Hesekiel 25:1–17
25 Och Jehovas ord fortsatte att komma till mig, och det löd:
2 ”Människoson, vänd ditt ansikte mot Ammons söner och profetera mot dem.+
3 Och du skall säga om Ammons söner: ’Hör den suveräne Herren Jehovas ord. Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Eftersom du* har sagt: ’Ha!’ mot min helgedom, därför att den har blivit vanhelgad, och mot Israels jord, därför att den har lagts öde, och mot Judas hus, därför att de har gått i landsflykt,+
4 se, därför ger jag dig till besittning åt orientalerna,*+ och de skall slå upp sina kringbyggda läger i dig och sätta upp sina tältboningar i dig. De skall äta din frukt, och de skall dricka din mjölk.+
5 Och jag skall göra Rabba+ till betesmark för kameler och Ammons söner till viloplats för småboskapshjordar;+ och ni skall inse att jag är Jehova.”’”+
6 ”Ty detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Eftersom du* klappade i händerna+ och stampade med fötterna och med allt det förakt du har i din själ gladde dig över Israels jord,+
7 se, därför har jag räckt ut min hand mot dig,+ och jag skall ge dig åt nationerna som något att plundra; och jag skall utrota dig från folken och tillintetgöra dig ur länderna.+ Jag skall förinta dig,+ och du skall inse att jag är Jehova.’
8 Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Eftersom Moab+ och Seir+ har sagt: ”Se! Judas hus är som alla de andra nationerna”,+
9 se, därför öppnar jag Moabs sluttning vid städerna, vid hans städer ända till hans gräns, landets prydnad, Bet-Jẹsimot,+ Baal-Meon,+ ja ända till Kirjatạjim,+
10 för orientalerna*+ – förutom Ammons+ söner; och jag skall ge dem det till besittning, för att man inte skall komma ihåg+ Ammons söner* bland nationerna.
11 Och i Moab skall jag verkställa straffdomar;+ och de skall inse att jag är Jehova.’+
12 Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Eftersom Edom grep in genom att ta hämnd på Judas hus och gjorde orätt i stor omfattning och hämnades på dem,+
13 därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Jag skall också räcka ut min hand mot Edom+ och utrota människor* och husdjur ur det,+ och jag skall göra det till en förhärjad plats, från Teman+ ända till Dedan.+ De skall falla för svärd.
14 ’Och jag skall låta min hämnd komma över Edom genom mitt folk Israels hand;+ och de skall handla i Edom enligt min vrede och enligt mitt raseri; och de skall inse vad min hämnd är’,+ lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.”’
15 Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Eftersom filistéerna handlade hämndgirigt+ och fortsatte att ta hämnd med förakt i själen,* för att vålla fördärv,+ med en fiendskap som består till oöverskådlig tid,+
16 därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Se, jag räcker ut min hand mot filistéerna,+ och jag skall utrota keretéerna*+ och tillintetgöra resten av dem som bor längs havskusten.+
17 Och jag skall gripa in mot dem med stora hämndgärningar, med harmfulla tillrättavisningar;+ och de skall inse att jag är Jehova, när jag låter min hämnd komma över dem.”’”+
Fotnoter
^ ”du”, fem. sing. i hebr.; syftar på landet Ammon.
^ El.: ”österlänningarna”. Ordagr.: ”Österns söner”.
^ ”du”, mask. sing. i hebr.; syftar på Ammon.
^ Ordagr.: ”för att det, [det vill säga] Ammons söner, inte skall bli ihågkommet”.
^ Se not till v. 4.
^ El.: ”jordemänniskor”. Hebr.: ’adhạm, sing.
^ ”i själen”. Hebr.: benẹfesh; grek.: ... psykhẹ̄s; lat.: ... ạnimo. Se Tillägg 4A.
^ ”kreterna”, LXX.
