4 Moseboken 19:1–22
19 Och Jehova fortsatte att tala till Mose och Aron, och han sade:
2 ”Detta är en lagstadga som Jehova har gett befallning om. Han sade: ’Säg till Israels söner att de skall skaffa fram åt dig en felfri röd ko* som inte har något lyte+ och som man aldrig har lagt något ok på.+
3 Och ni skall ge den åt prästen Eleạsar, och han skall leda ut den utanför lägret, och man* skall slakta den inför honom.
4 Sedan skall prästen Eleạsar ta något av dess blod med sitt finger och stänka detta blod sju gånger mot framsidan av mötestältet.+
5 Därefter skall kon brännas upp* inför hans ögon. Dess hud och dess kött och dess blod skall brännas upp* tillsammans med dess orenlighet.+
6 Och prästen skall ta cederträ+ och ịsop+ och kermesrött+ garn* och kasta det in i elden där kon bränns.
7 Och prästen skall tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten. Därefter får prästen komma in i lägret, men han skall vara oren ända till kvällen.
8 Och den som brände upp den skall tvätta sina kläder i vatten och bada sin kropp i vatten,+ och han skall vara oren ända till kvällen.
9 Och en man som är ren skall samla upp askan+ efter kon och lägga den på en ren plats utanför lägret. Den skall förvaras åt Israels söners menighet och användas till reningsvatten.*+ Det är ett syndoffer.
10 Och den som samlar upp askan efter kon skall tvätta sina kläder och vara oren ända till kvällen.+
Och detta skall vara en stadga till oöverskådlig tid för Israels söner och för den bofaste främlingen som bor som främling mitt ibland dem.+
11 Den som rör vid liket av en människosjäl*+ skall vara oren i sju dagar.+
12 Med vattnet skall han rena sig från synd på tredje dagen,+ och på sjunde dagen är han ren. Men om han inte renar sig från synd på tredje dagen, då är han inte ren på sjunde dagen.
13 Var och en som rör vid en död, vid någon som helst människosjäl* som dör, och inte renar sig från synd, han orenar Jehovas tältboning,+ och den själen* skall utrotas ur Israel.+ Eftersom reningsvattnet+ inte har stänkts på honom förblir han oren. Hans orenhet är alltjämt kvar.+
14 Detta är den lag som gäller när en människa dör i ett tält: Var och en som kommer in i tältet och var och en som redan är i tältet skall vara oren i sju dagar.
15 Och varje öppnat kärl+ som det inte är något lock fastbundet på* är orent.
16 Och var och en som ute på marken rör vid någon som stupat för svärd+ eller dött på annat sätt eller vid något människoben+ eller vid en grav skall vara oren i sju dagar.
17 Och man skall för den orene ta något av stoftet från det uppbrända syndoffret och hälla friskt vatten på det i ett kärl.
18 Sedan skall en man som är ren+ ta ịsop+ och doppa den i vattnet och stänka det på tältet och alla kärlen och de själar som varit där inne och på den som rört vid benet eller vid den stupade eller vid den som dött på annat sätt eller vid graven.
19 Och den rene skall stänka det på den orene på tredje dagen och på sjunde dagen och rena honom från synd på sjunde dagen,+ och han skall tvätta sina kläder och bada i vatten, och han skall vara ren på kvällen.
20 Men den man som är oren och som inte renar sig från synd, den själen skall utrotas+ ur församlingen, ty det är Jehovas helgedom han har orenat. Reningsvattnet har inte stänkts på honom. Han är oren.
21 Och det skall för dem vara en stadga till oöverskådlig tid, att den som stänker reningsvattnet skall tvätta sina kläder,+ också den som rör vid reningsvattnet. Han skall vara oren ända till kvällen.
22 Och allt som den orene rör vid skall vara orent,+ och den själ som rör vid det skall vara oren ända till kvällen.’”+
Fotnoter
^ El.: ”en frisk röd kviga”.
^ ”man”. El.: ”han”, M; LXX: ”de”.
^ Ordagr.: ”Och han (man) skall bränna upp kon”, M; LXX: ”Och de skall bränna upp den”.
^ Ordagr.: ”skall han (man) bränna upp”, M; LXX: ”skall brännas upp”.
^ El.: ”den månatliga orenhetens vatten”, dvs. vatten som skulle användas i samband med menstruationen.
^ ”människosjäl”. Ordagr.: ”själ av en jordemänniska”. Hebr.: nẹfesh ’adhạm; grek.: psykhẹ̄s anthrọ̄pou.
^ ”-själ”, uppenbarligen en död själ. Hebr.: benẹfesh, ”vid en själ”; grek.: psykhẹ̄s; lat.: ạnimae.
^ ”den själen”, uppenbarligen en levande själ. Hebr.: hannẹfesh; grek.: hē psykhẹ̄; syr.: nafsha’.
^ ”som det inte är något lock fastbundet på”, LXX; M: ”som inte har något lock med ett snöre”.
