Jeremia 7:1–34
7 Det ord som kom till Jeremia* från Jehova löd:
2 ”Ställ dig i porten till Jehovas hus, och där skall du ropa ut detta ord+ och säga: ’Hör Jehovas ord, alla ni av Juda, som går in genom dessa portar för att böja er ner för Jehova.
3 Detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud,* har sagt: ”Bättra er i fråga om era vägar och era gärningar, så skall jag låta er bo kvar på denna plats.+
4 Lita inte på vilseledande ord,*+ som lyder: ’Det* är Jehovas tempel,* Jehovas tempel, Jehovas tempel!’
5 Ty om ni verkligen bättrar er i fråga om era vägar och era gärningar, om ni verkligen skipar rättvisa mellan en man* och hans nästa,+
6 om ni inte förtrycker den bofaste främlingen,* den faderlöse och änkan+ och ni inte utgjuter oskyldigt blod på denna plats+ och ni inte vandrar efter andra gudar,* er själva till olycka,+
7 då skall jag låta er bo på denna plats, i det land som jag gav åt era förfäder, från oöverskådlig tid till oöverskådlig tid.”’”+
8 ”Se, ni litar på vilseledande ord – till ingen nytta.+
9 Kan ni stjäla,+ mörda+ och begå äktenskapsbrott+ och svära falskt+ och frambära rökoffer åt Baal+ och vandra efter andra gudar, som ni inte känner,+
10 och sedan komma och stå inför mig i detta hus, som mitt namn har nämnts över,+ och säga: ’Vi kommer helt visst att bli befriade’ – för att sedan fortsätta att göra alla dessa avskyvärdheter?
11 Har detta hus, som mitt namn har nämnts över,+ blivit en rövarhåla i era ögon?+ Se, jag har också själv sett det”, lyder Jehovas uttalande.+
12 ”’Men gå nu till min plats som var i Silo,+ där jag först lät mitt namn ha sin boning,+ och se vad jag gjorde med den på grund av mitt folk Israels ondska.+
13 Och nu, eftersom ni fortsatte att göra alla dessa gärningar’, lyder Jehovas uttalande, ’och jag fortsatte att tala till er, ja, jag steg upp tidigt och talade till er,+ men ni lyssnade inte,+ och jag ropade på er, men ni svarade inte,+
14 så skall jag göra med detta hus, som mitt namn har nämnts över+ och som ni förlitar er på,+ och med denna plats, som jag gav åt er och åt era förfäder, alldeles som jag gjorde med Silo.+
15 Och jag skall kasta er bort ur min åsyn,+ alldeles som jag kastade bort alla era bröder, hela Efraims avkomma.’+
16 Och du, be inte till förmån för detta folk, uppsänd inte heller för deras skull ett enträget rop eller en bön och vädja inte till mig,+ ty jag kommer inte att lyssna till dig.+
17 Ser du inte vad de gör i Judas städer och på Jerusalems gator?+
18 Sönerna plockar upp vedpinnar, och fäderna tänder upp elden, och kvinnorna* knådar deg för att göra offerkakor åt ’himlens drottning’;*+ och man utgjuter* dryckesoffer+ åt andra gudar för att kränka mig.+
19 ’Är det mig de kränker?’ lyder Jehovas uttalande.+ ’Är det inte sig själva, till skam för deras egna ansikten?’+
20 Därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Se! Min vrede och mitt raseri töms ut över denna plats,+ över människor* och över husdjur och över markens träd+ och över jordens frukt; och det skall brinna och inte släckas.’+
21 Detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud,* har sagt: ’Lägg era helbrännoffer till era slaktoffer och ät kött.+
22 Ty på den dag då jag förde era förfäder ut ur Egyptens land talade jag inte med dem eller gav dem någon befallning angående det som gäller helbrännoffer och slaktoffer.+
