3 Moseboken 5:1–19
5 Om nu en själ+ syndar, i det han har hört en offentlig förbannelse*+ och han är vittne – antingen han har sett något eller har fått veta något – men inte rapporterar+ det, då skall han svara för sin missgärning.
2 Eller när en själ rör vid något orent, antingen den döda kroppen av ett orent vilt djur eller den döda kroppen av ett orent husdjur eller den döda kroppen av ett av de orena smådjuren,+ är han, även om det har varit dolt för honom,+ likväl oren* och har dragit skuld över sig.+
3 Eller om han rör vid en människas orenhet,* det vill säga varje orenhet+ hos henne som han kan bli oren genom, så har han, även om det har varit dolt för honom, men han har fått veta det, dragit skuld över sig.
4 Eller om en själ svär en ed, i det han talar tanklöst+ med sina läppar om att göra något ont+ eller att göra något gott – vad nu en människa än kan tala tanklöst om i en ed+ – så har han, även om det har varit dolt för honom, men han har fått veta det, dragit skuld över sig i något av dessa avseenden.
5 Och om han drar skuld över sig i något av dessa avseenden, då skall han bekänna+ på vilket sätt han har syndat.
6 Och han skall föra sitt skuldoffer+ till Jehova för den synd han har begått, nämligen ett hondjur av småboskapen, ett tacklamm eller en honkilling+ av getterna, till ett syndoffer, och prästen skall bringa försoning för honom för hans synd.+
7 Men om han inte har råd med* så mycket som ett får,+ så skall han som sitt skuldoffer för den synd han har begått bära fram två turturduvor+ eller två unga duvor* åt Jehova, en till syndoffer+ och en till brännoffer.
8 Och han skall föra dem till prästen, som först skall frambära den som är avsedd till syndoffer och knipa+ av dess huvud framtill på halsen, men han skall inte frånskilja det.
9 Och han skall stänka något av syndoffrets blod på altarets sida, men återstoden av blodet skall pressas ut vid foten av altaret.+ Det är ett syndoffer.
10 Och den andra skall han behandla som ett brännoffer enligt det regelrätta tillvägagångssättet,+ och prästen skall bringa försoning+ för honom för den synd han har begått, och så skall den förlåtas honom.+
11 Om han nu inte har medel+ till två turturduvor eller två unga duvor, så skall han som sin offergåva för den synd han har begått bära fram en tiondels efa*+ fint mjöl som syndoffer. Han skall inte hälla olja+ på det, och han skall inte lägga vịrak på det, ty det är ett syndoffer.+
12 Och han skall bära fram det till prästen, och av det skall prästen ta en handfull som en påminnelsedel+ av det och bränna det på altaret ovanpå Jehovas eldsoffer.+ Det är ett syndoffer.+
13 Och prästen skall bringa försoning+ för honom för den synd han har begått i något av dessa avseenden,* och så skall den förlåtas honom, och det som är över av offret skall tillfalla prästen+ liksom vid sädesoffret.’”
14 Och Jehova talade vidare till Mose och sade:
15 ”Om en själ handlar trolöst genom att han syndar ouppsåtligt mot något som är helgat åt Jehova,+ så skall han som sitt skuldoffer+ åt Jehova föra fram en felfri bagge av småboskapen, enligt det fastställda värdet* i silversiklar,+ efter den heliga platsens sikel,* som skuldoffer.
16 Och han skall ge ersättning för den synd han har begått mot den heliga platsen, och han skall lägga till en femtedel+ av värdet, och han skall ge det åt prästen, så att prästen kan bringa försoning+ för honom med skuldoffersbaggen, och så skall det förlåtas+ honom.
17 Och om en själ syndar genom att han gör något av allt det som man enligt Jehovas bud inte får göra, även om han inte är medveten om det,+ har han likväl dragit skuld över sig och skall svara för sin missgärning.+
18 Och han skall föra fram till prästen en felfri bagge av småboskapen, enligt det fastställda värdet, som skuldoffer,+ och prästen skall bringa försoning+ för honom för det fel som han ouppsåtligt har begått, även om han inte var medveten om det, och så skall det förlåtas honom.+
19 Det är ett skuldoffer. Han har helt visst ådragit sig skuld+ gentemot Jehova.”
Fotnoter
^ Ordagr.: ”har hört en förbannelsens röst”, ”har hört ljudet av en förbannelse”. Se not till 1Mo 24:41.
^ Dvs. ceremoniellt oren.
^ Dvs. en ceremoniell orenhet.
^ Ordagr.: ”Men om hans hand inte räcker (kan nå)”.
^ ”unga duvor”. Ordagr.: ”söner av en duva”.
^ En efa motsvarar omkr. 22 l.
^ El.: ”för den av dessa synder som han har begått”.
^ El.: ”efter den heliga sikeln”. En standardviktsten som förvarades i tältboningen el. möjligen ett uttryck som betonade att vikten skulle vara exakt. Jfr not till 2Sa 14:26, ”den kungliga viktstenen”.
^ ”enligt det fastställda värdet”. Ordagr.: ”enligt din värdering”.
