Jeremia 14:1–22

14  Detta kom som Jehovas ord till Jeremia* om händelserna under torkan:+  Juda har drabbats av sorg,+ och dess portar har förfallit.+ De har blivit nerböjda till jorden,+ och ett klagoskri har stigit upp från Jerusalem.+  Och de mäktiga bland dem har sänt sitt tjänstefolk* efter vatten.+ De kom till dikena. De fann inget vatten.+ De vände tillbaka med sina tomma kärl. De fick stå med skam+ och blev besvikna, och de täckte sitt huvud.+  För jordens skull, som har spruckit sönder därför att det inte har fallit något regn över landet,+ har jordbrukarna fått stå med skam; och de har täckt sitt huvud.+  Ty också hinden på fältet har fött, men överger* kalven, eftersom det inte finns något spätt gräs.  Och zebrorna+ har blivit stående på de kala kullarna; de har snappat efter vinden likt schakalerna; deras ögon har försvagats därför att det inte finns några växter.+  Även om våra missgärningar vittnar emot oss, Jehova – grip in för ditt namns skull;+ ty våra trolösa handlingar har blivit många;+ det är mot dig vi har syndat.+  Du Israels hopp,*+ hans Räddare+ i nödens tid,+ varför är du lik en bofast främling i landet och lik en resande som har vikit av från vägen för att övernatta?+  Varför är du lik en man* som har blivit överrumplad, lik en väldig man* som inte kan rädda?+ Likväl är du mitt ibland oss,+ Jehova, och det är över oss som ditt namn har nämnts.+ Överge oss inte. 10  Detta är vad Jehova har sagt om detta folk: ”Så har de älskat att irra omkring;+ sina fötter har de inte hållit i styr.+ Därför har Jehova inte funnit välbehag i dem.+ Nu minns han deras missgärning och ägnar uppmärksamhet åt deras synder.”+ 11  Och Jehova sade sedan till mig: ”Be inte om något gott för detta folk.+ 12  När de fastar, lyssnar jag inte till deras enträgna rop;+ och när de offrar helbrännoffret och sädesoffret, finner jag inte välbehag i dem;+ ty genom svärd och genom hungersnöd och genom pest gör jag slut på dem.”+ 13  Då sade jag: ”Ack, suveräne Herre Jehova! Se, profeterna säger till dem: ’Ni skall inte se något svärd, och någon hungersnöd skall inte drabba er, utan sann fred* skall jag ge er på denna plats.’”+ 14  Och Jehova sade vidare till mig: ”Profeterna profeterar lögn i mitt namn.+ Jag har inte sänt dem, och jag har inte gett dem någon befallning eller talat till dem.+ Falska syner och spådomar och det som är värdelöst+ och sitt hjärtas svek är vad de profeterar för er.+ 15  Därför, detta är vad Jehova har sagt om de profeter som profeterar i mitt namn och som jag inte har sänt och som säger att varken svärd eller hungersnöd skall komma i detta land: ’Genom svärd och genom hungersnöd skall dessa profeter nå sitt slut.+ 16  Och det folk som de profeterar för, de skall ligga utkastade på Jerusalems gator på grund av hungersnöden och svärdet, utan att någon begraver dem – dem, deras hustrur och deras söner och deras döttrar.+ Och jag skall tömma ut deras olycka över dem.’+ 17  Och du skall säga detta ord till dem: ’Må mina ögon flöda av tårar natt och dag, och må de inte hålla sig stilla,+ ty med ett stort sammanbrott har jungfrun, dottern mitt folk, blivit krossad,+ med ett helt oläkligt slag.+ 18  Om jag går ut på fältet, se, där är de som har blivit slagna med svärdet!+ Och om jag kommer in i staden, se, där är sjukdomarna till följd av hungersnöden!+ Ty både profet och präst har dragit omkring och kommit till ett land som de inte har känt.’”+ 19  Har du alldeles förkastat Juda,+ eller har din själ funnit till och med Sion motbjudande?+ Varför har du slagit oss, så att det inte finns någon läkedom för oss?+ Man hoppades på fred, men inget gott kom; och på en läkedomens tid, och se, förfäran!+ 20  Vi erkänner verkligen, Jehova, vår ondska, våra förfäders missgärning,+ för vi har syndat mot dig.+ 21  Ringakta oss inte, för ditt namns skull;+ förakta inte din härliga tron.+ Kom ihåg; bryt inte ditt förbund med oss.+ 22  Finns det bland nationernas tomma avgudar+ någon som kan låta regn strömma ner, eller kan himlen själv ge ymniga regnskurar?+ Är det inte du ensam som kan det, Jehova, vår Gud?+ Och vi hoppas på dig, för du har gjort allt detta.+

Fotnoter

 Se not till 1:1, ”Jeremia”.
 Ordagr.: ”sina små (obetydliga, unga)”.
 Motsvaras i hebr. av ett verb i infinitivus absolutus.
 LXX och 13 hebr. hss tillägger: ”Jehova”.
 ”lik en man”. Hebr.: ke’ịsh.
 ”lik en väldig man (en kämpe)”. Hebr.: keghibbọ̄r.
 El.: ”fred i sanning”.