Job 10:1–22
10 Min själ känner vämjelse över livet.+Jag skall ge utlopp åt mitt bekymmer över mig själv.*Jag skall tala i min själs bitterhet!
2 Jag skall säga till Gud:* ’Förklara mig inte skyldig.Låt mig veta varför du söker sak med mig.
3 Menar du att det är gott för dig att göra orätt,+att förkasta frukten av dina händers* hårda arbete+och låta ditt ljus lysa över de ondskefullas rådslag?
4 Har du ögon+ som en varelse av kött,*ser du som en dödlig människa ser?+
5 Är dina dagar som en dödlig människas dagar,+dina år som en kraftfull mans dagar,
6 eftersom du söker efter min missgärningoch letar efter min synd,+
7 fastän du vet att jag inte är skyldig+och att ingen kan befria ur din hand?+
8 Dina egna händer har format mig och gjort mig+helt och hållet, och ändå vill du uppsluka mig.
9 Jag ber dig, kom ihåg att du har gjort mig av lera,+du låter mig vända tillbaka till stoft.*+
10 Hällde du inte ut mig som mjölkoch lät mig stelna som ost?+
11 Du klädde mig med hud och köttoch vävde mig samman med ben och senor.+
12 Liv och kärleksfull omtanke* skänkte du mig,+din omsorg+ bevarade min ande.*
13 Men detta har du dolt i ditt hjärta.Jag vet att det finns hos dig.
14 Om jag har syndat och du har vaktat på mig,+om du anser mig vara skyldig till min missgärning,+
15 om jag har orätt, ve mig!+Och om jag har rätt, kan jag ändå inte lyfta upp mitt huvud,+mätt av vanära och genomdränkt med betryck.+
16 Och om det visar sig högmodigt,+ jagar du mig som ett ungt lejon,+och du skall åter visa dina under på mig.
17 Du kommer att föra fram dina nya vittnen* mot mig,och du kommer att vredgas än mer på mig;motgång på motgång* drabbar mig.
18 Så varför lät du mig komma ut ur moderlivet?+Hade jag gett upp andan,* så att inget öga kunde se mig,
19 då skulle jag ha blivit som om jag aldrig hade funnits till;från moderlivet skulle jag ha förts till gravplatsen.’
20 Är inte mina dagar få?+ Må han sluta upp,må han vända sin blick ifrån mig, så att jag åter kan känna en stunds glädje+
21 innan jag går bort – och jag kommer inte tillbaka+ –bort till mörkrets och den djupa skuggans* land,+
22 till landet med dunkel likt mörkret, med djup skuggaoch oordning, och där ljuset som strålar är som mörkret.”
Fotnoter
^ ”över mig själv”, MVg; LXX: ”över honom”.
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elọ̄ah.
^ El.: ”handflators”.
^ ”som en varelse av kött”. Ordagr.: ”av kött”.
^ El.: ”bli jord igen”.
^ ”min ande (andedräkt)”. Hebr.: ruchị; grek.: mou to pneuma; lat.: spịritum mẹum.
^ El.: ”och lojal kärlek”.
^ ”föra fram dina nya vittnen”. Ordagr.: ”förnya dina vittnen”, MVg; LXX: ”förnya min prövning (undersökning)”; Sy: ”... dina vapen”.
^ Ordagr.: ”avlösningar och pliktmässigt arbete”, dvs. ”det ena pliktmässiga arbetet (skiftet av tvångsarbete) efter det andra”.
^ El.: ”Jag borde ha fått dö”.
^ ”den djupa skuggans”. Ordagr.: ”dödsskuggans”.
