Psalm 146:1–10
146 Lovprisa Jah!*+Lovprisa Jehova, min själ.+
2 Jag vill lovprisa Jehova så länge jag lever.+Jag vill spela och sjunga till min Guds ära så länge jag är till.+
3 Sätt inte er förtröstan till förnäma män,+till en människoson,* hos vilken ingen räddning finns.+
4 Hans ande* går ut,+ och han vänder åter till jord;*+på den dagen förgås* hans tankar.+
5 Lycklig är den som har Jakobs Gud* till sin hjälp+och sätter sitt hopp till Jehova, hans Gud,+
6 som har gjort himmel och jord+och hav och allt som finns i dem,+som bevarar trofasthet till oöverskådlig tid,+
7 som skipar rätt åt de bedragna,+som ger bröd åt de hungriga.+Jehova löser de bundna.+
8 Jehova öppnar de blindas ögon,+Jehova reser upp de nerböjda,+Jehova älskar de rättfärdiga.+
9 Jehova bevarar de bofasta främlingarna;+den faderlöse och änkan hjälper han på fötter,+men de ondskefullas väg+ gör han krokig.+
10 Jehova är kung till oöverskådlig tid,+din Gud, o Sion, från generation till generation.+Lovprisa Jah!+
Fotnoter
^ El.: ”till en jordemänniskas son”. Hebr.: beven-’adhạm.
^ El.: ”Hans andedräkt”. Hebr.: ruchọ̄; grek.: to pneuma autou; lat.: spịritus ẹius.
^ Ordagr.: ”till sin mark”. Hebr.: le’adhmathọ̄.
^ ”förgås ...”. El.: ”har ... förgåtts”, ”skall ... förgås”.
^ ”den som har ... Gud”. Hebr.: she’Ẹl.
