Ordspråksboken 31:1–31
31 Kung Lẹmuels* ord, det viktiga budskap+ som hans mor tillrättavisade honom med:+
2 Vad skall jag säga, min son,* ja, vad, du mitt moderlivs son,+ ja, vad, du mina löftens son?+
3 Ge inte din kraft* åt kvinnor,+ inte heller dina vägar åt det som utplånar kungar.+
4 Det anstår inte kungar, Lẹmuel, det anstår inte kungar att dricka vin eller höga ämbetsmän att säga: ”Var finns de starka dryckerna?”+
5 så att de dricker och glömmer vad som är påbjudet och vränger rätten för de nödställda.*+
6 Ge starka drycker åt den som håller på att förgås+ och vin åt dem som är bittra i själen.+
7 Låt honom dricka och glömma sin fattigdom, så att han inte mer kommer ihåg sin vedermöda.
8 Öppna din mun för den stumme,+ till försvar för alla som är nära att förgås.*+
9 Öppna din mun, döm rättfärdigt och försvara den nödställde och den fattige.+
א [’Ạlef]
10 Vem finner en duglig hustru?+ Långt mer än koraller är hon värd.
ב [Bēth]
11 Hennes mans* hjärta litar på henne, och det saknas inte vinning.+
ג [Gịmel]
12 Hon lönar honom med gott, och inte med ont, alla sina livsdagar.+
ד [Dạleth]
13 Hon sörjer för ull och lin, och hon arbetar med ivriga händer.+
ה [He’]
14 Hon är som en köpmans skepp.+ Fjärran ifrån hämtar hon sina livsmedel.*
ו [Waw]
15 Och hon stiger upp medan det ännu är natt+ och ger sitt hushåll mat* och sina tjänsteflickor det som tillkommer dem.+
ז [Zạjin]
16 Hon har planer på en åker och skaffar sig den;+ hon planterar en vingård för det som hennes händer har förvärvat.+
ח [Chēth]
17 Hon binder om sina höfter med styrka och gör sina armar starka.+
ט [Tēth]
18 Hon märker att hennes affärer går bra, hennes lampa släcks inte om natten.+
י [Jōdh]
19 Hon sträcker ut sina händer mot spinnkäppen, och hennes händer griper tag i sländan.+
כ [Kaf]
20 Hon öppnar sin hand för den nödställde, och hon sträcker ut sina händer mot den fattige.+
ל [Lạmedh]
21 Hon är inte orolig för sitt hushåll när snön kommer, ty alla i hennes hushåll är klädda i dubbla klädnader.*+
מ [Mem]
22 Täcken+ har hon gjort åt sig. Hennes kläder är av linne och purpurrödfärgat ylle.+
נ [Nun]
23 Hennes man*+ är känd i portarna,+ där han sitter bland landets äldste.*
ס [Sạmekh]
24 Underklädnader gör hon+ och säljer, och bälten lämnar hon till handelsmännen.
ע [‛Ạjin]
25 Styrka och prakt är hennes klädnad,+ och med skratt möter hon den dag som kommer.+
פ [Pe’]
26 Hon öppnar sin mun med vishet,+ och den kärleksfulla omtankens* lag är på hennes tunga.+
צ [Tsadhẹ̄]
27 Hon vakar över det som sker i hennes hushåll, och lättjans bröd* äter hon inte.+
ק [Qōf]
28 Hennes söner reser sig och prisar henne lycklig,+ hennes man reser sig och lovprisar henne.+
ר [Rēsh]
29 Många döttrar+ har visat att de är dugliga, men du, du överträffar dem alla.+
ש [Shin]
30 Behag kan vara falskt,+ och skönhet kan vara tom,+ men prisas skall den kvinna som fruktar Jehova.+
ת [Taw]
31 Ge henne av hennes händers frukt,+ och må hennes gärningar lovprisa henne i portarna.*+
Fotnoter
^ Lemuel betyder ”tillhör Gud”.
^ El.: ”handlingskraft”.
^ ”de nödställda”. El.: ”nödställdhetens (betryckets) söner”.
^ Ordagr.: ”alla försvinnandets (förgänglighetens) söner”.
^ Ordagr.: ”hennes ägares”. Hebr.: ba‛lạh.
^ El.: ”sitt bröd”. Hebr.: lachmạh (av lẹchem, som i v. 27).
^ Ordagr.: ”något som bärs bort som byte (rov)”. Hebr.: tẹref.
^ ”dubbla klädnader”, genom en ändring i vokalisationen, i överensstämmelse med LXX; M: ”scharlakansröda kläder”.
^ Ordagr.: ”ägare”.
^ Ordagr.: ”gamla (äldre) män”.
^ El.: ”den lojala kärlekens”.
^ ”och lättjans (lathetens) bröd”. Hebr.: welẹchem ‛atslụth.
^ En del utgåvor av den hebr. texten har här ett trigrammaton. Det är de tre bokstäverna chēth, zạjin och qōf (ח ז ק), med vilka kung Hiskia undertecknade sina avskrivares arbete för att beteckna att arbetet härmed var avslutat.
