Psalm 120:1–7

En vallfartssång.* 120  Till Jehova ropade jag i min nöd,+och han svarade mig.+   Jehova, befria min själ från falska läppar,+från den svekfulla tungan.+   Vad skall man ge dig, ja, vad mer skall man ge dig,du svekfulla tunga?+   En väldig mans vässade pilar+och brinnande kol av ginstbuskar.+   Ve mig, för jag måste bo som främling i Mesek!+Jag måste bo bland Kedars+ tält.   Alltför länge har min själ bott+bland dem som hatar* fred.+   Jag vill ha fred,+ men när jag talarvill de ha krig.+

Fotnoter

El.: ”En sång vid uppstigningarna (uppfärderna).” El.: ”En sång på trappstegen.” Hebr.: shir hamma‛alọ̄th (av ‛alạh, ”gå [stiga] upp”). Denna psalm är den första av 15 psalmer (Ps 120–134) som har denna överskrift. Jfr 2Ku 20:9–11.
”bland dem som hatar”, LXXSyVg och 8 hebr. hss; M: ”hos den som hatar”.