar omringar mig,+de ondas menighet omsluter mig.+Som ett lejon står de vid mina händer och mina fötter.*+
17 Jag kan räkna alla benen i min kropp.+De ser, de stirrar på mig.+
18 De delar mina kläder mellan sig,+de kastar lott om min klädnad.+
19 Men du, Jehova, håll dig inte långt borta.+Du min styrka,+ skynda till min hjälp.+
20 Befria min själ från svärdet,+min dyrbara själ* ur hundens våld;+
21 rädda mig från lejonets gap,+svara och rädda mig från vildoxarnas horn.+
22 Jag skall förkunna ditt namn+ för mina bröder,+mitt i församlingen* lovprisar jag dig.+
23 Ni som fruktar Jehova, lovprisa honom!+Alla ni av Jakobs avkomma, ära honom!+Och var förskräckta för honom, alla ni av Israels avkomma.+
24 Ty han varken föraktade+eller kände vämjelse över den nödställdes nöd,+han dolde inte sitt ansikte för honom,+och när han ropade till honom om hjälp hörde han.+
25 Från dig kommer min lovprisning i den stora församlingen;+mina löften skall jag infria inför dem som fruktar honom.+
26 De ödmjuka skall äta och bli mätta,+de som söker Jehova skall lovprisa honom.+Må era hjärtan* leva för evigt.+
27 Alla jordens ändar skall komma ihåg Jehova och vända om till honom.+Och alla nationernas släkter skall böja sig ner inför dig.+
28 Ty kungamakten tillhör Jehova,+han härskar över nationerna.+
29 Alla feta på jorden skall äta, och de skall böja sig ner;+inför honom skall alla som far ner i stoftet böja sig ner,+och ingen skall bevara sin själ* vid liv.+
30 En avkomma* skall tjäna honom;+det skall bli förkunnat om Jehova* för den kommande generationen.+
31 De skall komma och berätta om hans rättfärdighet+för det folk som skall födas: att han* har gjort detta.+
Fotnoter
^ ”hind”. Hebr.: ’ajjẹleth, dovhind.
^ ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?” Hebr.: ’Elị, ’Elị, lamạh ‛azavtạni?; syr.: ’Alahi ’Alahi lemana’ shebaqtani? Jfr Mt 27:46; Mk 15:34.
^ ”Långt borta från min räddning är mina överträdelsers ord”, LXXVg(iuxta LXX).
^ ”Min Gud”. Hebr.: ’Elohạj, plur.
^ ”en man”. Hebr.: ’ish.
^ Ordagr.: ”[för] en jordemänniska”, använt i kollektiv betydelse. Hebr.: ’adhạm.
^ El.: ”de drar (hånfullt) på munnen”. Ordagr.: ”de gör en springa med läppen”.
^ El.: ”Överlämna dig”, M; LXXVg(iuxta LXX): ”Han har satt sitt hopp [till]”.
^ ”min Gud”. Hebr.: ’Ẹli.
^ ”gom”, genom en rättelse av M.
^ El.: ”mina käkar”.
^ Ordagr.: ”Som lejonet – mina händer och mina fötter”, M; T: ”Biter som ett lejon mina händer och mina fötter”; LXXVg(iuxta LXX): ”De har urholkat (genomgrävt, genomborrat) mina händer och mina fötter.”
^ Ordagr.: ”min enda”, fem. i hebr., syftar på ”min själ”.
^ ”församlingen”. Hebr.: qahạl; grek.: ekklēsịas; Vg(iuxta LXX; lat.): ecclẹsia.
^ Ordagr.: ”ert hjärta”.
^ ”och ... sin själ”. Hebr.: wenafshọ̄. Se Tillägg 4A.
^ Ordagr.: ”säd”.
^ Ett av de 134 ställen där soferim (judiska skrivare el. skriftlärda) ändrade JHWH till ’Adhonạj. Se Tillägg 1B.
^ ”han”, MT; LXXSyVg(iuxta LXX): ”Jehova”.
