Psalm 108:1–13
En sång. En sång med musikackompanjemang; av David.
108 Mitt hjärta är fast, o Gud.+Jag vill sjunga, ja, spela och sjunga,+ja, också min härlighet.+
2 Vakna, harpa och lyra.+Jag vill väcka morgonrodnaden.+
3 Jag prisar dig bland folken, Jehova,+jag spelar och sjunger till din ära bland folkgrupperna.+
4 Ty din kärleksfulla omtanke* är stor och når upp till himlen+och din sannfärdighet upp till skyarna.+
5 Var upphöjd över himlen, Gud,+låt din härlighet vara över hela jorden.+
6 För att de som du älskar må undsättas+ –så rädda med din högra hand och svara mig.+
7 Gud har talat i sin helighet:+”Jag skall jubla, jag skall ge ut Sikem+ som en andel,+och Sukkots+ lågslätt skall jag mäta upp.
8 Mig tillhör Gịlead,+ mig tillhör Manasse,+Efraim är min anförares fästning,+Juda är min befälhavarstav.+
9 Moab+ är mitt tvättfat.+Över Edom+ kastar jag min sandal.+Över Filisteen+ jublar jag i triumf.”*+
10 Vem för mig till den befästa staden?+Vem leder mig ända till Edom?+
11 Är det inte du, Gud, du som har förkastat oss+och som inte drar ut som Gud med våra härar?+
12 Ge oss hjälp i nöden,+ty räddning genom en jordemänniska* är ingenting värd.+
13 Genom Gud får vi handlingskraft,+och det är han som trampar ner våra motståndare.+
