Psalm 105:1–45
105 Tacka Jehova, anropa hans namn,+gör hans gärningar kända bland folken!+
2 Sjung till hans ära, spela och sjung till hans ära,+begrunda alla hans underbara gärningar.+
3 Beröm er av hans heliga namn.+Må de som söker Jehova glädja sig i sitt hjärta.+
4 Fråga efter Jehova och hans styrka.+Sök ständigt hans ansikte.+
5 Kom ihåg de underbara gärningar som han har utfört,+hans under och domsluten från hans mun,+
6 ni som är hans tjänare Abrahams avkomma,+ni Jakobs söner, hans utvalda.+
7 Han är Jehova, vår Gud.+Över hela jorden når hans domar.+
8 Han kommer ihåg sitt förbund till oöverskådlig tid,+det ord som han befallde, intill tusen generationer,+
9 det förbund som han slöt* med Abraham,+och sin ed till Isak,+
10 ja, den* som han lät bestå för Jakob som en förordning,för Israel som ett förbund till oöverskådlig tid,+
11 när han sade: ”Åt dig skall jag ge Kạnaans land+som ert tilldelade arv.”+
12 Detta var när de* var få till antalet,+ja, mycket få, och bofasta främlingar i det.+
13 Och de vandrade omkring från nation till nation,+från ett kungarike till ett annat.+
14 Han tillät ingen människa* att bedra dem,+utan för deras skull tillrättavisade han kungar:+
15 ”Rör inte mina smorda,*+och gör inte mina profeter något ont.”+
16 Han tillkallade en hungersnöd över landet,+han bröt sönder stavarna till de ringformade bröden.*+
17 Han sände en man* framför demsom blev såld till slav, Josef.+
18 I bojor tvingade de hans fötter,+i järn kom hans själ;+
19 intill den tid då hans ord* uppfylldes*+blev han luttrad av det Jehova hade sagt.*+
20 Kungen sände bud för att frige honom,+folkens härskare, för att släppa honom fri.
21 Han satte honom till herre över sitt hushåll+och till härskare över hela sin egendom,+
22 för att han skulle binda hans furstar enligt sin själs önskan*+och lära hans äldste* vishet.+
23 Israel kom sedan till Egypten,+ja, Jakob bodde som främling i Hams land.+
24 Och han gjorde sitt folk mycket fruktsamt+och gjorde dem mäktigare än deras motståndare.+
25 Han lät deras hjärta förvandlas till att hata hans folk,+till att handla listigt mot hans tjänare.+
26 Han sände sin tjänare Mose+och Aron som han hade utvalt.+
27 De* gjorde bland dem några av hans tecken,+ja, under i Hams land.+
28 Han sände mörker, och så blev det mörkt,+och de handlade inte upproriskt mot hans ord.+
29 Han förvandlade deras vatten till blod,+och så dog deras fisk.+
30 Deras land vimlade av grodor,+i deras kungars inre kamrar.
31 Han befallde att styngflugorna skulle komma,+myggor i alla deras områden.+
32 Han gjorde deras hällregn till hagel,+sände en flammande eld över deras land.+
33 Han slog deras vinstockar och deras fikonträdoch bröt sönder träden på deras område.+
34 Han befallde att vandringsgräshopporna skulle komma,+och krypande, vinglösa gräshoppor,* ja, utan tal.+
35 Så åt de upp alla växter i deras land,+de åt upp deras marks frukt.
36 Han slog varje förstfödd i deras land,+deras mandoms första frukt.*+
37 Han förde dem ut med silver och guld,+och i hans stammar var det ingen som snavade.
38 Egypten gladde sig när de drog ut,ty skräck för dem hade fallit över dem.+
39 Han bredde ut ett moln som en skärm+och sände en eld att lysa om natten.+
40 De* begärde, och han lät vaktlar komma,+och med bröd från himlen mättade han dem.+
41 Han öppnade klippan, och vatten flödade,+det rann genom de vattenlösa trakterna som en flod.+
42 Ty han kom ihåg sitt heliga ord* till sin tjänare Abraham.+
43 Så förde han ut sitt folk med jubel,+sina utvalda med högt fröjderop.+
44 Undan för undan gav han dem nationernas länder,+och frukten av folkgruppernas möda tog de i besittning,+
45 för att de skulle följa hans förordningar+och hålla hans lagar.+Lovprisa Jah!+
Fotnoter
^ Ordagr.: ”skar (högg)”.
^ ”den”. Hebr.: ha, pronominalsuffix (fem.) fogat till verbet; syftar på ”ed” (fem. i hebr.) i v. 9.
^ El.: ”jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm.
^ ”mina smorda”. Hebr.: vimshichạj; grek.: tōn khristọ̄n mou; syr.: lamshichaj; lat.: chrịstos mẹos.
^ Dvs. ”de stavar kring vilka ringformade bröd var upphängda”. Ordagr.: ”varje brödstav”.
^ ”en man”. Hebr.: ’ish.
^ ”hans ord”. Hebr.: dhevarọ̄.
^ ”uppfylldes”. Ordagr.: ”kom”.
^ ”det ... hade sagt”. Hebr.: ’imrạth.
^ El.: ”äldre män”.
^ ”enligt sin själs önskan”. Ordagr.: ”i (genom) sin själ”. Hebr.: benafshọ̄.
^ ”De”, MT; LXXSyVg: ”Han”.
^ Ordagr.: ”början av all deras fortplantningsförmåga”.
^ ”De”, TLXXSyVg; M: ”Han”, använt i kollektiv betydelse.
^ El.: ”löfte”. Jfr v. 8.
