Jeremia 35:1–19
35 Det ord som kom till Jeremia från Jehova i Jehojạkims,+ Josịas sons, Judas kungs, dagar, och det löd:
2 ”Gå* till rekabiternas+ hus och tala med dem och för dem in i Jehovas hus, till en av matsalarna; och du skall ge dem vin att dricka.”
3 Då tog jag Jaasạnja, son till Jeremia, son till Habassịnja, och hans bröder och alla hans söner och hela rekabiternas hushåll
4 och förde dem in i Jehovas hus, till den matsal+ som tillhörde sönerna till den sanne Gudens man* Hanan, Jigdạljas* son, och som var bredvid furstarnas matsal, vilken var ovanför Maasẹjas,* dörrvaktaren* Sallums+ sons, matsal.
5 Sedan satte jag fram för sönerna av rekabiternas hus bägare, fulla med vin, och kalkar och sade till dem: ”Drick vin.”
6 Men de sade: ”Vi dricker inte vin, för vår förfader Jọnadab,* Rekabs son,+ gav oss befallning och sade: ’Ni skall inte dricka vin, varken ni eller era söner, till oöverskådlig tid.+
7 Och ni skall inte bygga hus, och ni skall inte så säd, och vingårdar skall ni inte plantera eller äga, utan ni skall bo i tält alla era dagar, för att ni skall förbli vid liv många dagar på den mark där ni bor som främlingar.’+
8 Så vi fortsätter att lyda vår förfader Jehonạdabs,* Rekabs sons, röst i allt vad han befallde+ oss, genom att vi avhåller oss från att dricka vin under alla våra dagar, vi, våra hustrur, våra söner och våra döttrar,+
9 och genom att vi inte bygger oss hus att bo i och inte äger vingårdar eller åkrar eller säd.
10 Och vi fortsätter att bo i tält och att lyda och att göra i enlighet med allt vad vår förfader Jọnadab+ befallde oss.+
11 Men det hände sig, när Nebukadrẹssar, Babylons kung, drog upp mot landet,+ att vi sade: ’Kom, och låt oss gå in i Jerusalem på grund av kaldéernas militärstyrka och på grund av araméernas* militärstyrka, och låt oss bo i Jerusalem.’”+
12 Då kom Jehovas ord till Jeremia, och det löd:
13 ”Detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud, har sagt: ’Gå och säg till männen* i Juda och till invånarna i Jerusalem: ”Har ni inte ständigt fått förmaning att lyda mina ord?”+ lyder Jehovas uttalande.
14 ”Jehonạdabs, Rekabs sons,+ ord har blivit fullgjorda, de ord som han gav sina söner befallning om, nämligen att de inte skulle dricka vin, och de har inte druckit vin intill denna dag, eftersom de har lytt sin förfaders bud.+ Och själv har jag talat till er, ja, jag har stigit upp tidigt och talat till er,+ men ni har inte lytt mig.+
15 Och jag fortsatte att sända alla mina tjänare profeterna till er,+ ja, jag steg upp tidigt och sände dem, och jag sade: ’Vänd om, var och en från sin onda väg,+ det ber jag er, och bättra er i fråga om era gärningar,+ och vandra inte efter andra gudar för att tjäna dem.+ Och fortsätt att bo på den mark som jag har gett åt er och åt era förfäder.’+ Men ni böjde inte ert öra, inte heller lyssnade ni till mig.+
16 Jehonạdabs, Rekabs+ sons, söner däremot har fullgjort sin förfaders bud som han gav dem befallning om;+ men detta folk har inte lyssnat till mig.”’”+
17 ”Därför, detta är vad Jehova, härarnas Gud, Israels Gud, har sagt: ’Se, över Juda och över alla Jerusalems invånare låter jag all den olycka komma som jag har uttalat mot dem,+ eftersom jag talade till dem, men de lyssnade inte, och jag ropade på dem, men de svarade inte.’”+
18 Och till rekabiternas hushåll sade Jeremia: ”Detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud, har sagt: ’Eftersom ni har lytt er förfader Jehonạdabs+ bud och fortsätter att hålla alla hans bud och att göra i enlighet med allt vad han befallde er,+
19 därför, detta är vad härarnas Jehova, Israels Gud, har sagt: ”Jọnadab, Rekabs son, skall aldrig sakna en man som står+ inför mitt ansikte alla dagar.”’”*+
Fotnoter
^ ”den sanne Gudens man”. Hebr.: ’ish ha’Elohịm. Se Tillägg 1F.
^ Jigdalja betyder ”stor är Jehova”. Hebr.: Jighdaljạhu.
^ Maaseja betyder ”Jehovas arbete (verk)”. Hebr.: Ma‛asejạhu.
^ El.: ”tröskelväktaren”. Ordagr.: ”tröskelns vaktare”.
^ ”Jonadab”. Hebr.: Jōnadhạv, kortform av Jehōnadhạv; förekommer också i v. 10, 19. Jfr not till v. 8.
^ El.: ”syriernas”. Hebr.: ’Arạm.
^ ”till männen”. Hebr.: le’ịsh, sing., men använt i kollektiv betydelse.
^ Ordagr.: ”Det skall inte för Jonadab, Rekabs son, avskäras en man stående inför mitt ansikte alla dagarna.”
