Psalm 139:1–24
För ledaren. Av David. En sång med musikackompanjemang.
139 Jehova, du utforskar mig, och du känner mig.+
2 Om jag sätter mig eller om jag reser mig vet du det.+Du ger akt på min tanke fjärran ifrån.+
3 Om jag är på resa eller om jag ligger har du mätt upp det,+med alla mina vägar är du förtrogen.+
4 Ty redan innan det är ett ord på min tunga,+se, så vet du, Jehova, det alltsammans.+
5 Bakom och framför har du belägrat mig,och du lägger din hand på mig.
6 Den kunskapen är för underbar för mig.+Den är så upphöjd att jag inte kan nå den.+
7 Vart skulle jag kunna gå för din ande,*+vart skulle jag kunna fly för ditt ansikte?+
8 Steg jag upp till himlen, skulle du vara där,+bredde jag ut min bädd i Sheọl,* se, du skulle vara där.+
9 Tog jag morgonrodnadens vingar,+hade jag min boning i det mest avlägsna hav,+
10 skulle din hand leda mig också där+och din högra hand gripa tag i mig.+
11 Om jag säger: ”Mörkret kommer att hastigt fånga mig!”+då är natten ljus omkring mig.+
12 Inte ens mörkret skall vara för mörkt för dig,+utan natten skall lysa som dagen,+mörkret skall vara som ljuset.*+
13 Ty det är du som har frambringat mina njurar,+du höll mig avskärmad i min mors liv.+
14 Jag vill prisa dig, ty jag är danad så underbart att det inger fruktan.+Underbara är dina verk,+min själ vet det så väl.+
15 Benen i min kropp var inte gömda för dig+när jag gjordes i det fördolda,+när jag vävdes i jordens djup.*+
16 Dina ögon såg mig då jag var ett embryo,+i din bok var alla dess delar uppskrivna,med avseende på de dagar då de formades+och det ännu inte fanns en enda av dem.
17 Ja, dyrbara är dina tankar för mig, Gud!*+Väldig är hela summan av dem.+
18 Skulle jag räkna dem, är de fler än sandkornen.+Jag vaknade,* men fortfarande är jag hos dig.+
19 Gud,* om du ändå ville dräpa den ondskefulle!+Då skulle de män som bär på blodskuld*+ vika ifrån mig,
20 de som talar svekfullt om dig;+dina motståndare+ har brukat ditt namn på ett ovärdigt sätt.*+
21 Hatar jag inte dem som hatar dig, Jehova,+och känner jag inte vämjelse över dem som gör uppror mot dig?+
22 Med fullständigt hat hatar jag dem.+Mina fiender har de blivit.+
23 Utforska mig, Gud,* och känn mitt hjärta.+Pröva mig, och känn mina oroande tankar,+
24 se om det finns en smärtsam väg i mig,+och led mig på den eviga* vägen.+
Fotnoter
^ ”för din ande”. Hebr.: meruchẹkha; grek.: apọ tou pneumatọs sou; lat.: ab spịritu tụo.
^ ”Sheol”. Hebr.: she’ọ̄l; grek.: haidēn; syr.: lashiul; Vg(iuxta LXX; lat.): infẹrnum. Se Tillägg 4B.
^ Ordagr.: ”som mörkret, som ljuset”; el.: ”som mörkret, så ljuset”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”Jag har nått mitt slut”, 3 hebr. hss.
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
^ ”de män som bär på blodskuld”. El.: ”de blodtörstiga männen”. Hebr.: we’anshẹ̄ dhamịm, ”och blodsmän”. Det hebr. ordet damịm är plur. av dam, ”blod”, och avser det utgjutna blodet.
^ El.: ”till (på) något som är osant (meningslöst, utan värde)”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’El.
^ ”eviga”. Hebr.: ‛ōlạm, som avser en lång, inte närmare definierad tidsperiod; här används ordet i betydelsen ”evig”.
