Lukas 11:1–54
11 En gång var han på en plats för att be, och när han slutade, sade en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be,+ alldeles som Johannes också lärde sina lärjungar.”+
2 Då sade han till dem: ”När ni ber+ skall ni säga: ’Fader, låt ditt namn bli helgat.*+ Låt ditt kungarike komma.+
3 Ge oss vårt bröd+ för dagen efter dagens behov.
4 Och förlåt oss våra synder,+ ty också vi själva förlåter var och en som står i skuld+ till oss; och för oss inte in i frestelse.’”+
5 Ytterligare sade han till dem: ”Vem av er har en vän och går till honom vid midnatt och säger till honom: ’Min vän, låna mig tre bröd,
6 för en vän till mig har just kommit till mig på en resa, och jag har inget att sätta fram åt honom’?
7 Och denne svarar inifrån och säger: ’Sluta upp med att ställa till obehag+ för mig. Dörren är redan låst, och mina barn är i säng med mig; jag kan inte stiga upp och ge dig något.’
8 Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något därför att han är hans vän, kommer han ändå på grund av hans djärva ihärdighet+ att stiga upp och ge honom vadhelst han behöver.
9 Med detta säger jag er: Fortsätt med att be,+ så skall det ges åt er; fortsätt med att söka,+ så skall ni finna; fortsätt med att bulta på, så skall det öppnas för er.
10 Ty var och en som ber, han får,+ och var och en som söker, han finner, och för var och en som bultar på skall det öppnas.
11 Ja, vilken är den far bland er som, ifall hans son+ ber om en fisk, skulle räcka honom en orm i stället för en fisk?
12 Eller ifall han ber om ett ägg, skulle han då räcka honom en skorpion?
13 Om alltså ni, fastän ni är onda, förstår att ge goda gåvor åt era barn,+ hur mycket mer skall då inte Fadern i himlen ge helig ande+ åt dem som ber honom!”
14 Senare var han i färd med att driva ut en stum+ demon. Efter det att demonen hade farit ut, talade den stumme. Och folkskarorna förundrade sig.
15 Men vissa av dem sade: ”Han driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub,* demonernas härskare.”+
16 Men för att sätta honom på prov sökte andra få ett tecken+ från himlen av honom.
17 Då han förstod deras tankar,+ sade han till dem: ”Varje kungarike som är söndrat mot sig självt blir ödelagt, och ett hus söndrat mot sig självt, det faller.+
18 Så om också Satan är söndrad mot sig själv, hur kommer hans kungarike att bestå?+ Ni säger ju att jag driver ut demonerna med hjälp av Beelsebub.
19 Om det är med hjälp av Beelsebub som jag driver ut demonerna, genom vem driver då era söner+ ut dem? På grund av detta skall de vara era domare.
20 Men om det är med hjälp av Guds finger+ som jag driver ut demonerna, då har ju faktiskt Guds kungarike hunnit upp er.+
21 När den starke,+ som är väl väpnad, bevakar sin gård, får hans tillhörigheter vara i fred.
22 Men när någon starkare+ än han kommer emot honom och besegrar honom,+ tar han ifrån honom alla de vapen han litade på, och han delar ut de ting han berövade honom.
23 Den som inte är med mig, han är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar.+
24 När en oren ande far ut ur en människa, färdas den genom uttorkade platser för att söka efter ett viloställe, och när den inte har funnit något, säger den: ’Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag bröt upp ifrån.’+
25 Och när den kommer dit, finner den det rensopat* och smyckat.
26 Då ger den sig i väg och tar med sig sju+ andra* andar, som är värre än den själv, och när de har kommit in, bosätter de sig där; och för den människan blir det sista värre än det första.”+
27 Medan han nu talade om detta, höjde en kvinna ur folkskaran sin röst och sade till honom: ”Lyckligt är det moderliv+ som har burit dig och lyckliga de bröst som du har diat!”
28 Men han sade: ”Nej, lyckliga är snarare de som hör Guds ord och bevarar* det!”+
29 När folkskarorna skockade sig, sade han: ”Denna generation är en ond generation; den spanar efter ett tecken.+ Men inget tecken skall ges den utom Jonas tecken.+
30 Ty alldeles som Jona+ blev ett tecken för nineviterna, på samma sätt skall också Människosonen vara det för denna generation.
31 Söderns drottning+ skall väckas upp i domen med männen i denna generation och skall domfälla dem; för hon kom från jordens ändar* för att höra Salomos vishet, men se, här är något mer+ än Salomo.
32 Männen från Nịneve skall stå upp i domen med denna generation och skall domfälla den; för de ändrade sinne vid det som Jona predikade;+ men se, här är något mer+ än Jona.
