Jesaja 51:1–23
51 Lyssna till mig, ni som jagar efter rättfärdighet,+ ni som söker Jehova.+ Se på klippan,+ ur vilken ni höggs ut, och på gropens håla, ur vilken ni grävdes ut.
2 Se på Abraham,+ er far,+ och på Sara,+ som frambringade er under födslosmärtor. Ty han var bara en när jag kallade honom,+ och jag välsignade honom och gjorde honom talrik.+
3 Ty Jehova skall trösta Sion.+ Han skall trösta alla hennes förhärjade platser,+ och han skall göra hennes vildmark lik Eden+ och hennes ökenslätt lik Jehovas trädgård.*+ Jubel och glädje skall man finna i henne, tacksägelse och ljudet av sång och spel.+
4 Ge akt på mig, mitt folk; och låna mig ditt öra, min folkgrupp.+ Ty lag* skall utgå från mig,+ och mitt rättsliga beslut* skall jag sätta till ett ljus för folken.*+
5 Min rättfärdighet är nära.+ Min räddning+ skall gå ut, och mina armar skall döma folken.+ På mig skall öarna hoppas,+ och min arm skall de vänta på.+
6 Lyft upp era ögon mot himlen,+ och se på jorden därunder. Ty himlen skall upplösas som rök,+ och jorden skall slitas ut som en klädnad,+ och dess invånare skall dö som mygg. Men min räddning förblir till oöverskådlig tid,+ och min rättfärdighet skall inte sönderkrossas.+
7 Lyssna till mig, ni som känner rättfärdighet, det folk som har min lag i sitt hjärta.+ Var inte rädda för dödliga människors* smädelse, och låt er inte slås med förfäran på grund av deras skymford.+
8 Ty mal* skall förtära dem som en klädnad, ja, klädmal* skall förtära dem som ylle.+ Men min rättfärdighet förblir till oöverskådlig tid och min räddning i oräkneliga generationer.”*+
9 Vakna upp, vakna upp, klä dig i styrka,+ du Jehovas arm!+ Vakna upp som i forna dagar, som under de generationer som levde för länge sedan.+ Är du* inte den som sönderkrossade Rahab,*+ som genomborrade havsvidundret?*+
10 Är du inte den som torkade ut havet, vattenmassorna i det vidsträckta djupet?*+ Den som gjorde havsdjupen till en väg, så att de återköpta kunde gå över?+
11 Och de som är friköpta av Jehova skall vända tillbaka och komma till Sion med högt fröjderop,+ och glädje till oöverskådlig tid skall vara över deras huvud.+ Jubel och glädje skall de uppnå.+ Sorg och suckan skall fly bort.+
12 ”Jag – jag är den som tröstar er.+
Vem är du,* att du skulle vara rädd för en dödlig människa, som kommer att dö,+ och för en människoson,* som det kommer att gå som det gröna gräset?+
13 Och att du skulle glömma Jehova, som har gjort dig,*+ som har spänt ut himlen+ och lagt jordens grund,+ så att du ständigt, hela dagen, kände skräck på grund av dens raseri som inneslöt dig,+ som om han var fast besluten att fördärva dig?+ Och var är dens raseri som inneslöt dig?+
14 Den som kröker sig i kedjor skall lösas med hast;+ och han skall inte dö och läggas i gravens djup;+ och hans bröd skall inte tryta.+
15 Men jag, Jehova, är din Gud,* den som rör upp havet, så att dess vågor brusar vilt.+ Härarnas Jehova är hans namn.+
16 Och jag skall lägga mina ord i din mun,+ och jag skall övertäcka dig med min hands skugga+ för att plantera himlen+ och lägga jordens grund+ och säga till Sion: ’Du är mitt folk.’+
17 Vakna upp, vakna upp, res dig, Jerusalem,+ du som ur Jehovas hand har fått hans raseris bägare att dricka.+ Kalken, bägaren som orsakar raglande, har du druckit, har du tömt.+
18 Av alla de söner+ hon hade fött var det ingen som ledde henne, och av alla de söner hon hade fostrat upp var det ingen som fattade tag i hennes hand.+
19 Dessa två ting drabbade dig.+ Vem har medkänsla med dig?+ Skövling och sammanbrott, och hunger och svärd!+ Vem skall trösta dig?*+
20 Dina söner har svimmat av.+ De har lagt sig vid alla gathörn som ett vildfår i ett nät,+ som de som är fulla av Jehovas raseri,+ din Guds förebråelse.”+
21 Därför, lyssna till detta, det ber jag dig, du kvinna+ som är betryckt och drucken, men inte av vin.+
22 Detta är vad din Herre,* Jehova, ja din Gud, som för sitt folks rättstvist,+ har sagt: ”Se! Bägaren som orsakar raglande+ tar jag bort ur din hand. Kalken, mitt raseris bägare – du skall aldrig mer dricka av den.+
23 Men jag skall sätta den i handen på dem som plågar dig,+ de som har sagt till din själ: ’Böj dig ner, så att vi kan gå över’, och så gjorde du din rygg som jorden och som gatan för dem som gick över.”+
Fotnoter
^ ”paradis”, LXXSy.
^ ”och mitt rättsliga beslut som ett ljus för folken på ett ögonblick”, genom en texträttelse.
^ El.: ”min rätt”, ”mitt domslut”.
^ El.: ”undervisning”, ”vägledning”. Hebr.: thōrạh.
^ ”dödliga människors”. Hebr.: ’enọ̄sh.
^ ”mal”. Hebr.: ‛ash.
^ ”klädmal”. Hebr.: sas.
^ Ordagr.: ”i generationers generation”.
^ ”draken”, Vg.
^ El.: ”Framstormaren (Bestormaren)”. Vg: ”den högmodige (stolte)”, mask.
^ ”du”, fem. i hebr.; syftar tillbaka på ”arm”, som är fem. i hebr.
^ ”du”, fem. sing. i hebr.; syftar tillbaka på ”Sion”.
^ El.: ”en son till en jordemänniska”. Hebr.: ben-’adhạm.
^ ”dig”, mask. sing. i hebr.
^ ”din [mask. sing. i hebr.] Gud [plur. i hebr.]”. Hebr.: ’Elohẹjkha.
^ ”Vem skall trösta dig?” 1QIsaLXXSyVg; M: ”Vem – jag skall trösta dig”; T: ”Ingen annan än jag skall trösta dig.”
^ ”din [fem. sing. i hebr.] Herre”. Hebr.: ’Adhonạjikh (av ’Adhọ̄n), majestätsplural.
