Lukas 21:1–38
21 När han nu såg upp, fick han se de rika lägga sina gåvor i bidragsbössorna.*+
2 Han såg då en viss behövande änka lägga i två små mynt av mycket ringa värde* där,+
3 och han sade: ”Jag säger er sanningsenligt: Denna änka har, fast hon är fattig, lagt i mer än alla de andra.+
4 Alla dessa lade ju i gåvor* av sitt överflöd, men denna kvinna lade i av sin fattigdom alla de medel hon hade att leva av.”+
5 Senare, då somliga höll på att tala om templet, hur det var smyckat med fina stenar och gåvor som var vigda åt det,+
6 sade han: ”Vad detta beträffar, som ni nu betraktar, skall de dagar komma då här inte skall lämnas sten på sten; allt skall bli nerrivet.”+
7 Sedan frågade de honom och sade: ”Lärare, när skall då dessa ting ske, och vad skall vara tecknet på den tid då dessa ting skall inträffa?”+
8 Han sade: ”Se till att ni inte blir vilseledda;+ många skall nämligen komma på grundval av mitt namn och säga: ’Jag är det’, och: ’Den bestämda tiden har närmat sig.’+ Följ dem inte.
9 När ni vidare får höra om krig och oroligheter, skall ni inte bli förfärade.+ Dessa ting måste nämligen inträffa först, men slutet* kommer inte omedelbart.”
10 Sedan fortsatte han att säga till dem: ”Nation skall resa sig* mot nation+ och kungarike mot kungarike;+
11 och det skall vara stora jordbävningar och på den ena orten efter den andra farsoter och hungersnöd;+ och det skall vara skräcksyner och från himlen stora tecken.+
12 Men före allt detta skall man gripa er och förfölja+ er, och man skall överlämna er åt synagogorna och fängelserna, och ni skall bli dragna inför kungar och ståthållare för mitt namns skull.+
13 Det skall för er leda till ett vittnesbörd.*+
14 Bestäm er därför i era hjärtan för att inte i förväg öva in hur ni skall framföra ert försvar,+
15 för jag skall ge er en mun* och vishet, som alla era motståndare tillsammans inte skall kunna stå emot eller motsäga.+
16 Vidare skall ni bli förrådda till och med av föräldrar+ och bröder och släktingar och vänner, och man skall sända några av er i döden;+
17 och ni skall vara föremål för hat från alla för mitt namns skull.+
18 Och ändå skall visst inte ett hår+ på era huvuden gå förlorat.
19 Genom er uthållighet skall ni förvärva era själar.*+
20 När ni vidare får se Jerusalem vara omringat+ av lägrade härar, vet då att dess ödeläggelse har närmat sig.+
21 Då bör de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden bör dra ut, och de som är ute på landet bör inte gå in i staden;+
22 detta är nämligen dagar för rättskipning,* när allt som står skrivet skall uppfyllas.+
23 Ve de kvinnor som väntar barn och de som ammar i de dagarna!+ För det skall komma stor nöd över landet* och vrede över detta folk;
24 och de skall falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla nationerna;+ och Jerusalem skall trampas ner av nationerna* tills nationernas fastställda tider+ har löpt ut.*
25 Det skall också vara tecken i sol+ och måne och stjärnor och på jorden ängslan bland nationer som inte känner utvägen på grund av havets+ rytande och dess upprördhet,+
26 medan människor blir vanmäktiga av fruktan+ och väntan på det som skall komma över den bebodda jorden;*+ ty himlarnas krafter* skall skakas.+
27 Och då skall de se Människosonen+ komma* i ett moln med makt och stor härlighet.+
28 Men när dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.”
29 Så framställde han en liknelse för dem: ”Betrakta fikonträdet och alla de andra träden:+
30 Redan när de knoppas, vet ni av er själva, av vad ni ser, att nu är sommaren nära.+
31 På samma sätt vet ni också, när ni ser detta inträffa, att Guds kungarike är nära.+
32 I sanning säger jag er: Denna generation* skall visst inte försvinna förrän allt detta inträffar.+
33 Himmel och jord skall försvinna,+ men mina ord skall visst inte försvinna.+
34 Men ge akt på er själva, så att aldrig era hjärtan blir nertyngda av omåttligt ätande och omåttligt drickande+ och livets bekymmer*+ och den dagen plötsligt, på ett ögonblick, kommer över er+
35 som en snara.+ Den skall nämligen komma över alla som bor på hela jordens yta.+
36 Håll er då vakna+ och frambär hela tiden ödmjuk bön,+ för att ni må lyckas i att undfly allt detta som skall inträffa och i att bestå inför Människosonen.”+
37 På dagarna undervisade han i templet,+ men på kvällarna gick han ut och stannade över natten på det berg som kallas Olivberget.+
38 Och allt folket+ kom till honom i templet tidigt på dagen för att höra honom.
Fotnoter
^ El.: ”tempelkistorna”, ”tempelskattkammaren”.
^ Ordagr.: ”två lepta”. Se Tillägg 8A.
^ El.: ”bidrog ju till gåvorna”.
^ El.: ”det fullbordade (definitiva) slutet”. Grek.: to tẹlos.
^ El.: ”skall bringas att resa sig”, ”skall uppväckas (uppeggas)”.
^ ”ett vittnesbörd”. Grek.: martỵrion; lat.: testimọnium.
^ El.: ”ett kraftfullt tal”.
^ ”dagar för rättskipning”. Ordagr.: ”hämndedagar”.
^ El.: ”jorden”.
^ ”nationerna”. Grek.: ethnọ̄n; lat.: gẹntibus, ”folkslagen”, ”hedningarna”, dvs. icke-judiska folk; J17(hebr.): ghōjịm, ”gojim”.
^ ”har löpt ut”. Ordagr.: ”blir fullbordade (uppfyllda)”; B tillägger: ”och de skall bli det”.
^ Ordagr.: ”den bebodda”. Grek.: tēi oikoumẹnēi, dativ fem. sing., med hänsyftning på jorden, som är fem. i grek.; lat.: univẹrso ọrbi, ”hela runden (kretsen)”, dvs. hela jordens rund. Se noter till Jes 13:11, ”det fruktbara landet”, och Nah 1:5.
^ El.: ”makter”, ”härar”.
^ Ordagr.: ”kommande”. Grek.: erkhọmenon.
^ El.: ”och bekymmer för livsuppehället”.
