Psalm 120:1–7
En vallfartssång.*
120 Till Jehova ropade jag i min nöd,+och han svarade mig.+
2 Jehova, befria min själ från falska läppar,+från den svekfulla tungan.+
3 Vad skall man ge dig, ja, vad mer skall man ge dig,du svekfulla tunga?+
4 En väldig mans vässade pilar+och brinnande kol av ginstbuskar.+
5 Ve mig, för jag måste bo som främling i Mesek!+Jag måste bo bland Kedars+ tält.
6 Alltför länge har min själ bott+bland dem som hatar* fred.+
7 Jag vill ha fred,+ men när jag talarvill de ha krig.+
Fotnoter
^ El.: ”En sång vid uppstigningarna (uppfärderna).” El.: ”En sång på trappstegen.” Hebr.: shir hamma‛alọ̄th (av ‛alạh, ”gå [stiga] upp”). Denna psalm är den första av 15 psalmer (Ps 120–134) som har denna överskrift. Jfr 2Ku 20:9–11.
^ ”bland dem som hatar”, LXXSyVg och 8 hebr. hss; M: ”hos den som hatar”.