Job 24:1–25
24 Varför har inte tider fastställts av den Allsmäktige?+Varför får inte ens de som känner honom se hans domsdagar?*+
2 Det finns de som flyttar gränsmärken;+de har rövat bort en hjord och låter den beta.*
3 De driver bort den faderlöses åsna,de tar änkans oxe i pant.+
4 De tränger undan de fattiga från vägen;+samtidigt måste de nödställda på jorden hålla sig gömda.
5 Se, som zebror+ i vildmarkenhar de gått ut till sina sysslor och söker efter mat.Ökenslätten förser var och en med bröd att ge åt pojkarna.
6 På fältet skördar de foder,och den ondskefulles vingård skövlar de hastigt.
7 De tillbringar natten nakna, utan kläder+och utan något att skyla sig med i kölden.+
8 Av slagregnet från bergen blir de genomvåta,och eftersom det inte finns något skydd+ måste de trycka sig mot en klippa.
9 Man rycker den faderlöse från bröstet,+det den nödställde har på sig tar man i pant.+
10 De måste gå nakna, utan kläder,hungriga måste de bära de skördade axen.+
11 De tillbringar middagen* mellan terrassmurarna;de måste trampa vinpressarna, men törstar ändå.+
12 Från staden hörs de döendes stönanden,de dödligt sårades själ ropar på hjälp,+men Gud* betraktar det inte som något otillbörligt.+
13 De är bland dem som gör uppror mot ljuset,+de känner inte dess vägar,och de uppehåller sig inte på dess stigar.
14 När det blir ljust stiger mördaren upp;han dräper den nödställde och fattige,+och om natten blir han som tjuven.*+
15 Äktenskapsbrytarens öga+ spanar efter skymningen,+och han säger: ’Inget öga får se mig!’+och han täcker över sitt ansikte.
16 I mörkret bryter de* sig in i husen,om dagen måste de hålla sig inlåsta.De känner inte dagsljuset.+
17 Ty morgon är detsamma som djup skugga för dem;+de är ju förtrogna med den djupa skuggans plötsliga fasor.
18 Snabbt förs de bort på vattenytan.Deras jordstycke är förbannat på jorden.+De slår inte in på vägen till vingårdarna.
19 Torkan och hettan slukar smältvattnet;*så gör Sheọl med den som har syndat!+
20 Moderlivet glömmer honom, larven suger i sig honom med sötmans behag.+Han blir inte mer ihågkommen,+och orättfärdigheten bryts av som ett träd.+
21 Han handlar illa mot den ofruktsamma som inte föder,och mot änkan+ gör han inte gott.
22 Och han drar bort de starka genom sin kraft;han reser sig, men kommer inte att vara säker för sitt liv.*
23 Han låter honom känna sig trygg,+ så att han håller sig uppe,och hans ögon vakar över deras vägar.+
24 De upphöjs en kort tid, sedan finns de inte mer,+och de förnedras;+ som alla andra plockas de av,och liksom toppen på ett ax skärs de av.
25 Så vem skall nu göra mig till lögnareeller göra mitt ord om intet?”
Fotnoter
^ Ordagr.: ”hans dagar”.
^ ”och låter den beta”, M; LXX: ”tillsammans med dess herde”.
^ El.: ”De pressar olja”.
^ ”men Gud”. Hebr.: we’Elọ̄ah.
^ El.: ”beter han sig som en inbrottstjuv”.
^ Ordagr.: ”han”.
^ Ordagr.: ”snövattnet”.
^ ”sitt liv”, LXXVg och 3 hebr. hss; M: ”livet”.
