Ordspråksboken 29:1–27
29 En man som gång på gång blir tillrättavisad*+ men som gör sin nacke styv+ skall krossas plötsligt, och det utan läkedom.+
2 När de rättfärdiga är många gläder sig folket,+ men när den ondskefulle härskar suckar folket.+
3 En man som älskar vishet gläder sin far,+ men den som umgås med prostituerade gör av med sina värdefulla ting.+
4 Genom rättvisa bygger kungen upp landet,+ men en man som är ute efter mutor* river ner det.+
5 En man som smickrar sin nästa+ breder ut ett nät för hans fötter.+
6 I en ond mans överträdelse är det en snara,+ men den rättfärdige ropar högt av fröjd och gläder sig.+
7 Den rättfärdige känner de ringas rättsanspråk.+ Den som är ondskefull aktar inte på sådan kunskap.+
8 Skrytsamma människor hetsar upp en hel stad,+ men de visa får vreden att lägga sig.+
9 En vis man har en rättssak med en dåre – han blir upphetsad och skrattar, och det blir ingen ro.+
10 Blodtörstiga människor hatar den klanderfrie,+ men de rättrådiga söker efter hans själ.+
11 Den enfaldige släpper lös hela sin ande, men den som är vis bevarar den lugn in i det sista.+
12 När en härskare ger akt på falskt tal, blir alla som betjänar honom ondskefulla.+
13 Den fattige och förtryckaren* möter varandra;+ Jehova ger ljus åt bådas ögon.+
14 När en kung dömer de ringa i sannfärdighet,+ blir hans tron fast grundad för alltid.+
15 Käpp och tillrättavisning ger vishet,+ men en pojke som tillåts löpa fritt* drar skam över sin mor.+
16 När de ondskefulla blir många blir överträdelserna många, men de rättfärdiga skall se deras fall.+
17 Tukta din son, så skaffar han dig vila och ger din själ stort välbehag.+
18 Där det inte finns några syner* uppträder folket lössläppt,+ men lyckliga är de som håller lagen.*+
19 En tjänare låter sig inte föras till rätta genom bara ord;+ han förstår nog men bryr sig inte om det.+
20 Har du sett en man som snabbt tar till orda?+ Det är mer hopp om den enfaldige än om honom.+
21 Skämmer man bort sin tjänare alltifrån hans ungdom blir han otacksam* senare i livet.
22 En hetlevrad man uppväcker stridigheter,+ och den som lätt blir vred* begår många överträdelser.+
23 Människans* högmod förödmjukar henne,+ men den som är ödmjuk i anden vinner ära.+
24 Den som delar byte med en tjuv hatar sin egen själ.+ Han hör förbannelsen* men berättar inget.+
25 Fruktan för människor* lägger en snara,+ men den som förtröstar på Jehova blir beskyddad.+
26 Många är de som söker företräde hos en härskare,*+ men av Jehova får var man sin dom.+
27 En orättfärdig man är avskyvärd för de rättfärdiga,+ och en som är rättrådig på sin väg är avskyvärd för den ondskefulle.+
Fotnoter
^ El.: ”En person som blir tillrättavisad ofta”. Ordagr.: ”En tillrättavisningarnas man”. Hebr.: ’ish tōkhachọ̄th.
^ Ordagr.: ”men en bidragens man”. Hebr.: we’ịsh terumọ̄th.
^ Ordagr.: ”förtryckets man”.
^ El.: ”som får göra vad han vill”.
^ El.: ”någon uppenbarelse”.
^ El.: ”men lyckligt är det [folket] när det håller lagen”.
^ ”otacksam”. Hebr.: manọ̄n; ordets innebörd osäker.
^ Ordagr.: ”och en ägare av raseri”. Hebr.: uvạ‛al chemạh.
^ El.: ”Jordemänniskans”. Hebr.: ’adhạm.
^ El.: ”en ed som inbegriper en förbannelse”.
^ El.: ”Bävan för människor [ordagr.: en jordemänniska]”. Hebr.: cherdạth ’adhạm.
^ Ordagr.: ”söker en härskares ansikte”.
