Hosea 5:1–15
5 ”Hör detta, ni präster,+ och ge akt, du Israels hus, och ni som hör till kungens hus,+ lyssna, ty domen gäller er; en fälla+ har ni ju blivit för Mispa och som ett nät utbrett över Tabor.+
2 Och i sitt slaktande har de avfälliga sjunkit djupt,+ och jag var en förmaning för dem alla.+
3 Jag känner Efraim,+ och Israel är inte dolt för mig.+ Ty nu, Efraim, har du behandlat kvinnor som skökor;+ Israel har orenat sig.+
4 Deras gärningar tillåter dem inte att vända tillbaka till sin Gud,*+ ty det är en otuktens ande+ mitt ibland dem; och Jehova erkänner de inte.+
5 Och Israels stolthet vittnar mot honom, rakt i ansiktet;+ och Israel och Efraim bringas att snava i sin missgärning.+ Juda har också snavat med dem.+
6 Med sin småboskap och med sin nötboskap gick de för att söka Jehova, men de kunde inte finna honom.+ Han hade dragit sig undan från dem.
7 Mot Jehova handlade de förrädiskt,+ ty de blev fäder till främmande söner.+ Nu skall en månad förtära dem tillsammans med deras andelar.+
8 Blås i horn*+ i Gịbea,+ i trumpet* i Rama! Häv upp ett härskri i Bet-Aven+ – efter dig, Benjamin!+
9 Efraim, du skall på förebråelsens dag bli något man häpnar över.+ Bland Israels stammar har jag kungjort trovärdiga ord.+
10 Judas furstar har blivit som de som flyttar en gräns.+ Över dem skall jag tömma min förgrymmelse som vatten.
11 Efraim är förtryckt, krossad i* rättvisa,+ ty han hade beslutat sig för att vandra efter sin motståndare.*+
12 Och jag var som mal*+ för Efraim och som röta för Judas hus.
13 När Efraim såg sin sjukdom och Juda sitt variga sår,+ då gick Efraim till Assyrien+ och sände bud till den store kungen.*+ Men inte ens han var i stånd att ge er läkedom,+ och han kunde inte läka ert variga sår.+
14 Ty jag är som ett ungt lejon för Efraim+ och som ett manprytt ungt lejon för Judas hus. Jag, jag sliter i stycken, och jag går min väg och bär bort bytet, och det skall inte finnas någon befriare.+
15 Jag går min väg, jag vänder tillbaka till min plats, till dess de erkänner sin skuld+ och söker mitt ansikte.+ När de är hårt trängda,+ skall de söka mig.”+
Fotnoter
^ ”sin Gud”. Hebr.: ’Elohēhẹm.
^ El.: ”shofar”. Hebr.: shōfạr.
^ En rak trumpet. Hebr.: chatsotserạh; till skillnad från shofar, som var ett böjt djurhorn. Se 4Mo 10:2.
^ El.: ”med”.
^ ”sin motståndare”, genom en texträttelse; M: ”ett bud”; LXXSy: ”tomheter”; Vg: ”smuts”, ”orenlighet”.
^ Möjligen: ”förruttnelse”. LXX: ”oro”, ”förvirring”.
^ ”den store kungen”. El.: ”kung Jareb”. Ordagr.: ”en kung [som] skall strida”.
