Hesekiel 11:1–25

11  Och en ande+ lyfte upp mig+ och förde mig till östra porten i Jehovas hus, den som vetter mot öster,+ och se, i ingången till porten stod tjugofem män,*+ och bland dem såg jag Jaasạnja, Assurs son, och Pelạtja,* Benạjas* son, furstar över folket.+  Sedan sade han* till mig: ”Människoson, dessa är de män* som tänker ut det som är ont och ger onda råd mot denna stad;+  de säger: ’Är inte tiden för att bygga hus nära?+ Staden* är grytan med vid öppning,+ och vi är köttet.’  Profetera därför mot dem. Profetera, du människoson!”+  Sedan föll Jehovas ande* över mig,+ och han sade vidare till mig: ”Säg: ’Detta är vad Jehova har sagt:+ ”Det ni har sagt är rätt, ni av Israels hus; och vad beträffar det som stiger upp i er ande* – jag känner den.*+  Ni har låtit era slagna i denna stad bli många, och ni har fyllt dess gator med slagna.”’”+  ”Därför, detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ’Era slagna, som ni har lagt inne i staden,* de är köttet,+ och den är grytan med vid öppning;+ och er skall man föra ut* ur den.’”+  ”’Svärdet fruktar ni,+ och svärdet skall jag låta komma över er’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.+  ’Och jag skall föra er ut ur den och ge er i främlingars hand+ och verkställa straffdomar över er.+ 10  För svärd skall ni falla.+ Vid Israels gräns*+ skall jag döma er; och ni skall inse att jag är Jehova.+ 11  Staden skall inte för er vara en gryta med vid öppning,+ och ni skall inte* vara köttet i den. Vid Israels gräns* skall jag döma er, 12  och ni skall inse att jag är Jehova, ty efter mina förordningar vandrade ni inte och efter mina domar handlade ni inte,+ utan efter de nationers domar som är runt omkring er handlade ni.’”+ 13  Och det hände sig, medan jag profeterade, att Pelạtja, Benạjas* son, dog,+ och jag föll då ner på mitt ansikte och ropade med hög röst+ och sade: ”Ack, suveräne Herre Jehova!+ Är du i färd med att utrota dem som är kvar av Israel?”+ 14  Och Jehovas ord fortsatte att komma till mig, och det löd:   15  ”Människoson, dina bröder,+ ja, dina bröder, de män* som omfattas av din återköpsrätt, och hela Israels hus, allesammans, det är till dem som Jerusalems invånare har sagt: ’Bege er långt bort från Jehova. Oss tillhör det; åt oss har landet blivit givet till besittning’;+ 16  säg därför: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Fastän jag har fört dem långt bort bland nationerna, och fastän jag har skingrat dem i länderna,+ skall jag likväl en liten tid* bli en helgedom för dem i de länder dit de har kommit.”’+ 17  Säg därför: ’Detta är vad den suveräne Herren Jehova har sagt: ”Jag skall också samla er från folken och föra er tillbaka från de länder dit ni har skingrats, och jag skall ge er Israels jord.+ 18  Och de skall komma dit och skaffa bort alla dess vämjeligheter och alla dess avskyvärdheter därifrån.+ 19  Och jag skall ge dem ett enda hjärta,+ och en ny ande skall jag lägga i deras* inre;+ och jag skall ta bort stenhjärtat ur deras kropp+ och ge dem ett hjärta av kött,+ 20  så att de vandrar efter mina stadgar och rättar sig efter mina rättsliga beslut och verkligen följer dem;+ och de skall vara mitt folk,+ och jag skall vara deras Gud.”’+ 21  ’”Men de vars hjärta vandrar efter deras vämjeligheter och deras avskyvärdheter,*+ över deras huvud skall jag låta deras egen väg komma”, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande.’”+ 22  Och keruberna+ lyfte nu sina vingar, och hjulen var tätt intill dem,+ och Israels Guds härlighet+ var över dem, ovanifrån.+ 23  Och Jehovas härlighet+ höjde sig över staden och lämnade den och blev stående över berget+ som är öster om staden.+ 24  Och en ande+ lyfte upp+ mig och förde mig slutligen i den syn jag fick genom Guds ande* till Kaldeen, till det landsflyktiga folket;+ och den syn som jag hade sett höjde sig sedan bort från mig. 25  Så talade jag till det landsflyktiga folket om allt det som Jehova hade låtit mig se.+

Fotnoter

Benaja betyder ”Jehova har byggt”. Hebr.: Benajạhu.
Betyder ”Jehova har fört i säkerhet (sörjt för en utväg)”. Hebr.: Pelatjạhu.
”män”. Hebr.: ’ish.
”han”, MTVg; LXXSy: ”Jehova”.
”de män”. Hebr.: ha’anashịm, plur. av ’ish.
Ordagr.: ”Den (Hon)”, fem. i hebr.; syftar på staden Jerusalem.
”den”, fem. i hebr.; syftar tillbaka på ”ande”.
Ordagr.: ”och uppstigningarna (de ting som stiger upp) i er ande”. Hebr.: uma‛alọ̄th ruchakhẹm.
El.: ”verksamma kraft”. Hebr.: rụach; grek.: pneuma; lat.: spịritus. Se not till 1Mo 1:2, ”verksamma kraft”.
”skall man föra ut”. Det hebr. uttrycket har uppfattats som en infinitivus absolutus, en verbform som inte anger vare sig tid el. person och som här används som subjekt i satsen.
Ordagr.: ”den (henne)”, fem. i hebr.; syftar på staden Jerusalem.
El.: ”På Israels område”.
”inte”, LXXSyVg.
El.: ”På Israels område”.
Hebr.: Benajạh. Jfr not till v. 1, ”Benajas”.
”män”. Hebr.: ’anshẹ̄, plur. av ’ish.
”en liten tid”. El.: ”i ringa mån”.
”deras”, TLXXSyVg och många hebr. hss; M: ”ert”.
Ordagr.: ”vandrar till deras vämjeligheters och deras avskyvärdheters hjärta”, M.
El.: ”genom ... verksamma kraft”. Hebr.: berụach; grek.: en pneumati; lat.: in spịritu. Se noter till 1Mo 1:2, ”verksamma kraft”, och 1Mo 6:17, ”som livskraften är verksam i”.