Jeremia 51:1–64
51 Detta är vad Jehova har sagt: ”Se, jag uppväcker en fördärvbringande vind+ mot Babylon+ och mot invånarna i Leb-Kamạj;*
2 och jag skall sända sädesrensare* mot Babylon, och de skall rensa* henne likt säd och tömma hennes land;+ ty de skall komma emot henne från alla håll på olyckans dag.+
3 Den som spänner bågen skall inte spänna den.+ Och ingen skall resa sig i sin pansarskjorta.
Och visa ingen medömkan med hennes unga män.+ Vig hela hennes här åt tillintetgörelse.+
4 Och de skall falla slagna i kaldéernas land,+ ja, genomborrade på hennes gator.+
5 Ty Israel och Juda+ är inte övergivna som en änka av sin Gud,* av härarnas Jehova.+ Ty deras land är fullt av skuld inför Israels Helige.+
6 Fly ut ur Babylon,+ och för er själ i säkerhet.+ Låt er inte göras livlösa* genom hennes missgärning.+ Ty detta är tiden för Jehovas hämnd.+ Det är en behandling som han återgäldar henne.+
7 Babylon har varit en gyllene bägare i Jehovas hand,+ hon* har gjort hela jorden drucken.+ Av hennes* vin har nationerna druckit.+ Därför handlar nationerna som galningar.+
8 Plötsligt har Babylon fallit, så att hon är krossad.+ Tjut över henne.+ Hämta balsam för hennes smärta.+ Kanske kan hon läkas.”
9 ”Vi skulle ha läkt Babylon, men hon har inte blivit läkt. Lämna henne,+ och låt oss gå var och en till sitt eget land.+ Ty domen över henne har nått ända till himlen, och den har blivit upplyft till skyarna.+
10 Jehova har frambringat rättfärdighetsgärningar för oss.+ Kom och låt oss berätta i Sion om Jehovas, vår Guds, verk.”+
11 ”Polera pilarna.+ Fyll de runda sköldarna. Jehova har uppväckt medernas kungars ande,+ ty hans tanke är vänd+ mot Babylon till att fördärva henne. Ty det är Jehovas hämnd, hämnden för hans tempel.+
12 Res upp en signal* mot Babylons murar.+ Förstärk vakten.*+ Ställ ut väktare.* Gör dem som ligger i bakhåll+ redo. Ty Jehova har inte bara utformat tanken, utan han skall också göra vad han har talat mot Babylons invånare.”+
13 ”Du kvinna som bor på stora vatten,+ rik på skatter,+ ditt slut har kommit, måttet+ för din orätta vinning.+
14 Härarnas Jehova har svurit vid sin själ:*+ ’Jag skall uppfylla dig med människor* som gräshoppor,*+ och de skall stämma upp ett högt rop över dig.’+
15 Han är den som har gjort jorden genom sin kraft,+ den som genom sin vishet+ har gett det fruktbara landet* en fast grund+ och den som genom sitt förstånd+ har spänt ut himlen.+
16 När han häver upp sin röst, frambringar han ett brus av vatten i himlen, och han låter dimmor* stiga upp från jordens yttersta ände.*+ Slussar* har han gjort för regnet,+ och han för ut vinden* ur sina förrådshus.
17 Varje människa har uppfört sig så oförnuftigt som vore hon utan kunskap.+ Var och en som arbetar i metall skall känna skam över den skulpterade bilden;+ ty hans gjutna bild är en lögn,+ och det finns ingen ande* i dem.+
18 De är tomhet,*+ ett verk som väcker åtlöje.+ Vid den tid då uppmärksamheten riktas mot dem skall de förgås.+
19 Jakobs Andel är inte som dessa,+ ty Han är den som har format allt,+ ja sin arvedels stav.*+ Härarnas Jehova är hans namn.+
20 Du är min klubba, mina krigsvapen,+ och med dig skall jag krossa nationer, och med dig skall jag fördärva kungariken.
21 Och med dig skall jag krossa hästen och hans ryttare, och med dig skall jag krossa stridsvagnen och dess förare.+
22 Och med dig skall jag krossa man och kvinna, och med dig skall jag krossa gammal man och pojke, och med dig skall jag krossa ung man och jungfru.
