Ordspråksboken 15:1–33
15 Ett milt svar stillar raseri,+ men ett sårande ord väcker vrede.+
2 De visas tunga gör gott med kunskap,+ men de enfaldigas mun låter dårskap välla fram.+
3 Jehovas ögon är överallt,+ de vakar över de onda och de goda.+
4 En lugnande tunga är ett livets träd,+ men falskhet på den bryter ner anden.+
5 Dåren ringaktar sin fars tuktan,+ men den som ger akt på tillrättavisning är klok.+
6 I den rättfärdiges hus* finns ett rikligt förråd,+ men den ondskefulle blir utstött på grund av sin avkastning.+
7 De visas läppar sprider kunskap,+ men de enfaldigas hjärta är inte sådant.+
8 De ondskefullas slaktoffer är avskyvärda för Jehova,+ men de rättrådigas bön är välbehaglig för honom.+
9 Den ondskefulles väg är avskyvärd för Jehova,+ men han älskar den som jagar efter rättfärdighet.+
10 Tuktan är något ont för den som överger stigen;+ den som hatar tillrättavisning kommer att dö.+
11 Sheọl och tillintetgörelsens plats*+ ligger öppna för Jehova+ – hur mycket mer då människosönernas* hjärtan!+
12 Den hånfulle älskar inte den som tillrättavisar honom;+ till de visa går han inte.+
13 Ett glatt hjärta har god verkan på uppsynen,+ men på grund av hjärtesorg kommer en nedslagen ande.+
14 Ett förståndigt hjärta söker kunskap,+ men de enfaldigas mun strävar efter dårskap.+
15 Den betrycktes alla dagar är onda,+ men den vars hjärta är väl till mods* håller ständigt festmåltid.+
16 Bättre något litet i fruktan för Jehova+ än ett rikligt förråd tillsammans med förvirring.+
17 Bättre en portion grönsaker där det finns kärlek+ än gödd* oxe med hat.+
18 En rasande man uppväcker stridigheter,+ men den som är sen till vrede stillar gräl.+
19 Den lates väg är som spärrad av en taggig häck,+ men de rättrådigas stig är en banad väg.+
20 En vis son gläder sin far,+ men en enfaldig människa föraktar sin mor.+
21 Dårskap är en glädje för den som saknar ett förståndigt hjärta,*+ men en man som har urskillningsförmåga går rakt fram.+
22 Planer går om intet där det inte förekommer förtroliga samtal,+ men där det finns många rådgivare blir det resultat.+
23 En man gläder sig över sin muns svar,+ och hur gott är inte ett ord i rätt tid!+
24 Uppåt går livets stig för den som har insikt,+ så att han undviker Sheọl där nere.+
25 De högmodigas hus river Jehova ner,+ men änkans gränsmärke låter han stå kvar.+
26 Den ondskefulles planer är avskyvärda för Jehova,+ men ljuvliga ord är rena.+
27 Den som skaffar sig orätt vinning gör sitt eget hus till något utstött,+ men den som hatar mutor förblir vid liv.+
28 Den rättfärdiges hjärta mediterar* för att kunna ge svar,+ men de gudlösas mun låter onda ting välla fram.+
29 Jehova är långt borta från de ondskefulla,+ men de rättfärdigas bön hör han.+
30 Ögonens klara ljus+ gläder hjärtat;+ ett gott budskap+ ger fetma åt benen i kroppen.+
31 Det öra som lyssnar till livgivande tillrättavisning+ vistas mitt ibland de visa.+
32 Den som skyr tuktan+ förkastar sin egen själ, men den som lyssnar till tillrättavisning förvärvar ett förståndigt hjärta.*+
33 Fruktan för Jehova är en tuktan till vishet,+ och ödmjukhet går före ära.+
Fotnoter
^ ”I den rättfärdiges hus [finns]”, TLXXSy; MVg: ”Den rättfärdiges hus [är (har)]”.
^ El.: ”jordemänniskans söners”. Hebr.: benē-’adhạm.
^ ”men den vars hjärta är väl till mods”. Hebr.: wetōv-lẹv.
^ Ordagr.: ”gödd vid krubban”.
^ El.: ”för den som saknar ett gott motiv”. Ordagr.: ”för den som saknar hjärta”. Hebr.: lachasar-lẹv.
^ El.: ”begrundar”, ”tänker halvhögt (mumlande)”.
^ El.: ”förvärvar ett gott motiv”. Ordagr.: ”förvärvar hjärta”. Hebr.: qọ̄neh lev.
