Jeremia 41:1–18

41  Men i sjunde månaden kom Ịsmael,+ son till Netạnja, son till Elisạma,+ en man av kunglig börd*+ och en av kungens främsta män, och tillsammans med honom tio andra män+ till Gedạlja,* Ạhikams son, i Mispa.+ Och de åt en måltid* tillsammans där i Mispa.+  Men Ịsmael, Netạnjas son, och de tio män som var med honom reste sig och slog Gedạlja, son till Ạhikam, son till Safan, med svärd.+ Så dödade han den som Babylons kung hade satt över landet.+  Och alla de judar som var hos honom, hos Gedạlja, i Mispa, och de kaldéer som fanns där, krigsmännen, slog Ịsmael också ihjäl.  Och dagen efter det att Gedạlja hade blivit dödad, när ingen ännu visste det,+  kom det några män från Sikem,+ från Silo+ och från Samaria,+ åttio män som hade rakat av sig skägget,+ rivit sönder sina kläder och ristat märken på sig,+ och de hade sädesoffer och vịrak+ i sin hand för att föra det till Jehovas hus.  Så Ịsmael, Netạnjas son, gick ut från Mispa för att möta dem, och han grät medan han vandrade fram.+ Och när han träffade på dem sade han till dem: ”Kom till Gedạlja, Ạhikams son.”  Men så snart de kom in i staden slaktade Ịsmael, Netạnjas son, dem och kastade dem* i cisternen, han och de män som var med honom.+  Men bland dem fanns tio män som genast sade till Ịsmael: ”Döda oss inte, för vi har gömda skatter på fältet, vete och korn och olja och honung.”+ Då lät han dem vara, och han dödade dem inte mitt ibland deras bröder.  Och cisternen där Ịsmael+ kastade alla liken av de män som han hade slagit ihjäl var en stor cistern,* den som kung Asa hade gjort på grund av Basa, Israels kung.+ Det var den som Ịsmael, Netạnjas* son, fyllde med de slagna. 10  Därefter tillfångatog Ịsmael hela kvarlevan av folket som var i Mispa,+ kungens döttrar+ och allt folket som var kvar i Mispa,+ dem som Nebusarạdan, chefen för livvakten, hade anförtrott åt Gedạlja, Ạhikams son.+ Alltså tog Ịsmael, Netạnjas son, dem till fånga och gav sig i väg för att gå över till Ammons söner.+ 11  Med tiden fick Jọhanan,+ Karẹas son, och militärstyrkornas alla anförare+ som var med honom höra om allt det onda som Ịsmael, Netạnjas son, hade gjort. 12  Därför tog de alla männen och gav sig i väg för att strida mot Ịsmael, Netạnjas son, och de fann honom vid den stora vattendammen* i Gịbeon.+ 13  Och när allt folket som var med Ịsmael såg Jọhanan, Karẹas son, och militärstyrkornas alla anförare som var med honom, blev de glada. 14  Och allt folket som Ịsmael hade fört bort som fångar från Mispa+ vände sedan om och återvände och gick till Jọhanan, Karẹas son. 15  Men Ịsmael, Netạnjas son, flydde+ med åtta män undan från Jọhanan och gick till Ammons söner. 16  Jọhanan,+ Karẹas son, och militärstyrkornas alla anförare som var med honom tog nu hela kvarlevan av folket som de hade fört tillbaka från Ịsmael, Netạnjas son, från Mispa, sedan han hade slagit ihjäl Gedạlja,+ Ạhikams son: kraftfulla män, krigsmän, och hustrurna och de små barnen och hovfunktionärerna, som han hade fört tillbaka från Gịbeon. 17  Så gav de sig av och stannade på Kimhams övernattningsställe, som låg vid Betlehem,+ för att gå vidare och dra till Egypten+ 18  på grund av kaldéerna;+ de hade nämligen blivit rädda för dem,+ eftersom Ịsmael, Netạnjas son, hade slagit ihjäl Gedạlja, Ạhikams son,+ som Babylons kung hade satt över landet.+

Fotnoter

 ”av kunglig börd”. El.: ”av kungadömets säd (avkomma)”.
 Se not till 38:1, ”Gedalja”.
 Ordagr.: ”åt bröd”.
 ”och kastade dem”, Sy. Se v. 9.
 Se not till 36:14, ”Netanja”.
 ”var en stor cistern”, LXX; M: ”genom Gedaljas hand”.
 Ordagr.: ”vid de stora vattnen”.