Psalm 107:1–43

(Psalmerna 107–150) 107  Tacka Jehova, ty han är god,+ty hans kärleksfulla omtanke* varar till oöverskådlig tid.+   Så skall de som Jehova har återkrävt säga,+de som han har återkrävt ur motståndarens hand+   och som han har församlat från länderna,+från soluppgången och från solnedgången,+från norr och från söder.*+   De irrade omkring i vildmarken,+ i öknen,+de fann ingen väg till en stad att bo i.+   De var hungriga, också törstiga.+Deras själ blev kraftlös i dem.+   Så de ropade högt till Jehova i sin nöd,+och ur deras trångmål befriade han dem+   och lät dem vandra på den rätta vägen,+så att de kom till en stad att bo i.+   Må de tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke+och för hans underbara gärningar mot människosönerna.*+   Ty han mättade den uttorkade själen,+och den hungriga själen fyllde han med allt gott.+ 10  Några bodde i mörker och djup skugga,+fångna i betryck och järnbojor.+ 11  Ty de hade handlat upproriskt+ mot vad Gud sade,*+ja, den Högstes råd hade de ringaktat.+ 12  Så han kuvade deras hjärta med vedermöda;+de snavade, och det fanns ingen hjälpare.+ 13  De ropade till Jehova om hjälp i sin nöd,+och ur deras trångmål räddade han dem.+ 14  Han förde dem ut ur mörker och djup skugga,+och deras band slet han sönder.+ 15  Må de tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke+och för hans underbara gärningar mot människosönerna.+ 16  Ty han bröt sönder koppardörrarna,+järnbommarna högg han av.+ 17  De som var dåraktiga fick lida för sin överträdelses väg+och för sina missgärningar.+ 18  Deras själ började avsky allt slags mat,+och de närmade sig dödens portar.+ 19  De ropade till Jehova om hjälp i sin nöd,+och ur deras trångmål räddade han dem.+ 20  Han sände sitt ord och botade dem+och lät dem komma undan gravens djup.*+ 21  Må de tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke+och för hans underbara gärningar mot människosönerna.*+ 22  Må de offra tackoffer*+och förkunna hans gärningar med högt fröjderop.+ 23  De som ger sig ut till havs på skeppen,+som driver handel på de stora vattnen*+ 24  de har sett Jehovas gärningar+och hans under i havets djup,+ 25  hur han befaller och låter en stormvind* uppstå,+så att den får dess vågor att gå höga.+ 26  De far upp mot himlen,de far ner mot djupen.*På grund av olyckan mister deras själ modet.*+ 27  De raglar och stapplar som druckna,+ja, all deras vishet är förvirrad.+ 28  De ropar högt till Jehova i sin nöd,+och ur deras trångmål för han dem ut.+ 29  Han stillar stormen,+så att havets vågor* tystnar.+ 30  De gläder sig därför att dessa blir stilla,och han leder dem till den hamn dit de vill.+ 31  Må de tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke+och för hans underbara gärningar mot människosönerna.*+ 32  Må de upphöja honom i folkets församling*+och lovprisa honom där de äldste* sitter.+ 33  Han förvandlar floder till vildmark+och vattenkällor till törstig mark,+ 34  fruktbart land till saltland,+på grund av ondskan hos dem som bor i det. 35  Han förvandlar vildmarken till en vassrik vattengöl+och vattenlöst land till vattenkällor.+ 36  Där låter han de hungriga bo,+och de bygger en stad att bo i.+ 37  De besår åkrar och planterar vingårdar,+så att de kan ge riklig avkastning.+ 38  Han välsignar dem, så att de blir mycket talrika,+och han låter inte deras husdjur bli få.+ 39  På nytt blir de få och hukar sig ner+på grund av förtryck, olycka och sorg.+ 40  Han öser ut förakt över de förnäma+och låter dem irra omkring i en tom och väglös trakt.+ 41  Men han beskyddar* den fattige mot betryck+och gör hans släkter* lika stora som en småboskapshjord.+ 42  De rättrådiga ser det och gläder sig,+men all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.+ 43  Vem är vis? Han skall lägga märke till detta+och ge akt på all Jehovas kärleksfulla omtanke.*+

Fotnoter

El.: ”hans lojala kärlek”.
Ordagr.: ”från havet”, dvs. Röda havet i söder.
El.: ”mot jordemänniskans söner”. Hebr.: livnẹ̄ ’adhạm.
”vad Gud sade”. El.: ”Guds ord”. Hebr.: ’imrē-’Ẹl. Det hebr. substantivet ’imrẹ̄ (plur.) är avlett av verbet ’amạr, ”säga”.
Ordagr.: ”och lät [dem] komma undan deras gravars djup (deras gropar)”. Möjligen, genom en texträttelse: ”och räddade deras liv från gravens djup”.
Se not till v. 8.
Ordagr.: ”Må de slakta tacksägelsens slaktoffer”.
El.: ”på många vatten”.
”stormvind”. Hebr.: rụach se‛arạh. Jfr not till 1Mo 1:2, ”verksamma kraft”.
”djupen”. Hebr.: thehōmọ̄th; LXXVg: ”avgrunderna”.
Ordagr.: ”smälter deras själ”.
”havets vågor”, Sy; MT: ”deras vågor”; LXXVg: ”dess vågor”.
Se not till v. 8.
”i ... församling”. Hebr.: biqhạl; grek.: en ekklēsịai; lat.: in ecclẹsia.
El.: ”de äldre männen”.
”beskyddar”. El.: ”sätter ... högt”, dvs. utom räckhåll.
El.: ”familjer”.
El.: ”på Jehovas handlingar av lojal kärlek”.