23 Och med dig skall jag krossa herden och hans hjord, och med dig skall jag krossa jordbrukaren och hans djurspann, och med dig skall jag krossa ståthållare och befullmäktigade styresmän.
24 Och jag skall vedergälla Babylon och alla Kaldeens* invånare all deras ondska som de har bedrivit i Sion inför era ögon”,+ lyder Jehovas uttalande.
25 ”Se, jag är emot dig,+ du fördärvets berg”,+ lyder Jehovas uttalande, ”du som fördärvar hela jorden;+ och jag skall räcka ut min hand mot dig och vältra dig bort från de branta klipporna och göra dig till ett utbränt berg.”+
26 ”Och från dig skall man inte ta sten till hörn eller sten till grundvalar,+ ty ödsliga ödemarker till oöverskådlig tid skall du bli”,+ lyder Jehovas uttalande.
27 ”Res upp en signal* i landet.+ Blås i horn* bland nationerna. Helga+ nationerna mot henne. Båda upp kungariken+ mot henne – Ạrarat,+ Minni och Ạskenas.+ Tillsätt en rekryteringsämbetsman mot henne. Låt hästarna+ dra upp som borstiga gräshoppor.*
28 Helga nationerna mot henne, Mediens kungar,+ dess ståthållare och alla dess befullmäktigade styresmän och hela landet under vars och ens* herravälde.
29 Och låt jorden gunga och vrida sig i smärtor,+ ty mot Babylon har Jehovas tankar uppstigit för att göra Babylons land till något man häpnar över, utan invånare.+
30 Babylons väldiga män har upphört att strida. De har blivit sittande i sina fästen. Deras styrka har sinat ut.+ De har blivit som kvinnor.+ Hennes boningar har satts* i brand. Hennes bommar har brutits sönder.+
31 En löpare springer en annan löpare till mötes, och en rapportör springer en annan rapportör till mötes,+ för att rapportera för Babylons kung att hans stad har intagits från alla håll*+
32 och att till och med vadställena har erövrats,+ och papyrusbåtarna* har man bränt upp i eld, och krigsmännen har blivit bestörta.”+
33 Ty detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud, har sagt: ”Dottern Babylon är som en tröskplats.+ Det är tid att trampa till henne hårt. Ännu en liten tid, och skördetiden skall komma för henne.”+
34 ”Nebukadrẹssar, Babylons kung, har ätit upp mig;+ han har försatt mig i förvirring. Han har ställt undan mig som ett tomt kärl. Som en stor orm* har han uppslukat mig;+ han har fyllt sin buk med mina läckerheter. Han har sköljt bort mig.*
35 ’Må det våld som har begåtts mot mig och min kropp komma över Babylon!’ säger hon som bor i Sion.+ ’Och må mitt blod komma över Kaldeens invånare!’ säger Jerusalem.”+
36 Därför, detta är vad Jehova har sagt: ”Se, jag för din* rättssak,+ och jag skall utkräva hämnd för dig.+ Och jag skall torka ut hennes hav och göra hennes brunnar torra.+
37 Och Babylon skall bli stenhögar,+ ett läger för schakaler,+ något man häpnar över och något att vissla åt, utan invånare.+
38 De ryter allesammans som manprydda unga lejon. De morrar som lejonungar.”
39 ”När de är upphetsade, bereder jag ett gästabud för dem och gör dem druckna så att de jublar;*+ och de skall sova en sömn* som består till oöverskådlig tid och som de inte skall vakna upp ur”,+ lyder Jehovas uttalande.