33 Ingen som har tänt en lampa sätter den i ett valv eller under ett sädesmått, utan på lampstället,+ så att de som kommer in ser ljuset.
34 Ditt öga är kroppens lampa. När ditt öga är ogrumlat,* är också hela din kropp upplyst;+ men när det är ont,* är också din kropp mörk.
35 Var därför uppmärksam. Kanske ljuset som är i dig är mörker.+
36 Om alltså hela din kropp får ljus och ingen del alls ligger i mörker, kommer den helt och hållet att bli ljus,+ som när en lampa lyser på dig med sitt flödande ljus.”
37 När han hade sagt detta, frågade en farisé honom om han skulle vilja äta middag+ med honom. Då gick han in och lade sig till bords.
38 Farisén blev emellertid förvånad över att se att han inte först tvättade sig*+ före middagen.
39 Men Herren sade till honom: ”Nu, ni fariséer, ni gör bägarens och skålens utsida ren, men ert inre+ är fullt av rofferi och ondska.+
40 Ni oförnuftiga! Han som har gjort utsidan+ har också gjort det inre, eller hur?
41 Ge likväl som barmhärtighetsgåvor+ det som är inuti, och se, allt annat hos er är rent.*
42 Men ve er, fariséer, eftersom ni ger tionde+ av mynta och vinruta och alla andra slags köksväxter, men ni förbigår* rättvisan och kärleken till Gud!* Dessa ting borde ni göra, utan att därför försumma de andra.+
43 Ve er, fariséer, eftersom ni älskar att ha de främsta sittplatserna i synagogorna och att bli hälsade på torgen!*+
44 Ve er, eftersom ni är som de minnesgravar som inte märks, så att människor trampar på dem utan att veta om det!”+
45 Detta fick en av de lagkunniga+ att säga till honom: ”Lärare, när du säger detta, förolämpar du också oss.”
46 Då sade han: ”Ve också er, ni lagkunniga, eftersom ni tynger ner människorna med bördor som är svåra att bära, men själva rör ni inte vid bördorna med ett enda av era fingrar!+
47 Ve er, därför att ni bygger upp profeternas minnesgravar, men era förfäder dödade dem!+
48 Ni är faktiskt vittnen till era förfäders gärningar och ger dem ändå ert bifall,+ eftersom de dödade+ profeterna* men ni bygger upp deras minnesgravar.
49 Därför har Guds vishet+ också sagt: ’Jag vill sända ut till dem profeter och apostlar, och de skall döda och förfölja några av dem,
50 så att alla profeternas blod+ som utgjutits från världens grundläggning* skall utkrävas av denna generation,+
51 från Abels+ blod intill blodet av Sakarja,+ som blev dräpt mellan altaret och huset.’+ Ja, säger jag er, det skall utkrävas av denna generation.
52 Ve er, ni lagkunniga, eftersom ni har tagit bort kunskapens nyckel;+ själva har ni inte kommit in, och dem som var på väg in har ni hindrat!”+
53 Och när han gick ut därifrån, började de skriftlärda och fariséerna häftigt ansätta honom och bestorma honom med frågor om flera saker,
54 medan de lurpassade+ på honom för att snappa upp+ något ur hans mun.
Fotnoter
^ El.: ”må ... hållas heligt”, ”må ... behandlas som heligt”. Grek.: hagiasthẹ̄tō; lat.: sanctificẹtur; J17,18(hebr.): jithqaddạsh.
^ ”Beelsebub”, VgSyc,p,s; P45,75ACDW(grek.): Beelzeboul; אB(grek.): Beezeboul. Se not till Mt 12:24.
^ ”rensopat”, אAD; B: ”obebott, rensopat”.
^ ”andra”, i betydelsen ”av ett annat slag”. Grek.: hẹtera.
^ El.: ”håller”, ”tar vara på”, ”iakttar”.
^ El.: ”uppriktigt”, ”enkelt”, ”skarpt inställt”, ”inriktat åt ett håll”, ”frikostigt”, ”ser bara en sak”.
^ El.: ”dåligt”, ”fördärvat”, ”avundsamt”.
^ ”tvättade sig”. Ordagr.: ”blev doppad (döpt)”.
^ El.: ”allt annat är rent för er”.
^ ”rättvisan och kärleken till Gud”. El.: ”Guds dom och kärlek”. Grek.: tēn krịsin kai tēn agạpēn tou theou; lat.: iudịcium et caritạtem Dẹi; J17,18,22(hebr.): ’eth hammishpạt we’ẹth ’ahavạh ’Elohịm.
^ El.: ”ni bryr er inte om”.
^ El.: ”samlingsplatserna”. Grek.: tais agorais.
^ Ordagr.: ”dem”.
^ Ordagr.: ”nedkastande (nedläggande) [av säd]”. Grek.: katabolẹ̄s.