23 Men detta ord uttalade jag som en befallning till dem, i det jag sade: ”Lyd min röst,+ så skall jag vara er Gud,+ och ni skall vara mitt folk; och ni skall vandra på hela den väg+ som jag befaller er, för att det må gå er väl.”’+
24 Men de lyssnade inte, inte heller böjde de sitt öra,+ utan de fortsatte att vandra efter sina egna rådslag, i sitt onda hjärtas motspänstighet,+ så att de vände ryggen till och inte ansiktet,+
25 från den dag då era förfäder drog ut ur Egyptens land intill denna dag;+ och jag fortsatte att sända alla mina tjänare profeterna till er, ja, dagligen steg jag upp tidigt och sände dem.+
26 Men de lyssnade inte till mig, och de böjde inte sitt öra,+ utan de gjorde sin nacke hård.+ De handlade värre än deras förfäder gjorde!+
27 Och du skall tala alla dessa ord till dem,+ men de kommer inte att lyssna till dig; och du skall ropa på dem, men de kommer inte att svara dig.+
28 Och du skall säga till dem: ’Detta är den nation vars folk inte har lytt Jehovas, sin Guds, röst+ och inte har tagit emot tuktan.+ Trofastheten har gått förlorad, ja, den är utrotad ur deras mun.’+
29 Klipp av ditt* oklippta hår* och kasta bort det,+ och stäm upp en klagosång på de kala kullarna,+ ty Jehova har förkastat+ och skall överge den generation som han är förgrymmad på.*+
30 ’Ty Judas söner har gjort det som är ont i mina ögon’, lyder Jehovas uttalande. ’De har satt sina vämjeligheter i det hus, som mitt namn har nämnts över, för att orena det.+
31 Och de har byggt offerhöjderna i Tofet,+ som är i Hinnoms sons dal,*+ för att bränna upp sina söner och sina döttrar i eld,+ något som jag inte hade befallt och en tanke som inte ens hade uppkommit i mitt hjärta.’+
32 ’Därför, se, dagar kommer’, lyder Jehovas uttalande, ’när man inte mer skall säga Tofet och Hinnoms sons dal, utan Dråpdalen;+ och man skall tvingas begrava i Tofet utan att det finns plats nog.*+
33 Och detta folks döda kroppar skall bli till föda åt himlens flygande skapelser och åt jordens djur, utan att någon skrämmer bort dem.+
34 Och från Judas städer och från Jerusalems gator skall jag låta jublets röst och glädjens röst, brudgummens röst och brudens röst försvinna;+ ty landet skall inte bli något annat än en förhärjad plats.’”+
Fotnoter
^ ”Gud”. Hebr.: ’Elohẹ̄.
^ ”vilseledande (bedrägliga) ord”. Ordagr.: ”falskhetens (lögnens) ord”.
^ Ordagr.: ”De”, möjligen avses templets byggnader.
^ ”tempel”. Hebr.: hēkhạl; grek.: Naọs; lat.: tẹmplum. Jfr not till 2Ku 20:18. Se not till Mt 23:16.
^ ”man”. Hebr.: ’ish.
^ ”gudar”. Hebr.: ’elohịm.
^ El.: ”den tillfällige inbyggaren”.
^ ”man utgjuter”. Motsvaras i hebr. av en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person.
^ ”åt ’himlens drottning’”. Hebr.: limlẹkheth hashshamạjim; LXX: ”åt himlens här”; 52 hebr. hss: ”åt arbetet för (dyrkan av) himlen”.
^ El.: ”hustrurna”.
^ El.: ”jordemänniskan”. Hebr.: ha’adhạm.
^ Se not till v. 3.
^ ”ditt”, fem. i hebr.; riktat till Sion el. Jerusalem.
^ ”ditt oklippta (invigda, överlämnade) hår”. Hebr.: nizrẹkh (form av nẹzer).
^ Ordagr.: ”sin förgrymmelses generation”.
^ ”i Hinnoms sons dal”. Hebr.: beghẹ̄’ ven-Hinnọm; grek.: en fạraggi huiou Ennọm; lat.: in vạlle fịlii Ẹnnom. Se Tillägg 4C.
^ El.: ”därför att det inte finns plats någon annanstans”.
