Jeremia 21:1–14
21 Det ord+ som kom till Jeremia från Jehova, när kung Sidkịa*+ sände Pashur,+ Malkịas son, och prästen Sefanja,+ Maasẹjas son, till honom och lät säga:
2 ”Fråga Jehova för vår räkning,+ det ber jag dig, eftersom Nebukadrẹssar, Babylons kung, för krig mot oss.+ Kanske kommer Jehova att handla med oss enligt alla sina underbara gärningar, så att han drar sig tillbaka från oss.”+
3 Och Jeremia sade sedan till dem: ”Detta är vad ni skall säga till Sidkịa:
4 ’Detta är vad Jehova, Israels Gud, har sagt: ”Se, jag vänder om de krigsvapen som är i er hand, med vilka ni strider mot Babylons kung+ och mot kaldéerna+ som belägrar er utanför muren, och jag skall samla dem mitt i denna stad.+
5 Och jag skall själv strida mot er+ med uträckt hand och med stark arm och med vrede och med raseri och med stor harm.+
6 Och jag skall slå denna stads invånare, både människor* och djur. I en stor pest skall de dö.”’+
7 ’”Och därefter”, lyder Jehovas uttalande, ”skall jag ge Sidkịa, Judas kung, och hans tjänare och folket och dem som är kvar i denna stad efter pesten, efter svärdet och efter hungersnöden, i Nebukadrẹssars, Babylons kungs, hand, ja i deras fienders hand och i deras hand som traktar efter deras själ, och han skall slå dem med svärdsegg.*+ Han skall inte skona dem, och han skall inte visa medömkan eller vara barmhärtig.”’+
8 Och till detta folk skall du säga: ’Detta är vad Jehova har sagt: ”Se, jag förelägger er livets väg och dödens väg.+
9 Den som stannar kvar i denna stad skall dö genom svärd och genom hungersnöd och genom pest;+ men den som går ut och som går över* till kaldéerna som belägrar er, han skall få leva och få sin själ som ett byte.”’+
10 ’”Ty jag har riktat mitt ansikte mot denna stad till dess olycka och inte till dess lycka”,+ lyder Jehovas uttalande. ”I Babylons kungs hand skall den ges,+ och han skall bränna upp den i eld.”+
11 Och vad Judas kungs hushåll angår, hör Jehovas ord.+
12 Du Davids hus,+ detta är vad Jehova har sagt: ”Döm med rättvisa+ varje morgon,+ och befria den utplundrade ur bedragarens hand,+ för att mitt raseri inte skall fara fram som en eld+ och brinna så att ingen kan släcka, på grund av era onda gärningar.”’+
13 ’Se, jag är emot dig, du kvinna som bor på lågslätten,+ du slättlandets klippa’, lyder Jehovas uttalande. ’Vad er beträffar, som säger: ”Vem kan stiga ner mot oss? Och vem kan gå in i våra boningar?”+
14 så skall jag hålla räkenskap med er+ enligt era gärningars frukt’,+ lyder Jehovas uttalande. ’Och jag skall tända en eld i hennes skog,+ och den skall förtära allt runt omkring henne.’”+
