3 Moseboken 6:1–30
6 * Och Jehova talade vidare till Mose och sade:
2 ”Om en själ syndar genom att han handlar trolöst mot Jehova+ och bedrar+ sin landsman i fråga om något som har överlämnats i hans vård eller har anförtrotts åt honom+ eller har rövats eller han har handlat svekfullt mot sin landsman,+
3 eller han har funnit något förlorat+ och förnekar det och svär falskt+ om något av allt det som en människa kan göra och därigenom synda,
4 då skall han, när han syndar och drar skuld över sig,+ lämna tillbaka det som han har rövat eller det som han svekfullt har tilltvingat sig eller det som var överlämnat i hans vård eller det förlorade som han har funnit,
5 eller vad det vara må som han kan ha svurit falskt om, och han skall ersätta+ det med fullt belopp, och han skall lägga till en femtedel. Åt den som det tillhör skall han ge det på den dag då hans skuld bevisas.
6 Och som sitt skuldoffer skall han föra fram till Jehova en felfri bagge+ av småboskapen enligt det fastställda värdet; som ett skuldoffer+ skall den föras fram till prästen.
7 Och prästen skall bringa försoning+ för honom inför Jehova, och så skall han få förlåtelse för vad han än kan ha gjort som dragit skuld över honom.”
8 Och Jehova talade vidare till Mose och sade:
9 ”Ge Aron och hans söner följande befallning: ’Detta är lagen om brännoffret:+ Brännoffret skall ligga på härden på altaret hela natten intill morgonen, och altarets eld skall hållas brinnande på det.
10 Och prästen skall klä sig i sin ämbetsdräkt av linne,+ och han skall ta på sig linnebenkläderna+ och skyla sitt kött. Sedan skall han ta bort fettaskan+ efter brännoffret som elden förtär på altaret och lägga den bredvid altaret.
11 Och han skall ta av sig kläderna+ och sätta på sig andra kläder och bära ut fettaskan till en ren plats utanför lägret.+
12 Och elden på altaret skall hållas brinnande på det. Den får inte slockna. Och prästen skall bränna ved+ på det morgon efter morgon och lägga brännoffret i ordning ovanpå den, och han skall bränna gemenskapsoffrens fettstycken ovanpå den.+
13 Elden+ skall ständigt hållas brinnande på altaret. Den får inte slockna.
14 Och detta är lagen om sädesoffret:+ Arons söner skall frambära det inför Jehova framför altaret.
15 Och en av dem skall ta en handfull av sädesoffrets fina mjöl och av dess olja och all vịraken som är på sädesoffret, och han skall bränna det på altaret till en rogivande lukt, som en påminnelsedel+ av det för Jehova.
16 Och det som är över av det skall Aron och hans söner äta.+ Det skall ätas som osyrat bröd+ på en helig plats. De skall äta det på förgården till mötestältet.
17 Det får inte bakas med något syrat.+ Jag har gett dem det som deras andel av mina eldsoffer.+ Det är högheligt+ liksom syndoffret och skuldoffret.
18 Alla av manligt kön+ bland Arons barn skall äta det. Det är en bestämd tilldelning av Jehovas eldsoffer till oöverskådlig tid+ i generation efter generation. Allt som kommer i beröring med dem blir heligt.’”
19 Och Jehova talade vidare till Mose och sade:
20 ”Detta är Arons och hans söners offergåva+ som de skall frambära åt Jehova på den dag då någon av dem* blir smord:+ en tiondels efa+ fint mjöl som ett ständigt sädesoffer,+ hälften av det på morgonen och hälften av det på kvällen.
21 Det skall tillredas med olja på en bakplåt.+ Du skall bära fram det väl blandat. Du skall frambära sädesoffrets bakverk i bitar till en rogivande lukt för Jehova.
22 Och prästen, den av hans söner som är smord* i hans ställe,+ skall tillreda det. Det är en förordning till oöverskådlig tid: Som ett heloffer skall det brännas+ åt Jehova.
23 Och varje sädesoffer från en präst+ skall vara ett heloffer. Det får inte ätas.”
24 Och Jehova talade ytterligare till Mose och sade:
25 ”Tala till Aron och hans söner och säg: ’Detta är lagen om syndoffret:+ På den plats+ där brännoffret slaktas skall syndoffret slaktas inför Jehova. Det är högheligt.+
26 Den präst som offrar det för synd skall äta det.+ På en helig plats+ skall det ätas, på förgården+ till mötestältet.
27 Allt som kommer i beröring med dess kött blir heligt,+ och när någon stänker något av dess blod på ett klädesplagg,+ skall du på en helig plats tvätta det som han har stänkt blod på.+
28 Och det lerkärl+ som det kokas i skall slås sönder. Men om det kokades i ett kopparkärl, skall det skuras och sköljas med vatten.
29 Alla av manligt kön bland prästerna skall äta det.+ Det är högheligt.+
30 Men inget syndoffer, av vilket något av blodet+ bärs in i mötestältet för att bringa försoning på den heliga platsen, får ätas. Det skall brännas upp i eld.
Fotnoter
^ ”någon av dem”. Ordagr.: ”han”.
^ ”den ... som är smord”. Ordagr.: ”den smorde”. Hebr.: hammashịach; grek.: ho khristọs.