40 ”Jag skall föra dem ner som unga baggar till slaktningen, som baggar tillsammans med bockar.”+
41 ”Ack, Sesak* har intagits,+ hela jordens Lovprisning har erövrats!+ Ack, Babylon har blivit något man häpnar över bland nationerna!+
42 Havet har stigit upp över Babylon. Av dess många vågor har hon blivit övertäckt.+
43 Hennes städer har blivit något man häpnar över, ett vattenlöst land och en ökenslätt;+ ett land i vars städer* ingen* bor, och genom dem drar ingen människoson* fram.+
44 Och jag skall vända min uppmärksamhet mot Bel*+ i Babylon och ta ut ur hans mun vad han har slukat.+ Och nationerna skall inte mer strömma till honom.+ Också Babylons mur skall falla.+
45 Gå ut från henne, mitt folk,+ och för er själ i säkerhet+ undan Jehovas brinnande vrede.+
46 Och låt inte ert hjärta vara försagt,+ och bli inte rädda på grund av det rykte som hörs i landet. Ja, ena året kommer ett rykte, och därefter, nästa år, kommer ett rykte, och det är våld på jorden och härskare mot härskare.
47 Därför, se, det kommer dagar, då jag skall vända min uppmärksamhet mot Babylons huggna bilder;+ och hela hennes land skall skämmas, och alla hennes slagna skall falla i hennes mitt.+
48 Och himlen och jorden och allt som är i dem skall ropa högt av fröjd över Babylon,+ ty från norr skall skövlarna komma mot henne”,+ lyder Jehovas uttalande.
49 ”Babylon var inte bara orsak till att Israels slagna föll,+ utan vid Babylon har också hela jordens slagna fallit.+
50 Ni som har undkommit svärdet, dra vidare. Stå inte stilla.+ Kom ihåg Jehova i fjärran land,+ och må tanken på Jerusalem komma upp i ert hjärta.”+
51 ”Vi har fått stå med skam,+ ty vi har fått höra smälek.+ Förödmjukelse har täckt våra ansikten,+ ty främlingar har kommit mot de heliga platserna i Jehovas hus.”+
52 ”Därför, se, det kommer dagar”, lyder Jehovas uttalande, ”då jag skall vända min uppmärksamhet mot hennes huggna bilder,+ och i hela hennes land skall de genomborrade stöna.”+
53 ”Även om Babylon stiger upp till himlen,+ och även om hon gör sin styrkas höjd otillgänglig,+ skall skövlarna från mig komma mot henne”,+ lyder Jehovas uttalande.
54 ”Lyssna! Det hörs ett skri från Babylon+ och ett stort brak från kaldéernas land,+
55 ty Jehova skövlar Babylon, och han skall tillintetgöra den höga rösten ur henne,+ och deras vågor skall brusa vilt som många vatten.+ Dånet av deras röst skall ljuda.
56 Ty över henne, över Babylon, skall skövlaren komma,+ och hennes väldiga män skall tas till fånga.+ Deras bågar skall slås sönder,+ ty Jehova är en vedergällningens Gud.+ Han skall helt visst vedergälla.+
57 Och jag skall göra hennes furstar och hennes visa män, hennes ståthållare och hennes befullmäktigade styresmän och hennes väldiga män druckna,+ och de skall sova en sömn* som består till oöverskådlig tid och som de inte skall vakna upp ur”,+ lyder uttalandet från Kungen,+ vars namn är härarnas Jehova.+
58 Detta är vad härarnas Jehova har sagt: ”Babylons mur, fastän bred, skall helt visst raseras;*+ och hennes portar, fastän höga, skall sättas i brand av eld.+ Och folken skall möda sig för det som ingenting är+ och folkgrupperna för elden;+ och de kommer bara att trötta ut sig.”
59 Det ord som profeten Jeremia gav Serạja, son till Nerịa,+ son till Mahsẹja,+ befallning om, när han begav sig med* Sidkịa, Judas kung, till Babylon i det fjärde året han var kung; och Serạja var kvartermästare.*
60 Och Jeremia skrev i en bok+ om all den olycka som skulle komma över Babylon, ja alla dessa ord som är skrivna mot Babylon.
61 Vidare sade Jeremia till Serạja: ”Så snart du kommer till Babylon och ser henne, så skall du läsa upp alla dessa ord.+
62 Och du skall säga: ’Jehova, du har själv talat mot denna plats, för att förstöra den, så att det inte skall vara någon som bor där,+ varken människor* eller husdjur, utan hon blir blott ödsliga ödemarker till oöverskådlig tid.’
