Ordspråksboken 28:1–28
28 De ondskefulla flyr fast ingen förföljer dem,+ men de rättfärdiga är trygga som unga lejon.+
2 På grund av överträdelse i ett land är furstarna som efterträder varandra många,+ men genom en förståndig människa* som har kunskap om det som är rätt kan en furste* vara kvar länge.+
3 En kraftfull man som är fattig och som bedrar+ de ringa är som ett regn som sköljer bort, så att det inte finns någon mat.
4 De som överger lagen lovprisar den ondskefulle,+ men de som håller lagen tar upp kampen mot dem.+
5 Onda människor* förstår inte vad det rätta är, men de som söker Jehova förstår allt.+
6 Bättre vara fattig och vandra i ostrafflighet än vara rik och gå krokiga vägar.+
7 En förståndig son rättar sig efter lagen,+ men den som umgås med frossare förödmjukar sin far.+
8 Den som förökar sina värdefulla ting genom ränta+ och ocker samlar bara åt den som visar de ringa välvilja.+
9 Den som vänder bort sitt öra och inte vill höra lagen+ – till och med hans bön är något avskyvärt.+
10 Den som leder de rättrådiga vilse+ in på den onda vägen, han faller i sin egen grop,+ men de oklanderliga får det goda till arvedel.+
11 En rik man är vis i sina egna ögon,+ men den ringe som har urskillningsförmåga genomskådar honom.+
12 När de rättfärdiga jublar+ är härligheten stor, men när de ondskefulla tar makten gör sig människor oigenkännliga.+
13 Den som täcker över sina överträdelser har ingen framgång,+ men den som bekänner dem och överger dem, han får barmhärtighet.+
14 Lycklig är den människa som ständigt känner fruktan,*+ men den som förhärdar sitt hjärta faller i olycka.+
15 Som ett morrande lejon och en anfallande björn är en ondskefull härskare över ett ringa folk.+
16 En ledare som saknar sann urskillningsförmåga använder en mängd bedrägliga metoder,+ men den som hatar orätt vinning+ får en lång följd av dagar.
17 En människa som är belastad med blodskuld för en själ är själv på flykt ända till graven.*+ Man skall inte hålla henne tillbaka.
18 Den som vandrar oklanderligt blir räddad,+ men den som går krokiga vägar faller med en gång.+
19 Den som odlar sin mark mättas med bröd,+ och den som jagar efter tomhet mättas med fattigdom.+
20 En man som är trofast i sina gärningar* får många välsignelser,+ men den som har bråttom att bli rik förblir inte oskyldig.+
21 Att vara partisk* är inte gott,+ inte heller att en kraftfull man begår en överträdelse för en bit bröd.
22 En man med avundsjukt* öga jagar efter värdefulla ting,+ men han vet inte att armod skall komma över honom.
23 Den som tillrättavisar en människa+ finner efteråt mer ynnest än den som kommer med smicker.*
24 Den som rövar från sin far och sin mor+ och säger: ”Det är ingen överträdelse”,+ han är fördärvarens kumpan.
25 Den som är arrogant i själen uppväcker stridigheter,+ men den som förlitar sig på Jehova blir fet.+
26 Den som förtröstar på sitt eget hjärta är enfaldig,+ men den som vandrar i vishet slipper undan.+
27 Den som ger åt den fattige skall ingenting sakna,+ men den som vänder bort blicken* får många förbannelser.+
28 När de ondskefulla tar makten gömmer sig människor,*+ men när de förgås blir de rättfärdiga många.+
Fotnoter
^ Ordagr.: ”men genom en jordemänniska med förstånd (urskillningsförmåga)”. Hebr.: uve’adhạm mevịn.
^ ”en furste”. Ordagr.: ”han”.
^ El.: ”Onda män”.
^ El.: ”skräck”.
^ Ordagr.: ”gropen”.
^ ”En man som är trofast (pålitlig) i sina gärningar”. Hebr.: ’ish ’emunọ̄th (plur. av ’emunạh, ”trofasthet”, ”pålitlighet”).
^ Ordagr.: ”Att erkänna (betrakta, göra skillnad på) ansikten”.
^ Ordagr.: ”ont”.
^ Ordagr.: ”än den som gör en tunga hal”; el.: ”än den som använder en hal tunga”.
^ Ordagr.: ”gömmer sina ögon”.
^ Ordagr.: ”en jordemänniska”. Hebr.: ’adhạm.