63 Och det skall ske, när du har slutat att läsa denna bok, att du skall binda en sten vid den, och du skall kasta den mitt i Eufrat.+
64 Och du skall säga: ’På detta sätt skall Babylon sjunka ner och aldrig mer komma upp, på grund av den olycka som jag låter komma över henne;+ och de skall trötta ut sig.’”+
Så långt Jeremias ord.
Fotnoter
^ ”Leb-Kamaj”. Hebr.: Lev Qamạj, som betyder ”mina motståndares hjärta”. Detta förefaller vara ett kryptogram (chiffer) för Kaldeen (Kasdịm) enl. skrivsättet ’athbạsh. T: ”[invånarna i] kaldéernas land”; LXX: ”[invånarna,] kaldéerna”. Se not till 25:26.
^ El.: ”kastare”.
^ El.: ”kasta”.
^ Ordagr.: ”[är] inte en änkeman från (efter) sin Gud”.
^ El.: ”Låt er inte bringas till tystnad”.
^ El.: ”den”, fem. i hebr.; kan syfta tillbaka på ”Babylon” el. ”bägare”, som båda är fem. i hebr.
^ El.: ”dess”, fem. i hebr.
^ ”en signal”. Hebr.: nes.
^ El.: ”bevakningen”.
^ El.: ”vaktposter”.
^ ”vid sin själ”. Hebr.: benafshọ̄; lat.: per ạnimam sụam; LXX: ”vid sin arm”. Se Tillägg 4A.
^ ”människor”. Hebr.: ’adhạm.
^ El.: ”den fruktbara jorden”. Hebr.: tevẹl; LXX: ”den bebodda jorden”; lat.: ọrbem, ”runden (kretsen, cirkeln)”, dvs. jordens rund (jordkretsen).
^ El.: ”dimmoln”, ”regnmoln”.
^ ”vinden”. Hebr.: rụach; lat.: vẹntum; grek.: fōs, ”ljuset”.
^ El.: ”andedräkt”. Hebr.: rụach; grek.: pneuma; lat.: spịritus.
^ El.: ”en vindfläkt”, ”en utandning”. Hebr.: hẹvel.
^ El.: ”ja ... (folk)stam”. Hebr.: weshẹvet.
^ ”Kaldeens”, Vg; T: ”kaldéernas lands”; MLXXSy: ”kaldéernas”.
^ ”en signal”. Hebr.: nes.
^ El.: ”shofar”.
^ ”vars och ens”. Ordagr.: ”hans”.
^ Ordagr.: ”har de satt”.
^ Ordagr.: ”från en ände”.
^ ”papyrusbåtarna”, genom en texträttelse; M: ”sumprören”, ”de vassrika (vassbevuxna) gölarna (dammarna)”.
^ El.: ”en drake”.
^ ”mig”, MmarginalTSyVg.
^ ”din”, fem. i hebr.; syftar tillbaka på ”Sion” el. ”Jerusalem”.
^ ”svimmar av (blir medvetslösa)”, genom en texträttelse; T: ”inte är starka”; LXX: ”blir bedövade (omtöcknade)”; Vg: ”slumrar in”.
^ ”de dör den andra döden”, T.
^ ”i vars städer”. Ordagr.: ”i dem”, fem. i hebr.; syftar här tillbaka på ”städer”.
^ Ordagr.: ”ingen som helst man [hebr.: ... ’ish]”.
^ ”människoson”. Hebr.: ben-’adhạm.
^ ”Bel”, MSyVg; T: ”Bels tillbedjare (tjänare)”.
^ ”och de skall dö den andra döden”, T.
^ El.: ”blottläggas”.
^ ”med”, MSyVg; T: ”som sändebud för”; LXX: ”från”.
^ Ordagr.: ”viloplatsens furste”. Hebr.: sar menuchạh.
^ Hebr.: ’adhạm.
